Här är fem centrala punkter från TLV:s rapport:
- Volymökningar är den främsta drivkraften bakom kostnaderna
Den enskilt viktigaste faktorn bakom kostnadsutvecklingen är en ökad användning av läkemedel, snarare än prisökningar. Volymökningen, som genererade en kostnadsökning på drygt 2 miljarder kronor, speglar att fler patienter behandlas, att behandlingar pågår under längre tid eller att de används mer intensivt.
Särskilt tydlig är denna trend inom behandling av inflammatoriska sjukdomar, onkologi och typ 2-diabetes. Samtidigt dämpades kostnadsökningen av prisminskningar på totalt en miljard kronor, främst till följd av patentutgångar och ökad generisk konkurrens.
- Diabetesläkemedel ser en dramatisk patienttillväxt
Användningen av vissa diabetesläkemedel, specifikt GLP1-analoger som Ozempic och SGLT2-hämmare som Forxiga och Jardiance, har ökat kraftigt. Antalet individer som hämtade ut dessa läkemedel inom förmånen steg från knappt 100 000 personer år 2020 till drygt 400 000 år 2025. Denna utveckling har gjort diabetesläkemedel till en av de grupper vars kostnader ökat mest under året.
- Biologiska läkemedel kräver resurskrävande regional styrning
Biologiska läkemedel utgör en växande andel av förmånskostnaderna och uppgick 2025 till drygt 12 miljarder kronor, vilket motsvarar 27 procent av de totala kostnaderna.
- Sällsynta sjukdomar flyttar in i förmånssystemet
Introduktionen och den ökade användningen av läkemedel mot ovanliga sjukdomar (ULOS) bidrar signifikant till kostnadsökningen. Ett exempel är beslutet i januari 2025 om subvention för Evrysdi (mot spinal muskelatrofi), som tidigare gavs via rekvisition på sjukhus. Försäljningen av Evrysdi inom förmånen uppgick under 2025 till drygt 400 miljoner kronor före återbäring.
Denna typ av förflyttning från sjukhusens budgetar till läkemedelsförmånen påverkar den totala ekonomiska statistiken för förskrivna läkemedel.
- Stora skillnader i kostnad per dygnsdos
Rapporten belyser en markant prisskillnad baserat på konkurrensstatus. Under 2025 var en genomsnittlig dygnsdos för läkemedel utanför ”periodens vara-systemet” (främst patentskyddade läkemedel) ungefär 11 gånger dyrare än en dygnsdos inom systemet. Medan kostnaden per dygnsdos i periodens vara-systemet har ökat med knappt 30 procent sedan 2015, har kostnaden för produkter utanför systemet fördubblats under samma period.
