LmV i Almedalen
”Se inte ökade kostnader bara som problem”
Från vänster: Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet, Agneta Karlsson, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sven-Eric Söder, Statens medicinsk-etiska råd, Malin Parkler, Läkemedelsindustriföreningen, och Lina Nordquist (L), riksdagens socialutskott.

”Se inte ökade kostnader bara som problem”

Det blev snabbt fullsatt när Statens medicinsk-etiska råd höll ett Almedalssamtal om läkemedelskostnader.

5 jul 2022, kl 12:03
0

Annons

Många ville delta när Statens medicinsk-etiska, Smer, råd på tisdagsmorgonen höll ett Almedalssamtal om läkemedelskostnader. Lokalen var fullsatt till sista plats och många i publiken ville också ställa frågor till samtalspanelen. Den fråga som väckte sådant engagemang var ”Hur mycket får ett läkemedel kosta?”.

Många Almedalssamtal om läkemedelskostnader

Det är en i högsta grad aktuell fråga. Den finns också med mer eller mindre uttalat i en rad arrangemang här i Almedalen. I går höll exempelvis läkemedelsföretaget Roche en utfrågning (som även den var välbesökt). Den handlade om vem som ska ta ansvar för den fortsatta utvecklingen av precisionsmedicin inom den svenska cancervården. Där diskuterades behovet av en årlig ”precisionsmiljard” för att nya  behandlingar ska komma patienter till del och kunskapsutvecklingen ska kunna fortsätta.

Och i dagens Almedalsprogram syns rubriker som ”Systemfel – trots forskningsframsteg får inte patienter angelägna behandlingar” och ”Varför ska tillgången till vissa cancerbehandlingar vara ett lotteri?”.

Risken för undanträngning

Vid Smers Alemdalssamtal om läkemedelskostnader belyste paneldeltagarna frågorna om tillgången till nya dyra läkemedel ur många olika perspektiv. Flera lyfte fram risken för undanträngningseffekter. Detta om de begränsade resurserna i alltför hög utsträckning går till kostsamma nya avancerade behandlingar mot vissa sjukdomar.

– Kassakistan har trots allt ett stopp, det är vi medvetna om även ur ett patientperspektiv. Man kan inte satsa hur mycket som helt på nya dyra läkemedel utan att andra stora patientgrupper drabbas av en viss undanträngning, sa Lotta Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet.

Även Agneta Karlsson, generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, tog upp den aspekten.

– Skulle vi lägga alla pengar på läkemedel mot allvarliga och sällsynta ärftliga sjukdomar får vi inga pengar kvar till läkemedel för astmatiker och andra patienter med vanliga kroniska sjukdomar. Det är en extremt svår balansgång, sa hon.

Läkemedelskostnader inte bara problem

Lina Nordquist, L, riksdagspolitiker från socialutskottet med yrkesbakgrund som apotekare, var en annan av de medverkande. Hon började med att ifrågasätta den ofta förekommande utgångspunkten att ökade läkemedelskostnader är ett problem:

– Det är ett väldigt bra problem i så fall för det betyder att utvecklingen går framåt, att det nu finns effektiva behandlingar för tillstånd som förut inte gick att behandla.

Hon efterlyste samtidigt en öppnare diskussion om prioriteringar när läkemedelskostnader debatteras.

– Vi kan inte bara prata om vilka nya behandlingar som ska införas, vi måste också prata om vad som ska bort för vi kan inte göra allt. Det kan till exempel handla om att ändra organisation och arbetssätt för att minska kostnader.

Tillkännagivande och regeringsuppdrag

I mars riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram en särskild strategi och finansiering för särläkemedel, läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Det skedde på förslag av socialutskottet, med Lina Nordquist som en av initiativtagarna.

– Sällsynta diagnoser passar inte in i vår vanliga modell för finansiering och tillgängliggörande av läkemedel. Staten måste ta ett större gemensamt ansvar så att inte patient ställs mot patient i enskilda regioner, sa hon vid Smers Almedalssamtal om läkemedelskostnader.

Senare har TLV fått ett regeringsuppdrag att se över hur patienter i Sverige kan få ökad tillgång till särläkemedel.

– TLV säger redan i dag ja till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och tar hänsyn till sjukdomens allvarlighetsgrad i våra beslut. Nu ska vi utreda om lagen medger att vi kan ta ännu mer särskild hänsyn till den faktorn, förklarade Agneta Karlsson.

Att våga testa

Ingen av paneldeltagarna efterlyste genomgripande förändringar av det svenska systemet för utvärdering, införande och finansiering av läkemedel.

– Ett huvudbudskap från mig och mina industrikollegor är att låt oss fortsätta värdera läkemedel, sa Malin Parkler, ordförande i läkemedelsindustriföreningen LIF.

Hon vill dock ha en fortsatt utveckling inom systemet för att få fram anpassade modeller för läkemedelstyper där dagens system fungerar mindre bra Som exempel nämnde hon cell- och genterapier, läkemedel mot sällsynta sjukdomar och antibiotika.

– Jag skulle vilja att vi vågar testa nya sätt och se om de funkar eller inte, sa hon.

Efter seminariet var Smers ordförande Sven-Eric Söder nöjd:

– Det var ett respektfullt samtal som visade hur viktigt det är att tänka på hur vi som samhälle prioriterar. Det här är ingen fråga som man bara kan tillsätta en utredning och lösa en gång för alla. Vi måste fortsätta att samtala och samarbeta och akta oss för stuprörstänkande.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng