Annons
“Allvarliga brister i Akademiskas pilotstudie”

“Allvarliga brister i Akademiskas pilotstudie”

Pharem Biotechs vd, Martin Ryen, ifrågasätter studien som toablocket Pcures läkemedelsrenande effekt.

10 dec 2018, kl 11:30
0

Annons

Martin Ryen.

KOMMENTAR. “Låt oss leka med tanken att ett av landets universitetssjukhus publicerar en studie med slutsatsen att det receptfria läkemedlet Alvedon saknar påstådd effekt mot såväl feber som muskelvärk. Det har man kommit fram till genom att utreda om Alvedon har någon verkan på ytterligare hundra andra sjukdomssymptom och sedan slå ihop resultaten till ett. För att göra det ännu mer snedvridet har man dessutom endast mätt Alvedonets effekt under den första halvtimmen och inte hela verkningstiden. Och så föreställer vi oss slutligen att studien tar sig hela vägen in i en vetenskaplig tidskrift.

Det här scenariot hade naturligtvis varit osannolikt. Inte minst för att Alvedon aldrig hävdat att det lindrar en massa andra symptom än de som finns beskrivna i produktresumén.

Men det är just detta som drabbat oss bakom produkten pCure efter att Akademiska sjukhuset i förra veckan offentliggjorde en studie om pCures verkningskraft i den vetenskapliga tidskriften Infection Ecology & Epidemiology.

pCure – som är ett toalettblock som använder enzymatisk nedbrytning för att avlägsna utvalda miljöfarliga läkemedelsrester – installerades under några veckor i närmare 300 toaletter på sjukhuset. Därefter har utgångspunkten varit att analysera 102 läkemedelssubstanser i avloppsvattnet och studera vilken renande effekt som pCure har för var och en av substanserna.

Slutsatsen i studien är att toaletterna som hade pCure installerade presterade något bättre än toaletterna utan. Men att den nedbrytande effekten inte var tillräckligt signifikant.

I en efterföljande kommentar slår Josef Järhult fast, till vardags infektionsläkare och vetenskapligt ansvarig för studien, att pCure ”i nuvarande form inte är användbar som läkemedelsrenare.”

Men studien har valt att endast undersöka den initiala perioden av produktens livslängd, en fas där skyddsfilmer och uppluckringseffekter ger ett kraftigt minskat resultat. Det är allvarligt nog. Men ännu mer bekymmersamt är att pCure aldrig hävdat effekt på alla de 102 läkemedelssubstanser som undersökts. Tvärtom är produkten specifikt utvecklad för att ta hand om de allvarligaste läkemedelsrester som följer med ut i miljön genom avloppsvattnet. Här har den nationella läkemedelsstrategin listat 21 ämnen som vi fokuserar utveckling på.

För att säkerställa effekten hos produkten befinner sig pCure i slutfasen av en omfattande verifieringsprocess som följer riktlinjerna enligt ISO-standard 14034. Vi kommer när den är klar att offentliggöra resultaten och räknar med att i ett första skede erbjuda dokumenterad effekt i olika hög utsträckning mot ca. 15 av dessa miljöfarliga substanser. Det är revolutionerande nog, kan man tycka. Speciellt för en produkt som än så länge är den enda lösning som kommer att finnas tillgänglig för konsumenter som vill ta ansvar för sin läkemedelsanvändning.

Mot denna bakgrund har vi ett antal frågor till studiens projektgrupp:

  1. Varför har inte produktens hela livslängd undersökts? I studien antas felaktigt att 2 procent av enzymmassan frisläpps vid varje spolning. Men detta är ett genomsnitt över hela livslängden. Första perioden, alltså den som undersöks i studien, har en väsentligt reducerad frisläppning.
  2. Det framkommer i studien att effekt kan uppvisas mot de substanser som produkten är utvecklad för att hantera. Varför testas då produkten för en mängd substanser som den inte är avsedd för? Och hur kan man dra slutsatsen i en vetenskaplig artikel att det därmed inte fungerar tillräckligt bra?
  3. Utvärderingen har gjorts på en gammal version av pCure. Den är sedan länge inte aktuell. Därför var vi i kontakt med projektgruppen i våras och erbjöd en uppdaterad produktversion. De tackade nej. Dessutom är ingredienslistan som finns angiven i studien fel.
  4. Hur har egentligen peer-review processen gått till? Artikeln antogs snabbt – den lämnades in i slutet av oktober och accepterades inom en månad. Att den vetenskapligt ansvarige och författare av studien själv sitter med i redaktörsgruppen för tidskriften reser ett varningstecken.

Frågeställningarna är följaktligen många och allvarliga. Att studien måste göras om från början och den vetenskapliga artikeln dras tillbaka är en självklarhet. Men tänk vad enkelt det hade varit att lyfta på luren och fråga oss. Eller besökt vår hemsida. Eller läst produktens definition. Då hade studien bidragit med kanske nya viktiga insikter i en framtidsfråga som berör såväl människa, djur som natur.”

Martin Ryen, vd Pharem Biotech.

Läkemedelsvärldens artikel med anledning av studien hittar du här.