Antidepressiva men inte beteendeterapi minskar risk för hjärtinfarkt

Depression och litet socialt stöd efter hjärtinfarkt är associerade med högre mortalitet och morbiditet. Den nyligen publicerade Enriched-studien visar att kognitiv terapi ger effekt på depressionen men inte på överlevnaden. De patienter som dessutom fick antidepressiva läkemedel uppvisade positiv effekt på förbättrad överlevnad.

18 jun 2003, kl 19:56
0

Enrichd-studiens mål var att undersöka om behandling kunde reducera mortalitet och antalet reinfarkter. 2481 patienter med akut hjärtinfarkt inkluderades inom 28 dagar efter infarkt. Patienterna screenades för, och skulle antingen ha en depression, eller ett så kallat lågt socialt stöd, LPSS (low percieved social support). De randomiserades till antingen kognitiv beteendeterapi (KBT) eller ?standardbehandling?. Antidepressiva läkemedel, i form av SSRI, användes som tillägg om det var indicerat.

Bland de patienter som fick behandling med antidepressiva läkemedel, 20,6 procent respektive 28 procent i standard- respektive KBT-gruppen, sågs en bättre effekt på överlevnad och antalet reinfarkter jämfört med dem som inte fick antidepressiva läkemedel.

De patienter som fick KBT-behandling förbättrades mer i sin depression (HSRD ?10,1) jämfört med dem som inte fick KBT (HSRD ?8,4), vid sex månader (p<0,001). Även ESSI-poängen, för att mäta LPSS, förbättrades till fördel för dem som fick KBT, 5.1 i KBT-gruppen mot 3,4 i gruppen med vanlig behandling (p<.001).

Däremot sågs ingen effekt på den primära effektparametern, död och reinfarkt, mellan grupperna. KBT-gruppen uppvisade 75,9 procent patienter utan några händelser, standardgruppen 75,8 procent patienter utan händelser. Ingen skillnad sågs heller på överlevnad mellan KBT- och standardgruppen bland dem med depression, LPSS eller både depression och LPSS.

Författarnas slutsats är att behandlingen inte förbättrar överlevnaden. Däremot förbättrades depressionen och den sociala isoleringen, även om den relativa förbättringen i KBT-gruppen var mindre än väntat på grund av stor förbättring i standardgruppen.

Studien organiserades av amerikanska National Heart, Lung and Blood Institute. Inklusion startade i oktober och löpte till april 2001. De 2481 patienterna, varav 1084 kvinnor och 1397 män, kom från 73 sjukhus och samlades vid 8 kliniska centra. Primär effektparameter var en kombination av död och reinfarkt. Sekundär effektparameter var förändring i HSRD eller ESSI vid sex månader.

Depression klassificerades genom DSM-IV-kriterierna, och graden genom att använda Hamilton Rating Scale for Depression (HRSD). LPSS klassificerades genom Enhancing Recovery in Coronary Heart Disease Patients (ENRICHD) Social Support Instrument (ESSI), speciellt framtagen till studien. Patienterna randomiserades sen till vanlig medicinsk behandling eller KBT-baserad psykosocial intervention.

KBT initierades i snitt 17 dagar efter hjärtinfarkten. Varje patient fick i snitt 11 sessioner under 6 månader, plus gruppterapi om möjligt. Patienterna fick tillägg av SSRI om de fick mer än 24 poäng på HSRD-skalan eller om de förbättrades mindre än 50 procent i Beck Depression Inventory efter fem veckor.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng