Sedan larmen om hormonsersättningsmedlens risker duggade tätt för några år sedan har kvinnorna inte hoppat på hormontåget igen. Och användningen fortsätter att minska. Förbrukningen är nu så låg att läkemedelsföretagen inte längre vill satsa på nya stora studier.
Dessutom råder stor idétorka när det gäller att hitta alternativ som inte baseras på att ersätta med nya hormoner utan på helt andra angreppssätt. De få uppslag som prövats har inte kunnat ge någon nämnvärd effekt på symtom som vallningar och svettningar och deras användning väntas därför bli begränsad. I läkemedelsföretagens utvecklingsportföljer finns det idag 16 olika preparat mot klimakteriebesvär. Endast fyra av dem bygger på en annan princip än hormonersättning.
? Skälet till att det är svårt att hitta alternativ är att symtomen beror på brist på östrogen och den bristen svarar bäst på östrogentillförsel, säger Viveca Odlind på Läkemedelsverket.
Kraven på en ny typ av terapi för övergångsbesvär är högt ställda. Ett nytt preparat måste kunna ge en lika bra effekt som HRT, orsaka lite biverkningar och vara säker i kombination med andra läkemedel som ofta används av kvinnor i åldersgruppen.
Hittills är det främst nya versioner av antidepressiva läkemedel som har studerats. Trots att godkännande av ett sådant läkemedel kan innebära framsteg för den fjärdedel av kvinnorna som får depressiva symtom, är frågan hur intresserade kvinnorna är av att hoppa på en SSRI-behandling.
I USA ligger nu en ansökan hos FDA om godkännande för desvenlafaxin som kan bli det första ickehormonella preparatet för övergångsbesvär. Företaget hänvisar till en studie på 12 veckor där 100 mg av medlet kunde minska värmevallningar med 64 procent. Läkemedlet
är en uppföljare till Wyeths tidigare storsäljare Efexor
(venlafaxin), och godkändes i början av året under namnet Pristiq i USA. Men i Europa har ansökan dragits tillbaka.
Förutom att det finns få kandidater visar tillgängliga studier att alternativen inte kan jämföras med HRT när det gäller att minska värmevallningar och nattliga svettningar.
Hoppet för de kvinnor som behöver behandling står därför i stort till nyare varianter av HRT.
Utvecklingen när det gäller traditionella hormonpreparat är att de fortsätter att gå mot allt lägre doser, säger Viveca Odlind.
Senare års forskning på HRT har också gett en mycket tydligare bild av nytta och risker. Till exempel publicerades nyligen en dansk studie som är den första stora studien av sambandet mellan HRT och hjärtsjukdom efter Women?s Health Initiative och Million Women Study. Studien som publicerades i Euro-pean Heart Journal den första oktober visar att riskerna med HRT kan minskas genom rätt användning och val av preparat.
I observationsstudien följdes närmare 700 000 friska danska kvinnor i åldern 51-69 år mellan åren 1995 till 2001. Det var i studien ingen generellt ökad risk för hjärtinfarkt hos de som använde HRT jämfört med de som inte behandlats. Men hos yngre kvinnor i åldern 51 till 54 fanns en förhöjd risk som var drygt 20 procent högre jämfört med de som aldrig använt HRT.
Studien sätter också fokus på att riskerna med HRT har mycket med administreringssättet att göra. Långtidsbehandling med en kombination av östrogen och gestagen ökade risken för hjärtinfarkt med 35 procent jämfört med kvinnor som aldrig använt HRT. Men om hormon-ersättningen togs cykliskt via ett behandlingsalternativ som ger blödningar varje månad så fanns en tendens mot mindre riskökning. Det såg man också om ett syntetiskt hormon, tibolon, användes. Ett annat fynd var att om östrogen administrerades via plåster eller gel på huden eller i vagina så minskade risken för hjärtinfarkt med mer än en tredjedel.
? Att studien visar en lägre risk med ett cykliskt kombinerat administreringssätt är potentiellt kliniskt viktigt. Den minskade risken för hjärtinfarkt med vaginal behandling är också ett mycket intressant fynd som inte har testats tidigare i en storskalig observationsstudie, säger Ellen Lökkegaard, gynekolog vid Rigshospitalet i Köpenhamn, som ledde studien.
Studien förändrar inte gällande behandlingsrekommendationer. Men enligt de danska forskarna kan huvudbudskapet kompletteras med att man hellre bör behandla cykliskt än kontinuerligt.
? Vi tror faktiskt att HRT kan minska risken för andra sjukdomar som bröstcancer, blodpropp och stroke. Den här studien är den första, stora observationsstudien som tittat på olika beredningar, administreringssätt och doser och utgör viktig ny information, betonar Ellen Lökkegaard.
Viveca Odlind på Läkemedelsverket tycker att fynden är intressanta.
? Vad jag kan minnas har man inte kunnat visa detta i tidigare studier. Det är svårt att idag säga hur mycket det finns att vinna på transdermal tillförsel av HRT. Läkemedelsverkets rekommendation som är »lägsta möjliga dos under kortast möjliga tid« tycker jag håller än, säger hon.
I Sverige är det cirka en fjärdedel av de kvinnor som använder HRT som väljer plåster och gel. Docent Marie Bixo vid institutionen för obstetrik och gynekologi vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå tror att fler kvinnor än idag kan tänka sig plåster eller gel.
? Problemet är att det många gånger inte framställs som ett alternativ. Det beror på att i Läkemedelskommittéernas terapirekommendationer brukar tabletter stå överst eftersom de är billigare, säger hon.