Ansökan från Lilly, om att inkludera läkemedlet Mounjaro (tirzepatid) i det svenska högkostnadsskyddet, kommer i ett läge där frågan om statlig subvention för viktminskningsläkemedel är föremål för intensiv debatt, efter att myndigheten tidigare i år nekat konkurrenten Wegovy subvention.
Läkemedlet Mounjaro har snabbt tagit en dominerande ställning på den svenska marknaden. Trots att läkemedlet hittills inte omfattats av läkemedelsförmånen har det blivit landets mest sålda läkemedel. Under årets första fem månader såldes Mounjaro för över en miljard kronor, och prognoser pekar på att det kan bli det första läkemedlet i Sverige att passera två miljarder kronor i årlig försäljning.
Utmaningen med subventionsglidning
Lillys ansökan prövas i ett rättsligt och ekonomiskt komplext landskap. I februari 2026 beslutade TLV att neka Novo Nordisks läkemedel Wegovy subvention för behandling av obesitas. Trots att TLV konstaterade att det fanns grupper med stort medicinskt behov, avslogs ansökan med hänvisning till risken för ”subventionsglidning”.
Myndigheten befarade att läkemedlet skulle förskrivas till betydligt fler än den begränsade grupp som ansökan avsåg, vilket skulle kunna leda till så höga kostnader att annan angelägen vård trängs undan. Novo Nordisk har överklagat beslutet och hävdar att det är fullt möjligt att begränsa förskrivningen till de patienter som har störst behov.
Läs mer: Kraftig ökning av obesitasläkemedel – patienterna står för miljardnotan
Dubbla ansökningar under handläggning
Mounjaro, som innehåller den aktiva substansen tirzepatid, skiljer sig tekniskt från Wegovy genom att det aktiverar två av kroppens hormoner, GIP och GLP-1, för att reglera aptit och kaloriintag. Utöver den nu aktuella ansökan för obesitas väntar Lilly fortfarande på beslut i en tidigare ansökan från november 2024 gällande subvention för Mounjaro vid behandling av typ 2-diabetes.
