Brett verkande tyrosinkinashämmare når Sverige i höst

Det nyligen godkända cancerläkemedlet sunitinib attackerar njurtumörer via hämning av såväl tillväxt som kärlnybildning. Medlet är den första lågmolekylära angiogeneshämmaren. Preparatet hämmar dessutom ett antal tyrosinkinaser.

26 sep 2006, kl 19:52
0

När FDA i början av året godkände sunitinib (Sutent) mot njurcancer och GIST, gastrointestinal stromal tumör, var det första gången myndigheten godkände ett cancerläkemedel för två indikationer samtidigt. I somras fick läkemedlet även grönt ljus av den europeiska läkemedelsmyndigheten och nu blir preparatet tillgängligt för svenska patienter.

Alternativ till Glivec

Målinriktade cancerläkemedel, som sunitinib, syftar till att hindra cancercellers förmåga att sprida sig, utan att samtidigt skada friska celler (se även temaartiklarna i detta nummer). De målsökande preparaten blockerar i regel tyrosinkinaser som stimulerar celler till onormal tillväxt. Tidigare har det inte funnits specifika behandlingar mot njurcancer. Mot den ovanliga mag- och tarmtumören GIST har däremot imatinib (Glivec) använts.
– I USA är Sutent redan standardbehandling vid njurcancer och det kommer förmodligen bli likadant i Sverige, säger Lars Nyman, medicinsk rådgivare på Pfizer som marknadsför läkemedlet.

Sunitinib skiljer sig från andra idag godkända målinriktade cancermedel genom att preparatet blockerar fler tyrosinkinaser. – Förut eftersträvade företagen att ta fram så specifika tyrosinkinashämmare som möjligt för att undvika bieffekter. Sen visade det sig att biverkningarna var relativt milda, säger Carl-Henrik Heldin, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.
– Tumörerna muterar och blir resistenta mot de målinriktade läkemedlen. Om det sker resistensutveckling även mot angiogeneshämning är däremot okänt.
Sunitinib verkar på två sätt. Förutom att hämma tumörproliferation hämmar preparatet också kärlnybildning. Genom att blockera receptorn för angiogenesfaktorn VEGF motverkar preparatet den kärlnybildning som är fundamental för cancern.
Man kan jämföra sunitinib både med tyrosinkinashämmaren imatinib och angiogeneshämmaren bevacizumab (Avastin). Men till skillnad från bevacizumab är sunitinib ingen antikropp.
– Sunitinib är det första exemplet på en lågmolekylär angiogeneshämmare som visat effekt i klinik, säger Carl-Henrik Heldin.

Preparatet utvärderas i Sverige sedan årsskiftet 2006, men de studierna är ännu inte klara.
I en nyligen publicerad internationell undersökning har sunitinib visat sig fördubbla tiden för spridning av njurcancer om man jämför med patienter som fått interferon, som idag är standardbehandling. Fler patienter svarade också på sunitinib än på interferon. Sannolikt kommer de studieresultaten ligga till grund för en ansökan om att sunitinib ska bli första linjens behandling mot njurcancer även i Europa.
Lars Nyman berättar att det pågår kliniska prövningar med läkemedlet mot andra varianter av tumörer.
– Preparatet prövas mot alla de stora cancerformerna, som bröst- kolon- och lungcancer.

Med stor sannolikhet kommer målinriktade läkemedel att kunna användas mot betydligt fler cancerformer än idag. Många tyrosinkinashämmare är under utveckling och en stor del av dem slår, i likhet med sunitinib, brett.
En anledning till att det hittills inte funnits några målsökande behandlingar mot cancerformer som bröst- och lungcancer är att tillväxten av dessa tumörer inte drivs av enskilda tyrosinkinaser. Med bredare hämning finns det större hopp även mot sådana tumörer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng