Dan Larhammar belönas med kunglig medalj
Dan Larhammar. Foto: Markus Marcetic

Dan Larhammar belönas med kunglig medalj

Efter fyra år är han på väg att avsluta uppdraget som ordförande i Kungliga vetenskapsakademien.

11 mar 2022, kl 09:12
0

Annons

Forskaren och apotekaren Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet, har snart fullgjort sitt uppdrag som preses, ordförande, i Kungliga vetenskapsakademien. Detta efter den maximala tjänstgöringstiden på tre år plus ett extraår.

Nu tilldelas han H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band för ”förtjänstfulla insatser inom svenskt akademiväsende”.

– Jag blev totalt överraskad – hade ingen aning om att något sådant var på gång, säger han till Läkemedelsvärlden.

– Jag antar att det är främst för mina insatser som preses i Kungliga vetenskapsakademien som jag får utmärkelsen. Men jag hoppas att man även noterat mitt engagemang för att föra ut forskning och bemöta pseudovetenskap.

Dan Larhammar aktiv mot pseudovetenskap

Dan Larhammar har arbetat i många olika sammanhang med att motverka pseudovetenskap och desinformation, främst på hälsoområdet. Han är sedan länge starkt engagerad i att få fram skärpta regler för homeopatiska produkter och var bland annat en skarp röst i det opinionsarbete som ledde fram till att undantaget för antroposofiska mediciner avskaffades. När de europeiska vetenskapsakademierna i samarbetsorganet EASAC skrev ett gemensamt uttalande om hårdare lagstiftning för homeopatiska produkter var han också en av de drivande krafterna.

– Jag hoppas att vi till slut når dithän att dessa produkter inte får kallas läkemedel. Tänk om man skulle försöka sälja till exempel juice och späda ut den på samma sätt som de homeopatiska substanserna späds. En sådan produkt skulle aldrig få kallas juice men här gör traditionens kraft att substanserna får kallas läkemedel. Det är fullständigt bisarrt.

Vill inte lämna walk over

Under coronapandemin har Kungliga vetenskapsakademien haft en expertgrupp som publicerat flera vetenskapligt inriktade rapporter om covid-19. Men akademin har också på Dan Larhammars initiativ producerat och försökt sprida fyllig, faktabaserad, populärvetenskaplig information om vacciner och covid-19-vaccinerna.

– Vi vill nå ut med rationella argument om vacciner till dem som är mottagliga för sådana, men kanske känner en oro inför vaccinering. Däremot var syftet inte att polemisera mot dem som är uttalade motståndare till vaccin, förklarar han.

Att arbeta mot desinformation och pseudovetenskap har i dag ofta ett pris. Dan Larhammar berättar att även han flera gånger blivit utsatt för hot och smutskastning från vaccinmotståndare. Och även från förespråkare för så kallat kolloidalt silver som ibland olagligt säljs som behandling mot olika sjukdomstillstånd, en handel som han har kritiserat.

– Jag har inte blivit rädd, men det är ändå obehagligt, säger han om hoten, men har inga planer på att börja ligga lägre i debatten.

– Man kan inte vika ned sig och lämna walk over till pseudovetenskap.

Går vidare med populärvetenskap

I fjol var han med och tog fram rapporten ”Fact or fake?” som den europeiska akademiorganisationen ALLEA tog fram. Rapporten riktar sig bland annat till forskare och journalister för att hjälpa dem undvika att ofrivilligt sprida desinformation.

Och han tänker fortsätta jobbet med populärvetenskapliga faktaskrifter inom Kungliga vetenskapsakademien även sedan han lämnat uppdraget som preses. I planeringen finns skrifter om bland annat evolution och biologisk mångfald samt om världens energiförsörjning.

– Det finns många akuta frågor som det är viktigt att sprida faktabaserad kunskap om.

Söker gen för långtidsminnen

Samtidigt går han vidare med sin forskning om signalämnen och receptorer i hjärnan ur farmakologiska och evolutionära perspektiv. Hans forskargrupp vid institutionen för medicinsk cellbiologi arbetar bland annat med mekanismer bakom långtidsminnet. Där ska gruppen precis börja undersöka om en nyckelgen för att konsolidera långtidsminnen hos möss även verkar ha samma funktion hos zebrafiskar.

– Det skulle med stor sannolikhet betyda att samma gen är viktig för långtidsminnen även hos människor vilket vore mycket spännande resultat, säger han.

Och på den obligatoriska frågan hur han får tiden att räcka till både för forskningen och för allt annat han är engagerad i svarar han:

– Det blir inte så mycket tid över för annat, men forskning och forskningsinformation är både arbete och hobby för mig. Det är så jag vill ha det.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng