De tre substanser som helt förlorar sin subvention från och med den 1 september 2008 är kalciumflödeshämmaren lerkanidipin, ACE-hämmaren cilazapril samt den fasta kombinationen av trandolapril och verapamil. LFN anser inte att dessa läkemedel är kostnadseffektiva jämfört med andra alternativ för att behandla högt blodtryck.
Bland de 23 substanser som från och med september får olika former av begränsad subvention finns bland annat samtliga betablockerare. Dessa ska bara ingå i högkostnadsskyddet för patienter som först provat andra läkemedelsklasser. LFN motiverar det beslutet med att hänvisa till SBU och Läkemedelsverket som båda dragit slutsatsen att betablockerare inte är lika bra som övriga stora läkemedelsgrupper för behandling av högt blodtryck. Däremot kommer betablockerarna vara fortsatt subventionerat för patienter som behandlas för kärlkramp, hjärtsvikt och oregelbunden hjärtrytm. Betablockeraren labetalol får ytterligare begränsningar och ska bara subventioneras för gravida kvinnor.
Även samtliga angiotensin-receptor-blockerare får begränsad subvention. Dessa läkemedel ska subventioneras enbart för patienter som först har provat ACE-hämmare. Enbart på den här begränsade subventionen räknar LFN med att staten kommer att spara 250 miljoner kronor per år.
Totalt räknar LFN med besparingar på 400 miljoner kronor per år tack vare genomgången av blodtrycksläkemedel. Redan idag beräknar myndigheten att staten sparat 115 miljoner kronor per år på grund av de prissänkningar som läkemedelsföretagen gjort inför genomgången.
Genomgången av blodtrycksläkemedel är den fjärde sedan LFN bildades. Tidigare har genomgångar gjorts för grupperna läkemedel mot migrän, läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra, och läkemedel mot astma, KOL och hosta.