Mätning av mängden bärarproteiner som transporterar fettpartiklar i blodet har på senare tid vunnit terräng som analysmetod med syfte att ringa in risken för hjärt-kärlsjukdom.
Genom att beräkna kvoten mellan proteinerna apo B och apo A-1 får man ett samlingsmått som anger förhållandet mellan alla skadliga och skyddande fettpartiklar.
? Fördelarna är många. Man slipper mäta alla typer av blodfetter var för sig och dessutom ger det här måttet en säkrare bild av risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Göran Walldius, forskare vid Astrazeneca och Karolinska institutet.
Tillsammans med Ingmar Jungner har han utvecklat och värderat metoden.
Den så kallade Interheartstudien, som publicerades i Lancet i fjol, visade att kvoten mellan apo B och apo A-1 är den starkaste hittills kända riskmarkören för hjärtinfarkt ? starkare än såväl rökning, högt blodtryck, diabetes och övervikt.
Interventionsstudie saknas
Peter Nilsson, docent och överläkare vid universitetssjukhuset MAS i Malmö, är positiv till den nya mätmetoden, men har vissa invändningar.
? Observationerna i studierna är intressanta och den här metoden kan ha framtiden för sig. Det finns dock metodologiska frågetecken. Vad som saknas är framför allt en designad interventionsstudie där mätmetoden utvärderas.
? Inställningen till metoden var positiv vid Läkemedelsverkets expertmöte om statiner i oktober, men man betonade att det behövs fler studier, säger Peter Nilsson.
Kvoter analyseras i Galaxy
Bakom Astrazenecas satsning ligger en förhoppning om att den ska understödja försäljningen av företagets lipidsänkare rosuvastatin (Crestor). I Galaxy, det pågående globala studieprogrammet med rosuvastatin, används den nya mätmetoden.
? Vi analyserar kvoten i flera av dessa studier men studierna är inte designade utifrån detta, säger Rolf Lagerstedt på Astrazeneca.