Inom det nuvarande läkemedelsförmåns-systemet skall läkarens syfte med en förskrivning vägleda huruvida det aktuella preparatet ska omfattas av förmånen eller inte. Enligt lagen om högkostnadsskydd ingår ett läkemedel i förmånen endast om det ?förskrivits i syfte att påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller i likartat syfte?. Läkemedel som förskrivs för att förebygga sjukdom omfattas alltså inte av högkostnadsskyddet.
Verkligheten befinner sig dock ganska långt från lagstiftningen i detta fall. I Olof Edhags aktuella läkemedelsutredning fastslås till exempel att ?i den praktiska tillämpningen torde förskrivning av förebyggande karaktär i icke ringa omfattning ha kommit att ingå i förmånen?. Detta har bland annat skett genom en indikationsglidning från förebyggande läkemedelsbehandling till behandlande dito samt en vid tolkning av sjukdomsbegreppet i syfte att tillgodose patientens intressen. Lipidsänkare, hypertonimedel, med flera preparatgrupper förskrivs följaktligen rutinmässigt inom förmånen, trots att de enligt lagens bokstav förmodligen i de flesta fall borde betalas av patienten själv.
Lagbrott på löpande band
Låt oss dra detta till sin spets. När en läkare skriver ut ett lipidsänkande preparat på en förebyggande indikation och kryssar i rutan ?R? som betyder att läkemedlet ska rabatteras, innebär detta alltså ett brott mot lagen om högkostnadsskydd. ?
Om man hårdrar resonemanget är det faktiskt så. Det är naturligtvis en absurd tanke men man skulle kunna tänka sig ett disciplinärende i exempelvis Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, säger Bengt Sjöberg, chefsjurist och huvudsekreterare i Läkemedelsförmånsutredningen.
I en rundringning som Läkemedelsvärlden genomfört till distriktsläkare var endast fyra av tio klart medvetna om att läkemedel som tas i förebyggande syfte inte ska omfattas av läkemedelsförmånen.
Siffror saknas för exakt hur stor andel av den totala förskrivningen som avser läkemedel som tas i förebyggande syfte. Att en stor del av våra vanligaste läkemedel ofta används profylaktiskt är dock knappast ett kontroversiellt påstående. De tio mest sålda läkemedlen år 2000 enligt Apotekets försäljningsstatistik (se LV 3/01) har samtliga indikationer av såväl sjukdomsbehandlande som sjukdomsförebyggande karaktär.
Inom ramen för läkemedelsutredningen genomfördes en undersökning av drygt 300 läkares syn på den nuvarande läkemedelsförmånen. Huvuddelen av läkarna, 74 procent, angav att man ganska eller mycket sällan förskriver läkemedel utanför läkemedelsförmånen. Hela 15 procent av läkarna uppgav att de aldrig förskriver utanför förmånen, trots att förskrivningar i förebyggande syfte alltså inte ska omfattas av densamma. Om dessa läkare gör anspråk på laglydighet har de alltså aldrig överhuvudtaget skrivit ut läkemedel i förebyggande syfte.
Den svåra gränsdragningsfrågan kring huruvida en läkemedelsbehandling är förebyggande eller sjukdomsbehandlande ska alltså läkaren i dagens läge ta ställning till vid varje enskilt förskrivningstillfälle. I utredningsgruppens undersökning påpekade många läkare att detta system är alltför subjektivt och att det inbjuder till olika bedömningar från förskrivare till förskrivare. Frågan är också om Hälso- och sjukvårdslagens nyckelformulering ?en god vård ska erbjudas alla på lika villkor? är förenlig med denna situation. Många av de tillfrågade i undersökningen pekade på ett behov av klara centrala bestämmelser som inte överlämnar förmånsfrågan åt läkaren i förskrivningsögonblicket.
Brett sjukdomsbegrepp införs
Diskrepansen mellan lagstiftning och verklighet i denna fråga var en av utgångspunkterna för Olof Edhags utredning. Betänkandet föreslår en reviderad lagstiftning där ett brett sjukdomsbegrepp, som även innefattar förebyggande behandling, införs och får ligga till grund för om ett medel ska omfattas av förmånen.
? Förslaget i utredningen syftar bland annat till att anpassa lagen efter verkligheten. Nu förbereds här på departementet den proposition baserad på utredningen som väntas i höst. På det här stadiet kan jag inte säga mer än att förslaget fått ett brett stöd från flertalet remissinstanser, säger Bengt Sjöberg.
Om förslaget förverkligas underlättar man alltså för förskrivarna, och man följer även riksdagens prioriteringsriktlinjer för sjukvården som rangordnar prevention högt. Och sist men inte minst ? läkarna slipper göra sig skyldiga till lagbrott på daglig basis.