Över en miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI-preparat) är den vanligaste typen. Men trots att de är så vanliga har det länge varit ett mysterium varför det tar flera veckor innan de börjar hjälpa – och varför man ofta mår sämre i början.
Läkemedlet ökar visserligen nivåerna av signalsubstansen serotonin nästan direkt, men den faktiska förbättringen av måendet dröjer ofta tre veckor eller mer. Samtidigt drabbas många av biverkningar som ökad ångest precis i början.
– Trots att läkemedlen används av så många vet vi fortfarande ganska lite om hur de påverkar hjärnan, säger Iskra Pollak Dorocic, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Olika celler reagerar vid olika tidpunkter
Resultat från forskningen på Stockholms universitet har publicerats i tidskriften Nature Molecular Psychiatry, och kan förklara varför biverkningar ofta uppstår i början av en behandling, medan förbättringen kommer först senare.
Genom att använda en avancerad teknik som kallas spatial transkriptomik har forskarna kunnat se exakt vad som händer i olika grupper av serotoninceller över tid. Det visade sig att serotoninsystemet inte alls är en enhetlig grupp, utan består av flera olika typer av celler som reagerar helt olika på medicinen.
Studien, som gjorts på möss, identifierade två huvudgrupper av celler som verkar förklara den tidsmässiga klyftan i behandlingen:
- ”Stress-cellerna” (Pdyn): I början av behandlingen ökade aktiviteten i en grupp celler som producerar ämnet prodynorfin (Pdyn). Detta ämne är kopplat till stress och ångest. Att dessa celler går på högvarv direkt kan vara anledningen till att man ofta mår sämre de första dagarna.
- ”Må bra-cellerna” (TRH): En annan grupp celler som producerar ämnet TRH – vilket är kopplat till antidepressiva effekter – reagerade inte alls i början. Deras aktivitet ökade först efter flera veckors daglig behandling.
En nyckel till framtidens mediciner
Forskarna kunde se att det sker en omfattande förändring i hjärnan när behandlingen går från att vara ny till att bli långvarig. Medan ”stress-cellerna” lugnade ner sig efter ett tag, tog ”må bra-cellerna” över.
– Den ena reagerar snabbt och tillfälligt, medan den andra påverkas först efter flera veckor, säger Iskra Pollak Dorocic.
