Resultaten från den internationella studien Lp(a) HORIZON presenterades under helgen på American Heart Associations (AHA) vetenskapliga kongress i Chicago.
De publicerades samtidigt i tidskriften New England Journal of Medicine.
Att studien inte nådde sitt primära effektmål meddelade Novartis redan i september. Men först nu har resultaten presenterats.
Blodfettet lipoprotein(a), eller Lp(a), liknar det ”onda kolesterolet” LDL men har en extra proteinkomponent som gör det särskilt benäget att bidra till åderförkalkning. Ungefär var sjunde svensk har förhöjda nivåer av Lp(a).
Nivån av Lp(a) i blodet styrs främst av ärftliga faktorer och påverkas inte av levnadsvanor.
Ett förhöjt Lp(a) innebär därför en sorts varningssignal. Personer med höga nivåer har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och för dem är det extra viktigt att riskfaktorer som högt blodtryck och kolesterol behandlas noggrant.
Resultaten förbryllar forskare
Novartis pelakarsen är en av flera nya läkemedelkandidater under utveckling som är specifikt inriktade på att sänka Lp(a). Det är ett så kallat antisenseläkemedel som minskar produktionen av apolipoprotein(a) i levern och därmed nivån av Lp(a) i blodet.
I Lp(a) HORIZON randomiserades 8 350 patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom och förhöjda Lp(a)-nivåer till behandling med pelakarsen eller placebo. Läkemedlet gavs som en injektion en gång i månaden, som tillägg till etablerad förebyggande behandling. Efter ett års behandling hade Lp(a)-nivåerna sjunkit med omkring 78 procent i läkemedelsgruppen.
Men den kraftiga sänkningen gav inte den förväntade kliniska nyttan.
Efter en medianuppföljning på 4,7 år hade 12,3 procent av patienterna som fick pelakarsen drabbats av kardiovaskulär död, hjärtinfarkt, stroke eller akut kranskärlsingrepp. I placebogruppen var motsvarande andel 12,1 procent. Skillnaden var inte statistiskt signifikant.
Inte heller bland patienterna med de allra högsta nivåerna av Lp(a) kunde någon behandlingsvinst påvisas.
Biverkningar ledde dessutom till att fler patienter avbröt behandlingen med pelakarsen än med placebo. Bland annat förekom reaktioner vid injektionsstället och influensaliknande symtom.
Enligt Reuters har forskare pekat på flera möjliga förklaringar till det oväntade resultatet.
En möjlighet är att behandlingen sattes in för sent, när patienterna redan hade utvecklat omfattande åderförfettning. En annan är att det krävs ännu kraftigare eller mer långvarig sänkning av Lp(a) för att uppnå en meningsfull effekt. Det går heller inte att utesluta att andra metoder för att sänka Lp(a) kan ge bättre resultat.
Fler läkemedel under utveckling
Resultaten från Lp(a) HORIZON innebär därmed inte nödvändigtvis slutet för Lp(a) som behandlingsmål. Utvecklingen av nya läkemedel mot måltavlan fortgår; Amgen och Eli Lilly utvecklar exempelvis läkemedelskandidater som bygger på så kallad siRNA-teknik. De minskar produktionen av apolipoprotein(a) genom att tysta RNA som styr proteinsyntesen.
I tidigare studier har dessa substanser sänkt Lp(a)-nivåerna med över 90 procent. Stora studier pågår nu för att, analogt med Lp(a) HORIZON, undersöka om dessa behandlingar minskar risken för hjärt-kärlhändelser.