?Ansvarsnämndens pennalism måste stoppas!?

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnden, HSAN, är föråldrad och fångar inte upp de verkliga problemen i vården. Det menar Peter Bistoletti och Magnus Hagmar, båda överläkare vid kvinnokliniken, Nyköpings lasarett. De ifrågasätter HSAN:s arbetssätt och vill se en effektivisering av vårdens kvalitetsarbete.

24 aug 2005, kl 11:36
0

Annons

Ansvarsnämndens arbetssätt bygger på bestraffning av individer trots att många av de händelser som anmäls beror på brister i systemet. HSAN bygger på ett förlegat öga-för-öga-tänkande som exempelvis avskaffades redan under 1950-talet inom flygtrafiken. I stället för att fånga upp medicinska misstag speglas patienters missnöje oftare i HSAN-anmälningar, säger Magnus Hagmar. Tillsammans med kollegan Peter Bistoletti skrev
han nyligen en debattartikel i Läkartidningen i ämnet.

Läkarna menar att strafftänkandet är kontraproduktivt. Bland annat leder det till att de som arbetar i vården försöker dölja fel som begåtts av rädsla för få en varning eller erinran av HSAN.

? Hade man i stället ett system där man utan personlig risk kan rapportera avvikelser skulle ansvariga chefer snabbare få reda på bristfälliga rutiner och kunna rätta till dem för att undvika upprepningar i framtiden. Faktum är att det begås många medicinska fel idag som det nuvarande systemet inte fångar upp, säger Magnus Hagmar.

En annan konsekvens av dagens system blir överdiagnostik och överbehandling.

? Risken att bli anmäld är en förklaring till att andelen förlossningar som görs med kejsarsnitt ökar. Särskilt när man inte hunnit arbeta så länge tänker många yngre kollegor att det är säkrast att göra kejsarsnitt. För anmälningar där kejsarsnitt genomförts fälls sällan i HSAN. Däremot kan man riskera att fällas om man avstått från att göra kejsarsnitt. Aktivitet bestraffas nämligen sällan till skillnad mot passivitet. Trots att passivitet mycket väl kan vara det bästa medicinska alternativet. Och dessutom det billigaste, säger Magnus Hagmar.

?Minister vill straffa?

Av samma skäl förskrivs även onödiga läkemedel och överflödiga blodprovsanalyser görs liksom magnetkameraundersökningar ?för säkerhets skull?.

Den kritiska diskussionen har pågått länge inom läkarkåren. Bland annat hölls ett symposium på Läkaresällskapets riksstämma 2001 (sammanfattning i Läkartidningen 2/2002). Slutsatserna var desamma som nu. Men trots en långvarig kritik från vården finns inga tendenser till omprövning, menar Peter Bistoletti.

? Tvärtom. Justitieminister Thomas Bodström är helt inne på bestraffningstänkandet. Med anledning av rättegången i Kalmar där en sjuksköterska dömdes för felbehandling uttalade han sig i tidningen Vårdfacket och ansåg att brister i vården ska prövas i domstol, säger Peter Bistoletti.

Han och Magnus Hagmar konstaterar att regeringen inte agerar trots att de experter som satt sig in i frågan är kritiska mot det nuvarande systemet.

? Det är dags att vi får ett verkligt kvalitetssystem som förebygger patientskador i stället för dagens pennalism, säger de med eftertryck.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng