En andra chans för talidomid

Sedan mitten av 90-talet ökar användningen av talidomid raskt i världen. I dess kölvatten följer en ny generation av skadade barn i bland annat Brasilien.

25 Apr 2002, kl 19:36
0

Tommy Eriksson är apotekare och arbetade på Malmö Allmänna sjukhus i slutet av 1980-talet. En dag kom en av överläkarna på akuten in och bad om hjälp med en patient som hade svårläkta sår i munnen och mag-tarmkanalen.

? Han sa att han hört att de gamla neurosedynet kanske kunde hjälpa och jag gjorde en litteratursökning, berättar Tommy Eriksson.

Det visade sig att sådana sår hade behandlats med talidomid med gott resultat. Patienten behandlades några dagar och symtomen försvann. Det väckte Tommy Erikssons nyfikenhet. Han gjorde mer omfattande sökningar på internationell forskning och fann att behandling med talidomid var ett helt vitt fält.

? Det fanns ingen systematisk forskning och inga svar på frågor som vilka doser man ska ge, hur man kombinerar med andra läkemedel eller hur man gör om patienten har en njursjukdom.

Lägre doser räcker

En forskargrupp startade i Lund kring talidomid. Tommy Eriksson som var en av dem, kartlade i sin avhandling från 1997 hur läkemedlet bryts ner i kroppen. Han menar att dosen sannolikt kan sänkas vid många tillstånd. Vid till exempel myelom används doser på upp till 800 milligram vilket ger många patienter biverkningar.

Tillsammans med forskarkollegor har Tommy Eriksson nyligen publicerat en sammanställning av talidomids farmakologi. Den visar att det fortfarande finns stora brister i kunskaperna. Bland annat saknas studier som belyser förhållandet mellan dosering och effekt.

Att talidomid oväntat fick en andra chans berodde bland annat på att den israeliske läkaren Sheskin 1965 av en slump upptäckte att talidomid effektivt hjälpte patienter med ENL, smärtsamma knölar under huden som orsakas av medicinering mot lepra. Chemie Grünenthal återupptog tillverkningen av talidomid, som sedan dess använts i WHO:s regi mot lepra.

Många indikationer

Talidomid används idag även för en rad sjukdomar, som svåra immunologiska och inflammatoriska tillstånd, vissa cancerformer som myelom och aidsrelaterade sjukdomar som avmagring och kaposis sarkom. Att talidomid har effekt på cancer beror på att det hämmar tillväxten av de små blodkärl som växer in i tumören och ger näring till den. Men exakt hur läkemedlet verkar har ingen forskare lyckats visa.

1998 godkändes medlet i USA vilket innebär att det får förskrivas av läkare. I Sverige får talidomid däremot bara användas på licens. Förra året kom 422 licensansökningar in till Läkemedelsverket och antalet har stadigt ökat de senaste fyra åren. De allra flesta licenser gäller patienter med cancerformen myelom.

? Det används bara till sällsynta sjukdomar där det inte finns andra alternativ, säger Nils Feltelius på Läkemedelsverket.

Enligt honom är talidomid på väg att godkännas även inom EU för behandling av lepra och han hoppas att det blir en stark kontroll av förskrivningen.

? Vår förhoppning är att det läggs någon form av restriktion, till exempel ett uppföljningssystem i samhällets regi. Det finns alltid en risk för illegal användning av sådana här medel.

Risk för upprepning

Inom Föreningen för de neurosedynskadade, FfdN, har medlemmarna länge oroligt följt hur användningen av talidomid ökar. Ett brittiskt tv-team, vars dokumentär sändes i svensk tv 1994, hittade ett antal barn i Brasilien med typiska neurosedynskador. De visade också att medlet såldes receptfritt.

? Där finns både en äldre generation skadade bestående av 450-500 personer, och en ung generation. Det föds neurosedynskadade barn varje vecka och det är särskilt tragiskt för de äldre att uppleva detta. Från början hade läkemedelsförpackningarna bara tyska varningstexter. Numera står det både på portugisiska och visas i bilder – många är ju analfabeter, berättar Björn Håkansson på Föreningen för de neurosedynskadade.

Han menar att risken för att barn ska skadas finns i alla länder som har lepra, till exempel Israel, Indien och stora delar av Afrika. Han är övertygad om att förr eller senare kommer även länder med mer strikt läkemedelskontroll att drabbas. Föreningens policy är att läkemedelsbolagen bör satsa pengar på att utveckla nya läkemedel istället för att använda gamla, som man vet är skadliga.

? Samtidigt är det svårt för oss att leka Gud och säga att medlet inte får användas. Det finns faktiskt patienter som blir hjälpta. Men ju fler som använder det, desto större är risken att nya barn skadas, konstaterar Björn Håkansson.