Annons
Home 2022

Årlig arkivering 2022

Forskar om en osäker informationskedja

Modern teknik för gentestning har öppnat nya möjligheter att upptäcka genetiska sjukdomsrisker och ibland kunna förebygga allvarliga ärftliga sjukdomar, som cancer. Men hur bra gentester vi än har så hjälper det förstås inte den person som inte får veta att risken kan finnas. Internationell forskning har på denna punkt visat att bara mellan en tredjedel och hälften av de berörda släktingarna får information när en sjukdomsgen hittas hos någon annan i släkten.

I Sverige är det rutin att sjukvården uppmanar personen själv att förmedla riskinformation till sina släktingar. Men det blir ofta inte av att kontakta alla. I en nationell klinisk studie undersöker forskare i Umeå, Lund, Göteborg och Stockholm nu därför vad vården kan göra för att underlätta informationsspridningen när det gäller ärftliga risker på cancerområdet.

Nyligen publicerade tre av forskarna en delstudie i Journal of personalized medicine. Läkemedelsvärlden talade med en av dem – Carolina Hawranek, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper på Umeå universitet.

Vilka problem såg ni i informationskedjan?

– Vi gjorde en fokusgruppsstudie där vi intervjuade sammanlagt 18 personer i olika åldrar och med olika utbildningsbakgrunder. De personer vi valde ut hade ingen egen tidigare erfarenhet av att ta emot genetisk riskinformation eftersom vi ville att de skulle se på frågorna med fräscha ögon.

– Resultaten visade att deltagarna själva ville bli informerade om en ärftlig cancerrisk skulle upptäckas i deras släkt. Men de kände inte till att det är den testade släktingen och inte sjukvården som har huvudansvaret för att informationen sprids när en ärftlig förändring upptäcks i en släkt. De blev förvånade och några till och med bestörta över detta och tvivlade på att det fungerar.

– Flera trodde att det kan fungera inom den närmaste familjen men att informationen inte når fram till mer avlägsna släktingar som också kan vara bärare av samma anlag. Någon sade att ”själv skulle jag ringa de fem närmaste anhöriga, men vad händer med övriga tio?”.

Varför är det så viktigt att få veta att man kan vara anlagsbärare?

– På cancerområdet handlar det i dag främst om ärftliga anlag för bröst-, äggstocks- eller tjock- och ändtarmscancer. Informationen ger släktingar möjlighet att själva testa sig och att till exempel gå på tätare hälsokontroller om det skulle visa sig att de också har anlaget. Det gör det möjligt att tidigt upptäcka och åtgärda förändringar som annars skulle kunna leda till allvarlig cancer.

Vad är det som gör att informationen inte sprids så bra som den borde?

– Det är en komplicerad fråga som vi ännu inte vet alla svar på. Forskning pågår om vad som får människor att informera sina släktingar och inte. Skälen att avstå kan vara allt ifrån att man skäms eller har dålig kontakt till att man vill vänta av omtanke om den andra personen som kanske har ett dåligt läge i livet just då.

Men varför kan inte sjukvården kontakta de berörda i stället?

– Svensk sekretesslagstiftning och praxis är uppbyggd kring tvåpartsrelationen mellan vårdgivare och patient. Mycket har hänt på genteknikens område sedan de här lagbestämmelserna kom till. Tolkningen av dem är hittills att de inte ger vården utrymme för uppsökande verksamhet och att all information i patient-läkarrelationen som huvudregel är sekretessbelagd.

Skulle sjukvården ändå kunna göra mer än hittills?

– Vi tror att det är möjligt att utveckla sjukvårdens praxis så att de som ska informera sina släktingar får ett mer aktivt och individanpassat stöd. Just det undersöker vi nu i en stor klinisk studie som fokusgruppstudien och ett par andra förstudier har förberett för. Studien kallas Direct-studien och kommer följa upp 600 släktingar till personer som har identifierats bära på en ärftlig risk för cancer.

– Deltagarna lottas till en av två grupper. Patienterna i den ena gruppen kommer att erbjudas hjälp av vården i form av ett informationsbrev som skickas direkt från vården till släktingarna. För den andra gruppen följer vården gängse praxis. Vi kommer sedan att jämföra och följa upp de olika grupperna ur olika perspektiv. Förhoppningsvis kan detta arbete på sikt leda till att fler människor får tillgång till viktig personlig hälsoinformation och förebyggande vård som kan minska antalet cancerfall orsakade av ärftliga faktorer.

Studie: Luftföroreningar kan öka risken för covid-19

0

Långvarig exponering för luftföroreningar kan öka risken för en covid-19-infektion. Detta enligt en studie som gjorts av forskare i Italien. Sambandet var som starkast för partiklar, men kunde också ses vid gaser som ozon och kväveoxid. Studien har publicerats i Occupational & environmental medicine.

Tidigare forskning om luftföroreningar

Även tidigare forskning har studerat om luftföroreningar kan vara en riskfaktor för en covid-19-infektion. Den nu aktuella studien, som har gjorts staden Varese i den hårt coronadrabbade regionen Lombardiet, har dock data som täcker en längre tidsperiod än tidigare studier. Forskarna har tittat på långvarig exponering för luftburna föroreningar och mönster av covid-19-infektioner från början av pandemin fram till mars 2021 hos invånarna i Varese.

Mätningar om luftföroreningar i staden fanns från 2018. Forskarna tittade därför på alla personer över 18 år som bodde i staden i slutet av 2017 och såg vilka som kunde kopplas till en hemadress. De uteslöt personer som dött utanför staden fram till 31 december 2019, personer som bodde på äldreboende utanför staden eller personer som av någon annan anledning inte kunde kopplas till en hemadress.

Informationen om mängden luftföroreningar i de olika områdena där deltagarna bodde kopplades till patientdata från register om covid-19-infektioner. Bland de 62 848 personerna som ingick i studien inträffade 4 408 fall av covid-19.

Forskarna kunde se att personer som bodde i områden där det var höga halter av partikelföroreningar löpte en högre risk att insjukna i covid-19. Båda de partikeltyper som mättes var signifikant kopplade till en ökad covid-19-förekomst, och forskarna såg även att det fanns ett starkt samband för gaser som till exempel ozon och kväveoxid.

De observerade sambanden var större bland äldre åldersgrupper, vilket enligt forskarna tyder på en starkare effekt av föroreningar på covid-19-infektionsfrekvensen bland 55-64 och 65-74-åringar.

Kan inte fastställa orsak

Studien är en observationsstudie och kan därför inte fastställa orsak. Forskarna har inte heller kunnat redogöra för rörlighet, social interaktion, luftfuktighet, temperatur och vissa underliggande tillstånd som till exempel psykisk ohälsa och njursjukdomar.

Långvarig exponering av luftföroreningar ökar risken för luftvägs- och hjärt- och kärlsjukdomar genom ihållande inflammation och nedsatt immunitet, och forskarna menar att samma sak kan gälla vid covid-19. Det påpekar att det behövs mer forskning för att bekräfta orsak och verkan, men anser att resultaten ändå bör förstärka ansträngningarna för att minska luftföroreningarna.

Satsar på mRNA-vaccin mot bältros

Företagen Pfizer och Biontech har startat ett nytt gemensamt projekt, denna gång för att få fram ett mRNA-vaccin mot bältros. De går därmed vidare med det framgångsrecept som snabbt ledde fram till ett effektivt vaccin mot covid-19.

I ett pressmeddelande förklarar företagen att vaccinkandidaten mot viruset herpes zoster som orsakar bältros ska bygga på samma mRNA-plattform från Biontech som covid-19-vaccinet Comirnaty. Pfizer kommer att bidra med sin teknologi för att ta fram vaccinets antigen, det ämne i vaccinet som kroppens immunförsvar reagerar på.

Delar på kostnader och vinster

Enligt planerna ska kliniska studier av vaccinkandidaten inledas redan under andra halvan av 2022.

Samarbetsavtalet mellan parterna säger att Pfizer får rätt att marknadsföra det tänkta bältrosvaccinet i alla länder utom Tyskland, Turkiet och vissa låginkomstländer. I de länderna ska i stället Biontech ha marknadsrättigheterna. Företagen ska enligt avtalet dela på både utvecklingskostnader och eventuella framtida vinster.

– Pfizer och Biontech utvecklade tillsammans världens första mRNA-vaccin som gav ett säkert och effektivt verktyg mot covid-19 – den mest förödande pandemin på hundra år, säger Pfizers forskningschef Mihcael Dolsten i pressmeddelandet.

– Med den här överenskommelsen fortsätter vi vår upptäcktsresa tillsammans genom att utveckla mRNA-teknologin för att tackla ännu en hälsoutmaning för vetenskaplig innovation.

Drabbar främst äldre

Bältros är vanligast bland personer som fyllt 50 år, men kan drabba alla som haft vattkoppor. Bältros orsakas av vilande virus som finns kvar i kroppen under lång tid efter en infektion med vattkoppor.

Sjukdomen ger vanligen smärta och utslag i form av blåsor. Typiskt är att blåsorna lägger sig som ett band på ena sidan av kroppen, men de kan komma även på andra ställen på kroppen. En vanlig komplikation är postherpetisk neuralgi med nervsmärta som finns kvar mer än tre månader.

Två vacciner på marknaden

Det finns i dag två vacciner mot bältros. Det ena, Zostavax, innehåller levande försvagat virus. Det andra, Shingrix, är ett nyare, mer effektivt vaccin som består av antigen (virusproteiner och proteiner från infekterade cellers yta) och hjälpämnen.

I Sverige har regionernas gemensamma organ NT-rådet rekommenderat vården att avvakta med att använda Shingrix tills Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, gjort en hälsoekonomisk utvärdering.

Folkhälsomyndigheten ska under 2022 återuppta en vilande utredning om att eventuellt införa bältrosvaccinering som ett särskilt nationellt vaccinationsprogram för äldre.

Apoteket AB kan tvingas betala miljonvite

0

Apoteket AB kan tvingas betala två miljoner kronor i vite på grund av brister i slutkontrollen av läkemedelsexpedieringen vid bolagets nätapotek Distansapoteket Stockholm. Läkemedelsverket lämnade i december 2021 in en ansökan till förvaltningsrätten som nu har begärt att Apoteket AB inkommer med synpunkter i ärendet. Bristerna som har konstaterats gäller den slutkontroll av läkemedelsexpedieringen där farmaceuten ska säkerställa att allt har blivit rätt.

Ska kunna upptäcka felaktigheter

Det var i maj 2021 som Läkemedelsverket i ett föreläggande ställde krav på Apoteket AB att rätta till brister i läkemedelskontrollen vid Distansapoteket Stockholm. Apoteket fick möjlighet att rätta till bristerna, annars kunde ett vite på två miljoner kronor dömas ut.

De brister som Läkemedelverket konstaterade gällde den så kallade helhetskontrollen. Detta är en kontroll i slutskedet av en expediering av läkemedel och teknisk sprit som ska säkerställa att det som utlämnas motsvarar det som har förordnats. Kontrollen ska också garantera att alla övriga uppgifter som ska ingå i en expediering har utförts på rätt sätt.

Enligt Läkemedelsverket föreskrifter ska en farmaceut genomföra en helhetskontroll innan ett förskrivet läkemedel konstateras vara färdigt för utlämning samt innan ett läkemedel som rekvirerats för en enskild patient lämnas ut. Helhetskontrollen ska dokumenteras och bekräftas med farmaceutens signatur.

Avsaknaden av en helhetskontroll innebär att det inte är någon farmaceut som tittar på receptexpedieringen som helhet och därmed kan upptäcka eventuella felaktigheter. Om en helhetskontroll inte utförs kan farmaceuten inte heller säkerställa att det som lämnas ut faktiskt är det som har förordnats.

Apoteket AB får inkomma med svar

När Läkemedelsverket gjorde en uppföljande kontroll efter föreläggandet kunde myndigheten konstatera att kraven för denna slutkontroll hos Distansapoteket fortfarande inte var uppfyllda. Bolaget kom därefter in med en skrivelse till Läkemedelsverket, men myndigheten ansåg inte att dessa synpunkter förändrade något i ärendet.

Därför anser Läkemedelsverket att Apoteket AB är skyldigt att betala vitesbeloppet på två miljoner kronor. Beloppet är bestämt med hänsyn till vad som är känt om bolagets ekonomiska förhållanden samt att det är viktigt för patienterna att kraven för slutkontrollen efterlevs.

Apoteket AB har nu möjlighet att inkomma med svar till förvaltningsrätten där det talar om ifall det går med på eller motsätter sig det som krävs. Svaret ska ha inkommit till domstolen senast den 19 januari 2022.

Pris för världsledande svensk cancerforskning

0

Cancerforskaren Henrik Grönberg har forskat om prostatacancer sedan 1990-talet och bidragit till nya metoder för att upptäcka sjukdomen tidigt och individanpassa behandlingen. Nu får han Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2022 för sina insatser.

– Jag känner mig stolt. Det här ett stort erkännande av min forskning genom åren, säger Henrik Grönberg i ett pressmeddelande.

Henrik Grönberg är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Capio S:t Görans sjukhus. Han har bland annat lett utvecklingen av testmetoden Sthlm 3 för tidig och säker diagnostik av prostatacancer.

Cancerfonden skriver i sin motivering att Henrik Grönberg får utmärkelsen ”För världsledande forskning om prostatacancer. För metoder att upptäcka prostatacancer i tidigt stadium, men också för att undvika onödiga undersökningar, samt att identifiera de patienter som måste behandlas direkt. Allt detta bidrar till mer individanpassad behandling, ökad chans till bot och hög livskvalitet.”

Priset delas ut i samband med den direktsända TV-galan Tillsammans mot cancer som sänds i TV4 i kväll.