Sveriges Farmacevtförbund är positiva till att utredningen och regeringen så tydligt sätter ner foten och markerar att det kommer bli en omreglering av marknaden. Men samtidigt reagerar de starkt på flera stora delar i utredningen.
? Jag tycker nästan att Lars Reje är lite naiv i sin tro på att det här med mångfald på marknaden kommer att lösa sig själv, säger Cecilia Bernsten.
Det är framförallt den prissättningsmodell som Lars Reje presenterar som Farmacevtförbundet vänder sig emot.
? Vi vill inte ha ett system där Läkemedelsförmånsnämnden bestämmer ett maxpris och att det sedan är enskilda apotek som ska förhandla ner priserna från läkemedelsföretagen. Det enda det kommer leda till är att pengarna kommer hamna hos de stora apotekskedjorna. Det blir inte billigare för konsumenten och samhället kommer enbart gå plus minus noll, säger Cecilia Bernsten.
? Dessutom gör en sådan modell att det blir oerhört svårt för enskilda apoteksägare att etablera sig på marknaden.
Istället vill Farmacevtförbundet se en utveckling där Läkemedelsförmånsnämndens mandat blir ännu större än idag.
? Det system vi har i Sverige idag där LFN förhandlar om och bestämmer priser utifrån vad som är kostnadseffektivt är ett oerhört värdefullt system som andra länder sneglar på.
Positivare tongångar kommer från det andra fackförbundet på området, Farmaciförbundet.
– Även om vi i grunden velat ha kvar detaljhandelsmonopolet och tror att det är bättre och säkrare, tycker jag att Rejes utredning i grunden är positivare än jag vågat hoppas, säger ordförande Carina Jansson.
– Jag blev till exempel mycket glad när Reje sa att såväl apotekare som receptarier med erfarenhet kan bli läkemedelsansvariga på apoteken.
Hon gläds också över att Lars Reje understryker vikten av bra rådgivning på apoteken.
– Det är också bra att infrastrukturen läggs i ett statligt bolag, däremot blev jag lite fundersam över att delbetalningssytemet nu ska ligga på apoteken och att alla apotek ska ordna det själva. Idag sköts ju det centralt, det kommer att bli mer arbete för personalen.
Carina Jansson oroas också över att det receptfria sortimentet inte behöver ha samma pris i hela landet. Det kan mycket väl innebära att egenvårdsvarorna blir dyrare i glesbygden menar hon.
Hos Läkemedelshandlarna, som är intresseorganisationen för parallellimportörer, har man idag fokus på att försöka förstå vad den föreslagna prissättningsmodellen innebär.
? Vi tycker förstås det är glädjande att utredaren värderar parallellimporten så högt och dessutom skriver att han räknar med att den ska spela än ännu större roll i framtiden. Men det är samtidigt lite oroande att dagens mycket tydliga och välfungerande prismodell ska ersättas med en som är betydligt krångligare och mindre transparent, säger ordförande Torsten Mattsson.
? Parallellimporten sparar skattebetalarna 1 miljard per år, och vi är måna om att det fortsätter vara så.
För Per-Arne Sundbom på Konkurrensverket är utförsäljning av Apoteket den springande punkten för att utredningens mål, om konkurrens, mångfald, effektivisering och prispress ska ha en chans.
– Det viktiga är att Apotekets marknadsandel minskar drastiskt, inte hur många butiker som säljs. Med effektivare distributionskanaler är det inte säkert att vi i framtiden behöver så många butiker, de kanske kommer att minska. En tumregel är att en aktör med 40-50 procent av marknaden är en för stor dominant.
– Utförsäljningen måste också ske samtidigt som omregleringen sätts i sjön, alltså till årsskiftet 2008/09.
Andra röster som uttalat sig under dagen är bland annat Reumatikerförbundet som är nöjda med utredningen. ?Förslagen i utredningen gör att patientsäkerheten och tillgången på förskrivna läkemedel säkerställs även om apoteksmonopolet tas bort? skriver de i ett pressmeddelande.
Sveriges Kommuner och landsting, SKL, spår att resultatet om Rejes förslag går igenom blir högre läkemedelskostnader utan fördelar för patienterna. Magnus Thyberg och Ulla Lönnberg Endre som deltagit i utredningen som experter från SKL anser att analyserna i utredningen är för grunda.
Från SKL:s sida anser man till exempel att landstingen ?så som betalare? ska prisförhandla direkt med företagen. Ett krav som landstingen för övrigt hade också när den förra regeringen beslutade om inrättandet av LFN, Läkemedelsförmånsnämnden.