I Sverige regleras reklam av läkemedel dels genom Läkemedelslagen och dels genom Läkemedelsindustriföreningens (LIF) etiska regelverk. Där står bland annat att reklam ska vara vederhäftig, styrkas med referenser och får bara ske till professionen. Enligt Läkemedelsverket är inte § 21 i Läkemedelslagen särskilt fyllig avseende marknadsföring.
Både Läkemedelsverket, Informationsgranskningsmannen IGM och företagen själva kan anmäla ett företag som de anser har marknadsfört ett läkemedel i strid med de etiska reglerna. Där står också att företagen är skyldiga att följa de beslut som IGM fattar i de ärenden som anmäls och utreds. De ärenden som Läkemedelsverket anmäler eller de av IGM:s beslut som överklagas, går till NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation.
Antalet reklamärenden som har initierats av Läkemedelsverket och lett till kritik är cirka 50 procent fler än tidigare år. Ärenden initierade av företag och andra har däremot inte ökat nämnvärt. Totalt uppgår antalet marknadsföringsaktiviteter som fällts av NBL och IGM till ett femtiotal per år, vilket innebär cirka en per vecka. Enligt Läkemedelsverket är det anmärkningsvärt mot bakgrund av att läkemedelsindustrin har godkänt det egna regelsystemet. Läkemedelsverket anser att det visar att man alltid bör inta en kritisk hållning till industrins marknadsföring av läkemedel.