Enbart decentralisering dämpar inte kostnaderna

Erfarenheter från England, Tyskland och Holland visar att det på sikt inte räcker med decentraliserat kostnadsansvar för att dämpa läkemedelskostnaderna. Decentraliserat kostnadsansvar kan inte ensamt dämpa kostnadsutvecklingen för läkemedel. På lång sikt är det introduktionen och användningen av nya, dyra läkemedel som i huvudsak påverkar kostnadsutvecklingen. Det visar en rapport från Institutet för hälso- och […]

4 jul 2002, kl 07:04
0

Erfarenheter från England, Tyskland och Holland visar att det på sikt inte räcker med decentraliserat kostnadsansvar för att dämpa läkemedelskostnaderna.
Decentraliserat kostnadsansvar kan inte ensamt dämpa kostnadsutvecklingen för läkemedel. På lång sikt är det introduktionen och användningen av nya, dyra läkemedel som i huvudsak påverkar kostnadsutvecklingen. Det visar en rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, med titeln ?Läkemedelsförskrivning och kostnadskontroll ? vad kan Sverige lära av England, Tyskland och Holland??. Rapporten fokuseras på effekterna av ett decentraliserat kostnadsansvar och uppföljningen av förskrivningen.
Erfarenheterna från Tyskland visar att läkemedelskostnaderna sjönk med cirka 20 procent det första året efter att allmänläkarna fått ökat ekonomiskt ansvar, men efter drygt tre år var kostnaderna lika höga som före reformen. Erfarenheter från England, där en allmänläkarpraktik kan använda besparingar på läkemedel till annat, visar att läkemedelskostnaderna inte ökade lika kraftigt som hos de som inte hade den möjligheten. I både England och Tyskland ökade förskrivningen av billigare läkemedel.
I Holland är det fram för allt apotekarna som har bidragit till en ökad användning av generiska läkemedel. Där har apotekarna möjlighet att behålla en tredjedel av besparingen när ett billigare preparat än det som förskrivits dispenseras.


Information ger bäst resultat
Erfarenheterna i de tre länderna visar att när de kostnadsdämpande effekterna av byte till billigare läkemedel är uttömda krävs en helhetssyn på förskrivningen, t ex vad nya läkemedel tillför och på vilka indikationer de ska förskrivas. För att åstadkomma det krävs en mer terapiinriktad information som sprids genom rådgivare eller andra informatörer, menar författarna till rapporten.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng