Att få friska levnadsår

    5 Feb 2013, kl 11:50
    0

    Hanna Gyllensten
    Apotekare och postdoc på Göteborgs universitet och Karolinska institutet

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Jag är precis i fasen att försöka ställa mitt forskningsämne i perspektiv till andra folkhälsofrågor och sjukdomar, och nyligen fastnade jag för några intressanta siffror. Sedan 1990 sammanställs med några års mellanrum en global rapport över sjuklighet och dödlighet, Global Burden of Disease, GBD, av WHO. Eller en rapport – den senaste består av en rad artiklar som publicerades i The Lancet under december 2012.

    Där konstateras att av 52,8 millioner dödsfall utgjorde ischemisk hjärtsjukdom, stroke, kronisk obstruktiv lungsjukdom, nedre luftvägsinfektion, lungcancer och HIV/AIDS de ledande dödsorsakerna i världen under 2010. Dessa är till stor del vad man kallar för non-communicable diseases, alltså icke-kommunicerbara sjukdomar som ofta omtalas som exempelvis kroniska sjukdomar eller livsstilssjukdomar. Av dessa stod ischemisk hjärtsjukdom för över 7 miljoner dödsfall, en ökning med 35 procent sedan 1990.

    En bit ner på listan hittade jag den egentliga orsaken till mitt intresse: kategorin Adverse effect of medical treatment, som enligt rapporten stod för 83 700 dödsfall under 2010, en ökning med 99 procent sedan 1990. I en av de andra delrapporterna finns även motsvarande siffra för sjuklighet – biverkningar uppges ha orsakat 1,09 miljoner år med ohälsa (på engelska: years lived with disability) under 2010, en ökning med 86 procent. Beräknade 83 700 dödsfall årligen låter skrämmande, men ändå lågt om man ser till befolkningsmängden globalt och jämför med tidigare siffror från bland annat USA. Tidigare har ofta  amerikanska uppgifter citerats om att 44 000-98 000 personer avlider bara i USA på grund av behandlingsfel, varav läkemedelsfel anses står för en stor del.

    Biverkningar och läkemedelsfel är ju inte fullt ut samma sak, men ett läkemedelsfel som leder till dödsfall eller sjuklighet ser ju i alla fall jag som en negativ effekt av läkemedelsanvändning. Jag börjar titta närmare i GBD-artiklarna och hittar snart ännu en intressant kategori: Opioid use disorders, som ligger under Drug use disorders. Opiater står tydligen för 7,2 miljoner sjukår och 43 000 dödsfall. Även här syns en rejäl ökning sedan 1990: 49 respektive 386 procent! Försöker hitta någon tydlig definition av var skiljelinjen går, om även läkemedelsanvändning kan finnas under den kategorin, men hittar bara förklaringen heroin and other opioids.

    Sedan börjar jag fundera över andra rapporterade orsaker till sjuklighet och död som infektionssjukdomar och icke-kommunicerbara sjukdomar och undrar hur stor del av dessa som kunde undvikits eller fördröjts vid tillgång till vanlig, nödvändig men ofta billig läkemedelsbehandling: Fanns bästa möjliga behandling att köpa, fanns det tillräcklig information för att använda läkemedlet på bästa sätt och för att förstå nyttan av behandlingen och hade personen råd att betala för läkemedlet? Visst ska alla dö av något, men i så fall kan man ju åtminstone försöka minska antalet years with disability!
     

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här