Högt blodtryck (hypertoni) är globalt sett den viktigaste riskfaktorn för att dö i förtid. Risken för hjärt- och kärlsjukdom, såsom stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt, ökar med ökande blodtryck. I Sverige får ungefär hälften av befolkningen diagnosen hypertoni före 65 års ålder.
Men det är välkänt att den svenska vården inte är optimal. Endast fyra av tio med högt blodtryck får en diagnos och av de som får det och behandlas når enbart en av fem det tidigare satta målblodtrycket som var lägre än 140 /90 mm Hg.
Fler med högt blodtryck ska få diagnos
Det vill ett nytt så kallat vårdförlopp ändra på. Men att förändra den svenska hypertonivården är en stor apparat. Det handlar om stora volymer patienter som skulle ta enorma mängder resurser i primärvården, resurser som den svenska primärvården inte har, med risk för undanträngningseffekter på andra patientgrupper. Därför är det relativt försiktiga förändringar som föreslås.
Det första är att fler personer med högt blodtryck ska få en diagnos. Enligt ett pressmeddelande från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, som ansvarar för det nya vårdförloppet, har de flesta personer med odiagnostiserat högt blodtryck genomgått flera blodtrycksmätningar i vården utan att någon diagnos satts eller någon behandling påbörjats. Detta ska förändras genom en mer strukturerad uppföljning av förhöjda värden.
– Genom att mäta blodtrycket ordentligt vid två tillfällen, och därefter besluta om diagnos och behandling, kan vi förbättra det medicinska omhändertagandet och samtidigt minska onödiga extra mätningar, säger Mattias Brunström, docent i kardiologi vid Umeå universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för hypertoni i ett uttalande i pressmeddelandet.
Diagnosgränsen oförändrad, blodtrycksmålet sänks
Trots att all vetenskaplig evidens pekar på att gränsen för hypertoni bör sättas till under 130/80 mm Hg förändras inte den svenska diagnosgränsen utan den ligger kvar på 140/90 mm Hg. Däremot sänks det generella behandlingsmålet från <140/90 till <130/80 mm Hg för dem som diagnosticeras med högt blodtryck.
– De flesta personerna med hypertoni har nytta av ett lägre blodtrycksmål, men det behöver individanpassas utifrån kardiovaskulär risk, samsjuklighet, skörhet och annan behandling, säger Mattias Brunström.
Det nya blodtrycksmålet ska nås genom rekommendation om hälsosamma levnadsvanor samt en intensifierad läkemedelsbehandling där de flesta patienter bedöms behöva två-tre olika blodtryckssänkare. Samtidigt trycker dokumentet på vikten av följsamhet; ”Den vanligaste orsaken till utebliven behandlingseffekt är bristande följsamhet till ordinerad behandling.”
Ett sätt att öka följsamheten och patientens engagemang i sin hypertonivård är att införa ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt som konkret bör resultera i en dokumenterad överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.
Kräver mer resurser till primärvården
Trots de försiktiga förändringarna spås det nya vårdförloppet innebära ökade kostnader för primärvården. Något som eventuellt kan mildras genom att nya arbetssätt successivt införs i takt med införande av vårdförloppet, till exempel blodtryckstagning i hemmet, föreslås det.
Det nationella primärvårdsrådet, som tillgodoser primärvårdens intressen, har fått gehör för flera av sina synpunkter under processen, men efterlyser ändå mer resurser till primärvården.
– Över tid kommer det att krävas förändrade arbetssätt. Men som det står i konsekvensbeskrivningen kommer det även att krävas resurser till primärvården för att vårdförloppet ska kunna implementeras fullt ut, säger Tommy Lundmark, ordförande i det nationella primärvårdsrådet.
Läs mer:
De 5 bästa blodtryckssänkarna för att undvika biverkningar
Över 80 procent av äldre hämtar ut läkemedel mot högt blodtryck
Bäst med blodtryckssänkare på kvällen
