Deras värderingar och ställningstagande förenar snarare än skiljer dem åt. De är bröder, och de står nog snarare närmare varandra än de flesta andra. I själva verket har de delat vått och torrt mer än de flesta.
Båda har en mycket våt historia ? som simmare i svenska eliten, med SM-guld och internationella tävlingsuppdrag. Men när de sportsliga och yrkesmässiga ambitionerna så småningom krockade valde de båda medicinens väg.
Det finns en tydlig koppling mellan yrkesvalet och simningen. Som tränare hade de båda nämligen dåvarande överläkaren i röntgen vid lasarettet i Skellefteå, Carl-Gustav Zachrisson. Brödernas namn är Furberg, med betoning på första stavelsen. Storebror Curt föddes 1936 och lillebror Bengt 1941 i Skellefteå ? ?Sta?n som man sade då?, minns Curt.
Zachrisson var en bra rollmodell.
? Bland dem vi tränade med blev uppemot tio stycken läkare, minns bröderna.
´
Start i Uppsala
Efter studenten påbörjade Curt Furberg sina medicinstudier i Uppsala i januari 1956. Men när läkarutbildningen startat i Umeå flyttade han dit 1959. Nio år senare var han den förste som både fått klinisk utbildning och disputerat vid den nya medicinska fakulteten. Disputationen skedde 1968, ämnet var klinisk fysiologi.
Bengt Furberg valde Göteborg som arena för sina inledande medicinstudier. Senare blev det Umeå och ännu senare Uppsala, dit han kom 1970. Disputationen avklarades 1975 och ämnet var, självfallet, klinisk fysiologi. Detta var den första specialistkompetensen.
Vadan detta intresse för klinisk fysiologi?
? Vi har båda varit intresserade av det som går att mäta, säger de.
? Senare i livet har jag förstått att detta var en bra skola för att öva upp det kritiska sinnet; att förstå att man inte bara kan tro på alla mätvärden som kommer fram ur apparaterna, säger Curt Furberg.
? Dessutom förstod man hur viktig kvalitetskontrollen är, som att varje morgon förvissa sig om att ekg-skrivarens papper gick exakt 50 millimeter per sekund, kompletterar Bengt.
Norröver och västerut
Efter disputationen i Umeå 1968 fick Curt Furberg en överläkartjänst i Boden och flyttade norrut. Men detta att redan vid 32 års ålder ha nått en position han kunde behålla arbetslivet ut var ingen stimulerande upplevelse.
Med Gösta Tibblin som mentor började han intressera sig för preventiv kardiologi. Men resurserna till forskning var begränsade. Annorlunda var det ?over there?. Så 1973 bar det iväg över Atlanten för familjen Furberg.
? Vi tänkte oss först ett år i Minneapolis, men jag blev kvar och till och med amerikansk medborgare, säger Curt Furberg.
National Institutes of Health, NIH, hade resurserna, och möjligheterna var hart när obegränsade. Curt Furberg fick tolv år hos NIH i Washington.
? Jämfört med Sverige var det natt och dag. NIH hade pengarna men också krav på de anställda. Avgränsningen mot industrin var mycket tydlig. Forskare fick inte ha några uppdrag från industrin. Det var bara vetenskapliga ambitioner som drev oss.
Idag har NIH:s hårda regler mjukats upp, och dess forskare kan exempelvis hålla föreläsningar i industrins regi. Industrin kan också sponsra forskningsprojekt, även om myndigheterna inte ger sponsorn någon insyn eller något inflytande över projektet.
I broderns fotspår
I mitten av 1970-talet var det även dags för Bengt Furberg med familj att röra sig norröver. Från Uppsala flyttade han, via en kort mellanlandning i Gävle som klinikchef, till en tjänst på kardiologen i Umeå.
? Så blev jag specialist i invärtesmedicin på kuppen, konstaterar han.
Men sammantaget blev det jobbigt med långa tuffa arbetsdagar, oregelbundna arbetstider och små barn i familjen, så Bengt sökte sig till lugnare arbetsförhållanden. Han sadlade om?
? Jag blev rehabdoktor och arbetade i ett par år med patienters återhämtning efter hjärtinfarkt och stroke. Då blev det mer av ett vanligt 8?5-jobb.
Efter rehabiliteringserfarenheterna följde arbete med företagshälsovård fram till mitten av 1980-talet. Då lyckades storebror Curt locka över brodern till USA. Under ett år producerade Bengt Furberg ett 20-tal artiklar, något av ett rekord enligt brodern.
? Det var inte så märkvärdigt. Jag bara skrev, alla data fanns redan framtagna av andra, säger Bengt Furberg.
Förberedelser för en ny karriär
Året i USA ägnade Bengt Furberg också åt de studier i läkemedelsepidemiologi och klinisk prövningsmetodik. Detta skulle han snart få nytta av efter hemkomsten till Sverige igen. Men först var det dags att skaffa ytterligare en specialistkompetens. Under Hans Åberg blev han specialist i allmänmedicin i Umeå.
? Det är väl inte så vanligt med tre specialistkompetenser. Om jag velat kunde jag skaffat papper för företagshälsovård och rehabiliteringsmedicin också, säger han.
Men har man börjat flacka runt är det lätt att fortsätta. Så efter ett år i Umeå var det dags att packa kappsäcken och flytta tillbaka ner till Göteborg. I hård konkurrens från ett 40-tal andra med minst docentstatus fick han platsen som medicinsk chef för Glaxo i Mölndal.
Vad tyckte den industrikritiske brodern om detta steg?
? Jag har absolut inget emot industrin i sig. De flesta företag arbetar seriöst och har samma mål som oberoende forskare ? att ta fram sanningen och utveckla nya produkter man hoppas kan hjälpa patienter.
? Instämmer, särskilt de stora företagen har råd att misslyckas. De behöver inte till varje pris få ut ett mindre lyckat läkemedel på marknaden. Den etiska nivån kan nog vara svårare att upprätthålla för mindre företag, säger Bengt.
En värdemätare på den etiska nivån hos företagen är om de registrerar alla studier de initierar och att de offentliggör resultaten även om de är negativa i företagets ögon.
? Glaxo var först med den policyn 1992. Vi insåg att det lönar sig inte att försöka begrava resultat. Förr eller senare kommer de ändå fram. Vi drev kravet på öppenhet hårt från nordisk sida, säger Bengt Furberg.
? Det är ett mänskligt drag att inte vilja skylta med ?ofördelaktiga? forskningsresultat. Det förekommer också bland fristående forskare. Man försöker vinkla till sina data som ett försvar precis som företag försöker försvara sina produkter, säger Curt Furberg.
Raggade prövningar till Sverige
Bengt Furberg kom till ett expansivt Glaxo när flera nya läkemedel var under utprövning. En viktig del i hans arbete var att förmå företagsledningen i England att lägga kliniska prövningar i Sverige; ?roffa åt oss så många prövningar som möjligt?.
Ett hjärtebarn var att argumentera för att sumatriptan (Imigran) skulle provas mot Hortons huvudvärk ? en liten indikation men med stark svensk forskningstradition.
? Mycket tack vare Göran Ando, då forskningschef på Glaxos huvudkontor i London, lyckades vi driva genom två prövningar där 40 procent av patienterna var svenska. Prövningarna resulterade i att Imigran fick indikationen Hortons huvudvärk, ett tillstånd där det tidigare saknades behandling, säger en påtagligt nöjd Bengt Furberg.
Av de patienter som ingick i prövningar med Imigran hade Sverige lika
många patienter som USA. Inför registreringen av astmamedlet Serevent var 17 procent av patienterna svenska. I vilken mån Zofran kunde minska illamående hos cancerpatienter provades på Radiumhemmet.
Slutet av pionjärperiod
Bröderna Furberg fick vara med om slutet på en period av läkemedelsutveckling som i långa stycken hade pionjärkaraktär.
? Under 1970- och 1980-talen saknade många sjukdomar effektiv behandling. Nya substanser kunde testas mot placebo och man kunde få tydliga utfall av prövningarna. Idag skulle ingen etisk kommitté acceptera placebokontrollerade studier av nya substanser mot hjärtinfarkt. Nu måste man jämföra med någon substans som redan dokumenterat klinisk effekt. Detta har skapat en helt ny situation inom företagsvärlden, säger Curt Furberg.
? Konkurrensen har hårdnat sedan dess. I USA finns ett 80-tal läkemedel godkända mot hypertoni. Företagen försöker därför designa sina studier så att utfallet blir så gynnsamt som möjligt, vilket inte alltid innebär mesta medicinska nytta för patienterna.
Läkemedel mot hypertoni och Curt Furberg ? då kan man inte undvika kal-
ciumantagonister och det tyska företaget Bayer. Curt Furberg har tidigare berättat om de hot han fick ta emot när debatten var som hetast.
? Det var olustigt. Pengar kan driva folk att göra vad som helst. Man måste vara beredd på att möta hårt motstånd när man tar ställning. Debatten lärde mig mycket om hur företagen fungerar, säger han.
Men idag är de hårda orden historia. Och tre företag som tillverkar kalciumantagonister finns med bland dem som anlitar Curt Furberg som konsult.
? Det händer att de ber mig att granska säkerhetsaspekterna i uppläggen till deras nya studier, säger Curt Furberg med ett leende.
Nya strategier
En effekt av att det redan finns effektiva läkemedel är att nya läkemedel oftast bara har marginellt bättre effekt än de etablerade. För att kunna dokumentera statistisk förbättring behövs allt större patientgrupper.
? Och att dokumentera lägre mortalitet hinner man kanske inte göra förrän patentet gått ut och generikakonkurrenter kan utnyttja resultatet! påpekar Bengt Furberg.
Det behövs nya strategier för läkemedelsterapin i framtiden. Curt Furberg drar en parallell till skjutvapen.
? Gamla läkemedel är som att skjuta med en kanon rakt in i ett buskage med baktanken ?alltid träffar man något?. I morgon är det luftgevär som gäller och ett synligt mål att sikta på. Förhoppningen är att framsteg inom genetiken ska möjliggöra skräddarsydd behandling för den enskilde patienten, säger han.
Detta får sannolikt genomgripande effekter på hur läkemedelsindustrin kommer att organiseras i framtiden. En tydlig trend är redan att företagen köper upp, eller skriver samarbetsavtal med små innovativa forskningsbolag. De stora företagen inlicensierar produkter och tar dem till marknaden.
? Det är ingen slump att AstraZeneca nu minskar antalet forskare, säger Bengt Furberg.
Kartläggningen av generna och samband till sjukdom är en nyckelfråga. I ett projekt ska kunskap om det genetiska arvet och sjukdom hos Islands invånare och deras förfäder screenas och ställas samman i en enorm databas. Men sådana jätteprojekt väcker också motkrafter.
? Exemplet från Island kan aldrig upprepas i USA. Där är individens integritet helig. Att kartlägga hela befolkningars arvsmassa leder också till nya diskussioner om moral och etik. Ska man informera personer och anhöriga när man hittar anlag för framtida sjukdom? Den diskussionen har knappast börjat ännu, säger Curt Furberg.
Civilkurage lönar sig
Curt Furberg har heller inte svårt att nå ut med sina åsikter. Hans namn förekommer regelbundet i stora prestigeladdade vetenskapliga tidskrifter; the Lancet, Jama, British Medical Journal, Circulation etc. Under åren 1993?1997 var han den åttonde mest citerade författaren inom det kardiovaskulära fältet.
? Min erfarenhet är att civilkurage lönar sig i längden. På det hela har jag ett fantastiskt spännande jobb. Jag får jobba med livsviktiga frågor och jag står fri att uttrycka mina åsikter, säger han.
? Folk läser det jag skriver och jag blir sällan refuserad, trots att jag skriver tillspetsat. Man måste formulera åsikterna tydligt för att få igång debatten.
Och han har många idéer till kommande brännbara artiklar. En handlar om att läke-
medelsverken blundar för att ett läkemedel som godkänts för korttidsbehandling kommer att användas under lång tid av en del patienter. Efter ett tag kommer larm om att flera patienter behöver en levertransplantation och läkemedlet dras in.
? Myndigheten går fri eftersom beslutet sade korttidsanvändning, men den amerikanske läkaren blir ansvarig. När myndigheten kräver regelbundna leverprover, så säger all praktisk erfarenhet att efter några månader tas proven allt glesare och sedan kommer larmrapporterna, säger Curt Furberg.
Ett annat angeläget område är underbehandling med beprövade läkemedel.
? Alla hjärtsviktspatienter borde få ACE-hämmare och många även beta-
blockerare. Om betablockad användes efter hjärtinfarkt enligt dokumenterad erfarenhet skulle 18 000 människor räddats från en för tidig död varje år bara i USA.
Aldrig till salu
Efter tio år på Glaxo jobbade Bengt Furberg ett år i USA, på samma sjukhus som brodern. Sedan dess är han konsult inom kliniska prövningar, hjälper biomedicinska företag att hitta finansiärer, är rådgivare vid finasiell analys av läkemedelsföretag och skriver ytterligare en bok angående elementa om kliniska prövningar för läkare.
Man kan bli lurad av Bengt Furbergs timida framtoning. Men bakom den fasaden huserar en integritet lika stark som hos den stridbare brodern.
? Möjligheten att tycka fritt är oerhört viktig för mig. Jag talar gärna om vad jag tycker, oavsett om omgivningen gillar det eller ej. Min uppfattning är aldrig till salu.
Och här finns på något vis förklaringen till slutordet. Mycket mer förenar än skiljer bröderna åt.
? Vi har stått varandra nära hela livet, Bengt och jag, säger Curt Furberg, med en stor portion värme i rösten, i bjärt kontrast till kylan utanför mässhallarna i Älvsjö, där läkarstämman pågick för fullt.