Professor Lars Werkö anser att det är viktigt att först definiera vad som menas med förebyggande läkemedelsbehandling. Ofta tycker han att begreppet missbrukas. Han menar att det finns en skiljelinje mellan att ge medicin till helt friska människor och att ge det till dem som har någon slags sjukdom för att motverka större problem med hälsan senare i livet. I regel handlar det om att behandla ett medicinskt tillstånd, och inte bara att ge profylax.
? Vid till exempel högt blodtryck och förhöjda blodfettsvärden finns det en medicinsk anledning att använda läkemedelsbehandling i förebyggande syfte. Det minskar risken för att patienterna senare drabbas av hjärtinfarkt eller slaganfall. Att ge vaccinationer, för att förhindra sjukdomsbildning längre fram i livet, är en annan sak.
Lisbeth Sachs, docent i socialantropologi, har gjort flera studier där hon undersökt hur människor reagerar när de ordineras att under lång tid ta mediciner. Enligt henne kan en ökad långtidsanvändning av mediciner bli problematisk. Att medicinskt undersöka friska människor betyder att man introducerar en risk i dem. En av hennes studier där hon följde äldre kvinnor, som blivit ordinerade att ta mediciner i flera år, visade att dagens läkemedelsintag blev det centrala i kvinnornas liv.
Olydiga patienter
Ett annat dilemma som hon pekat på i sina undersökningar är att det kan vara svårt att få patienter att följa läkarens läkemedelsordinationer. ? De här kvinnorna började efter ett tag på eget bevåg att manipulera med sin användning. De blev vad som med en medicinsk term brukar kallas ?rational-non-compliance?. Det betyder att de blev olydiga och inte brydde sig om att följa läkarens anvisningar. Däremot var de fullständigt rationella utifrån sitt eget perspektiv. Det är vanligt att patienter övertar ansvaret för sin behandling från läkaren. De blir sina egna experter.
Lars Werkö uttrycker samma skepsis. Han menar att vården ska vara restriktiv med att ge läkemedelsbehandling till människor som är friska.
? Sjukvården har tillräckligt att göra med att behandla de som är sjuka. Dessutom är sådan förebyggande behandling ett sätt att klistra på friska människor en sjukdomsetikett. Istället för att vara frisk stämplar vården individen som ?löpande risk att bli sjuk?. Egentligen är det inte läkemedel som är den bästa metoden att arbeta förebyggande. Det är bättre att lära folk en sundare livsstil.
Den nya genteknologin har gjort att vi kan hitta sjukdomsanlag långt innan patienten riskerar att bli sjuk. Men än så länge har vi inga kunskaper om hur vi ska använda dessa upptäckter i förebyggande läkemedelsbehandling, menar Lars Werkö. En av utmaningarna är att vi, efter att ha definierat en risk, i framtiden ska kunna använda den kunskapen, till exempel genom att ge ett verkningsfullt läkemedel. Än så länge handlar det mest om att ordinera en hälsosam livsstil till individer i riskzonen.
Fokuserar på det sjuka
En fara med genteknologin är att sjukvården och den medicinska vetenskapen fokuserar på det sjuka istället för det friska, menar Lisbeth Sachs.
? Den nya teknologin är koncentrerad på framtida sjukdomar och risker. Forskningen är helt inriktad på att hitta anlagen för sjukdom, men inte de som håller oss friska. Det som händer är att vi förflyttar en framtida risk till nuet. På det sättet sänder vi ut negativa signaler till patienterna.
Hon varnar för att förebyggande medicinering kan skapa en oro hos människor som är friska. En oro som sätter sig i kroppen, och på sikt även kan det ge fysiologiska förändringar.
? En manlig patient i en studie om behandling av förhöjda kolesterolvärden gick omkring med en ständig rädsla för att råka ut för en hjärtinfarkt. Trots att han följde alla anvisningar lyckades han inte få ner kolesterolhalten.
Människors reaktioner vid läkemedelsbehandling varierar. Det hänger ihop med hela livssituationen och tidigare erfarenheter.
? En ensam person som bara sitter i sin lägenhet och noggrant följer läkemedelsanvisningarna kan få sämre hälsa än någon som slarvar med sina mediciner, men är socialt aktiv. Det är märkligt att det satsas så mycket pengar på spektakulär forskning i till exempel mikrobiologi, trots att det finns så många människor som är sjuka av sin sociala situation.
Ett av de största problemen med en utökad läkemedelsbehandling i förebyggande syfte är att våra kunskaper om biverkningar är för dåliga, enligt Lars Werkö. Att väga hälsovinster mot biverkningar är en svår uppgift. Trots den senaste tidens diskussion om att trippelvaccin kan orsaka ökad sjuklighet i andra sjukdomar längre fram i livet tycker han att vinsterna är så stora att de överskuggar alla risker. Dessutom framhåller han att vaccination är en engångsföreteelse. Det handlar inte om att använda ett läkemedel i flera år.
? Att ge vaccinationer har drastiskt förbättrat folkhälsan. Smittkoppor är utrotade och det förekommer inga barnförlamningar i vårt samhälle.
Bristande kunskap om biverkningar
Framför allt är det bristen på dokumenterad kunskap om biverkningar vid långsiktig användning som talar emot utvecklingen mot en utökad förebyggande behandling med läkemedel, menar han. En starkt bidragande orsak till det är att studier av biverkningar har en observationstid på högst sju år. Eftersom behandling av högt blodtryck med läkemedel pågår i 10-20 år vet vi fortfarande alldeles för lite om hur långtidsanvändning påverkar patienterna.
En metod att bygga upp en sådan kunskap vore att registrera alla läkemedelsanvändare och deras förbrukning, föreslår Lars Werkö. Även om det kan uppfattas som integritetskränkande så skulle de ge så viktiga kunskaper att alla gagnas, menar han.
Han kan inte erinra sig att det finns någon studie som undersökt vilka biverkningar som kan drabba patienter som använder läkemedel i många år.
? Däremot har forskare i djurförsök visat att betablockerare kan minska förekomsten av receptorer i cellerna, men det finns ingen kunskap om vad det kan orsaka i praktiken. Dessutom går det inte att överföra dessa resultat från djur till människa. Med en ökad läkemedelsbehandling i förebyggande syfte vill Lars Werkö varna för att den medicinska vetenskapen kan missbrukas i kommersiella syften.
? Eftersom läkemedelsföretagen sköter en stor del av vidareutbildningen för läkare sker informationsspridningen på bolagens villkor.