Annons

Dags för gemensamma europeiska behandlings- rekommendationer?

7 mar 2019, kl 11:38
1

Annons
Lars Dagerholt
Kommunikatör Läkemedelsverket

Om bloggen

Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

Jag noterar att en del av Läkemedelsverkets myndighetskollegor i Europa har slutat med att skapa rekommendationer för läkemedelsbehandling av utvalda sjukdomar, och även dokument som uttrycker hur en godkänd behandling ska värderas i jämförelse med andra.

Från en av dem hör jag att de tycker att det är mer intressant att fokusera på internationella behandlingsrekommendationer som arbetas fram inom Europa.

Vän av ordning tycker kanske att behandlingstraditioner, tillgängliga läkemedel, och system för regelverk och sjukvård gör detta omöjligt. Jag tycker annorlunda.

Ett exempel är det holländska Kinderformularium som är ett kunskapsmaterial kring läkemedel till barn. Ett ofta komplicerat område som bygger på empiri och vetenskap. Kinderformularium är ett samarbete mellan departementet för hälsa och välfärd, sjukvårdsförsäkringen, apotekarorganisationen, och organisationerna för specialistläkare inom pediatrik och sjukhusapotekare. Materialet kommer nu att översättas till norska, och Norge kommer att delta i det fortsatta redaktionsarbetet med utvecklingen av kunskapsmaterialet framåt.

Det här tycker jag är ett bra exempel på samarbete kring rekommendationer för hur patienter ska behandlas med läkemedel.

Ytterligare en fråga är behovet av kunskap som ställer behandlingar mot varandra. I Europa ser vi ett ökat samarbete mellan sjukvårdens betalare (HTA-myndigheter). Dessa aktörer är beroende av värdet av en behandling i förhållande till andra sätt att ta hand om patienter. Genom samarbeten över gränserna vill jag tro att vi kan skapa mer och bättre underlag för dessa beslut.

Den tredje och sista tanken är behovet av att på kort tid få kunskap om behandlingseffekt. Det vill säga att vi behöver snabbare veta om risk och nytta av nya läkemedel som introduceras på marknaden, med mindre kunskapsunderlag än vad vi är vana vid. För att göra den här typen av analyser finns det ett värde i att analysera större mängder data. Och då är vi tillbaka i resonemang kring gränsöverskridande samverkan för att samla datamängder som ger oss de relevanta svaren.

Jag vill tro att genom närmare kontakter över gränserna, och även ökad kontakt mellan de olika aktörerna finns mer fördelar att vinna.

Det är nog en lång väg kvar till att gå över till gemensamma europeiska behandlingsrekommendationer, men det kan finnas många steg på vägen som kan vara intressanta att undersöka.

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Jag håller med dig helt om EU-behandlingsrekommendationer för de blir både billigare och bättre än nationella. Sedan kan de uppdateras oftare än de 10 år, som brukar vara standard i Sverige. Viktigast är det för sjukdomar med lägre prevalens t.ex 1 %. I Sverige kan det finnas för få specialister på ovanligare sjukdomar. För sällsynta sjukdomar är det nog ett måste. Nackdelen att sluta med nationella riktlinjer är att de som jobbar med dem lär sig mycket. Men det blir ganska få kliniker som får nytta av det. Så det blir marginella nackdelar. Tack för bra förslag.

Kommentera

Please enter your comment!
Please enter your name here

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här