Apoteket är redan ett PBM-företag

Debatten om Apoteket AB:s engagemang inom PBM, som står för Pharmacy Benefit Management, är något förvånande. När begreppet lanserades i slutet av 80-talet studerade vi i Sverige vad det innebar, bland annat genom att bjuda in gästföreläsare och göra studiebesök i USA. Besöken omfattade inte bara PBM-företag, vars uppdrag är att enligt avtal styra och […]

25 maj 2007, kl 13:52
0

Annons

Debatten om Apoteket AB:s engagemang inom PBM, som står för Pharmacy Benefit Management, är något förvånande. När begreppet lanserades i slutet av 80-talet studerade vi i Sverige vad det innebar, bland annat genom att bjuda in gästföreläsare och göra studiebesök i USA. Besöken omfattade inte bara PBM-företag, vars uppdrag är att enligt avtal styra och följa läkemedelsförsörjningen, utan även HMO:s, det vill säga försäkringsorganisationer man gjorde avtal med, myndigheter och patientföreningar för att få en så fyllig bild av företeelsen som möjligt.

Genom en analys, utförd av Bo Gunnarsson och David Andersson, konstaterade vi att Apoteksbolaget genom sitt avtal med staten och med Landstingsförbundet om sjukhusens läkemedelsförsörjning var ett PBM-företag. För att betona den svenska särarten inleddes en handlingsplan med benämningen Program för Bästa Medicinanvändning. Första steget var att ge uppdrag åt ?PBM-ansvariga? i varje landsting. Det var apoteksdirektörerna och/eller sjukhusapotekscheferna på de större sjukhusen, i många fall samma person, som i sina respektive upptagningsområden fick i uppgift att systematiskt gå igenom och komma överens om vad apoteksverksamheten kunde erbjuda sjukvården. Aktiviteten blev en bra förberedelse inför decentraliseringen av förhandlingarna om sjukhusens läkemedelsförsörjning till de enskilda landstingen, vilket inträffade i senare delen av 90-talet och ledde till att Apoteksbolaget fick fortsatt förtroende att driva sjukhusapoteken. Tillvägagångssättet har sedan utvecklats och leder sannolikt till ett upphandlingsförfarande då sjukvårdshuvudmännen ställs inför flera alternativ.
Varför har då debatten om Apotekets agerande blivit så stark? Att företaget fortlöpande försöker få impulser för sin utveckling är inte bara dess rättighet utan även dess skyldighet. Strategin att serva apoteksutredaren utan att slå vakt om monopolet, men att kräva tydliga regler för presumtiva aktörer, är inte heller ny. Så skedde under de senaste decenniernas apoteksutredningar: Gennser, Jeding och Edhag. 

Invändningar kan dock riktas mot att bolaget till synes så ensidigt riktar sig mot den amerikanska marknaden och ett av de ledande PBM-företagen där. Att det finns en hel del att lära om hur Medco byggt upp sin tekniska plattform är säkert riktigt, men den är anpassad till amerikanska förhållanden med en sjukvård och läkemedelsförsörjning som är betydligt dyrare än i Sverige, men bara i vissa avseenden har en bättre kvalitet. Dessutom är stor del av befolkningen ställd utanför systemet. Det informationssystem man byggt upp inom Medco med DUR (Drug Utilization Review) är tekniskt avancerat, men tillämpar principer från 1900-talet. Den utveckling vi ser idag är att kunskapsbildning, informationsgivning och uppföljning på läkemedelsområdet sker i allt större utsträckning i den kliniska miljön och i närmare dialog med läkemedelsföretagen. Dessa har också ändrat sin strategi genom att kraftigt reducera sin konsulentverksamhet och hitta andra former för samröret med de lokala intressenterna: patienterna, förskrivarna (läkare och sjuksköterskor) och farmacevter. Ett av skälen är att företagen har ansvar för de läkemedel de har på marknaden även efter godkännande och lansering. Förenklat kan man säga att tillgängliga läkemedel fortlöpande prövas kliniskt.

För att förbättra förskrivningens kvalitet utvecklas förskrivarstöd: SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel), Janus med flera och för att förbättra användningen har Sveriges Kommuner och Landsting antagit en handlingsplan enligt ABLA-projektets förslag. Den innebär ett förnyat samspel mellan patienter och de medicinska professionerna läkare, sjuksköterskor och farmacevter, och de senare sinsemellan.
De allt fler kliniskt specialistutbildade och verksamma apotekarna och receptarierna, oavsett om de kommer att tillhöra apoteksverksamheten, ingå i sjukvårdsorganisationen eller i andra arbetsformer, får säkert ett ökat engagemang i utvecklingen mot en alltmer individualiserad läkemedelsbehandling.
PBM-konceptet är således ett vittomfattande begrepp och det blir spännande att se om apoteksutredaren hinner belysa alla komponenter i sitt första delbetänkande, som skall avhandla sjukhusens läkemedelsförsörjning.

Bo Holmberg, omvärldsbevakare på Apotekarsocieteten, tidigare bland annat farmaci- och marknadschef i Apoteket AB

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng