De nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen framhåller vikten av effektiv glukossänkning hos personer med typ 2 diabetes. De nyare glukossänkande läkemedlen som kommit de senaste åren i form av GLP-1-analoger, DPP-4-hämmare och SGLT2-hämmare har alla fått en generellt mer uppgraderad roll som rekommenderade läkemedel i riktlinjerna.
Vad gäller vissa läkemedel inom grupperna GLP-1-analoger och SGLT-2-hämmare har studier också visat på en gynnsam effekt på diabetespatienter med hjärt- kärlsjukdom. I de nya nationella riktlinjerna rekommenderar därför Socialstyrelsen hälso- och sjukvården att erbjuda personer med typ 2-diabetes som haft minst en hjärt- kärlhändelse behandling med GLP-1-analogen liraglutid eller SGLT-2-hämmaren empagliflozin.
– Vi har blivit säkrare på dessa läkemedelsgrupper generellt och vad gäller dessa två substanser har man sett positiva effekter på hjärt- kärlsjukdom. Därför ger vi dessa läkemedel en högre prioritering i patientgruppen som haft en hjärt- kärlhändelse, säger Erik Åhlin, projektledare för Socialstyrelsens nya riktlinjer för diabetesvård.
GLP-1-analoger och DPP-4-hämmare har varit godkända sedan år 2007 och SGLT-2-hämmarna nådde den svenska marknaden år 2013. De två första läkemedelsgrupperna verkar genom att stimulera insulinfrisättningen, men påverkar även mättnaden genom att bromsa tömningen av magsäcken. SGLT2-hämmarna verkar genom att öka glukosutsöndringen i urinen och sänker därmed blodglukosnivån.
– Vi har sett att användningen av dessa nya läkemedel har ökat de senaste åren. I och med att vissa av dem även har positiva effekter på hjärt- kärlsjukdom såg vi ett behov av att uppdatera riktlinjerna med mer fokus på en individualiserad behandling för personer med diabetes och samtidig hjärt- kärlsjukdom, säger Erik Åhlin.
Nytt är också sättet riktlinjerna tagits fram på. I stället för nya nationella riktlinjer för hela diabetesområdet har Socialstyrelsen denna gång kommit med rekommendationer för ett mer avgränsat område.
– Vi har infört en tydligare förvaltning av riktlinjerna och riktar in oss på områden där vi förväntar oss de största förändringarna. Nu planerar vi tätare uppdateringar av riktlinjerna i takt med att kunskapsläget ändras, säger Erik Åhlin.
