Minskning av antibiotika i EU men hög resistens

Minskning av antibiotika i EU men hög resistens

Antibiotikakonsumtionen minskade i fjol inte bara i Sverige utan i hela EU, visar siffror från ECDC.

18 nov 2021, kl 10:03
0

Antibiotikakonsumtionen minskade under pandemins första år i EU med i genomsnitt 15 procent. Det visar nya data från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.

Men när det gäller förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier såg ECDC ingen minskning utan tvärtom en fortsatt ökning.

Antibiotikakonsumtionen minskade av flera skäl

I Sverige sjönk den totala antibiotikakonsumtionen, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, med 13 procent under 2020 jämfört med 2019. Men i vårt land  är minskad antibiotikaförsäljning inget nytt, även om fjolårets minskning var betydligt kraftigare än vanligt. Här har den del av konsumtionen som kommer från receptförskrivning minskat under en följd av år.

Den nedgång som ECDC nu rapporterar om gällde de flesta länder i EU och EFTA. Det var framför allt ordinationerna av antibiotika från primärvårdssektorn som minskade kraftigt. ECDC pekar på flera möjliga orsaker. En när att fler med milda infektionssymtom avstod från att söka vård under pandemin, eller hade svårt att boka tid. Detta ledde enligt smittskyddsmyndigheten till att fler lindrigare infektioner gick över av sig själva utan antibiotika. Framför allt i länder där överanvändning av antibiotika tidigare var vanligt gav detta märkbara effekter, skriver ECDC.

Ytterligare en orsak var att pandemirestriktionerna minskade spridningen av även andra luftvägsinfektioner än covid-19.

Sjukhusens användning av antibiotika minskade inte på samma drastiska sätt. I ungefär två tredjedelar av länderna minskade även denna del av konsumtionen, men i övriga länder ökade den. Sverige hörde till de länder som hade en liten minskning även på sjukhussidan.

Ökning av antibiotikaresistens

Beträffande nivån av antibiotikresistens i Europa var dock utvecklingen under 2020 inte uppmuntrande enligt ECDC:s data. Bland de bakterier som fortsatte att visa en oroande resistensökning var Escherichia coli (E. coli) och Klebsiella pneumonia som båda kan orsaka urinvägsinfektion och blodförgiftning. I över en tredjedel av de prover med dessa bakterier som analyserades i fjol påvisade laboratoriet resistens mot minst en viktig antibiotikagrupp. Det var också vanligt med kombinerad resistens mot flera olika grupper av antibiotika.

Även när det gäller bakterierna Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter, som båda ofta orsakar infektionsutbrott i vårdmiljö, var resistensdata nedslående. Det var där vanligt med resistens mot antibiotikagruppen karbapenemer.

Hos bakterien Enterococcus faecium visade analyserna på en ökning av reistens mot vankomycin. ECDC framhåller att resistens mot vankomycin, karbapenemer och andra läkemedel som hör till dem man tar till när inga andra antibiotika hjälper, är särskilt oroande. Resistens mot dessa sista linjens antibiotika minskar inte bara möjligheterna att överleva svåra infektionssjukdomar utan påverkar även annan livsviktig vård, som exempelvis organtransplantationer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng