En ny studie tyder på att en beroendeframkallande och toxisk biprodukt av nikotin kan spela en roll i att förhindra hjärnförändringar som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Ämnet nornikotin produceras när nikonin absorberas i kroppen. Den experimentella studien visar att nornikotin hindrar proteiner att bilda de skadliga plack som finns i hjärnan vid sjukdomen. Forskarna understryker dock att det inte betyder att rökning i sig förhindrar sjukdomsutvecklingen.
Tidigare studier har tytt på att rökning skyddar mot Alzheimers sjukdom, men teorin har ifrågasatts av andra forskare. Därför startade forskarna vid Scripps Research Institute i USA den aktuella studien som förhandspublicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.
Annons
Home 2003
Årlig arkivering 2003
Biprodukt till nikotin hejdar Alzheimers sjukdom
Biprodukt till nikotin hejdar Alzheimers sjukdom
En ny studie tyder på att en beroendeframkallande och toxisk biprodukt av nikotin kan spela en roll i att förhindra hjärnförändringar som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Ämnet nornikotin produceras när nikonin absorberas i kroppen. Den experimentella studien visar att nornikotin hindrar proteiner att bilda de skadliga plack som finns i hjärnan vid sjukdomen. Forskarna understryker dock att det inte betyder att rökning i sig förhindrar sjukdomsutvecklingen.
Tidigare studier har tytt på att rökning skyddar mot Alzheimers sjukdom, men teorin har ifrågasatts av andra forskare. Därför startade forskarna vid Scripps Research Institute i USA den aktuella studien som förhandspublicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.
Biprodukt till nikotin hejdar Alzheimers sjukdom
En ny studie tyder på att en beroendeframkallande och toxisk biprodukt av nikotin kan spela en roll i att förhindra hjärnförändringar som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Ämnet nornikotin produceras när nikonin absorberas i kroppen. Den experimentella studien visar att nornikotin hindrar proteiner att bilda de skadliga plack som finns i hjärnan vid sjukdomen. Forskarna understryker dock att det inte betyder att rökning i sig förhindrar sjukdomsutvecklingen.
Tidigare studier har tytt på att rökning skyddar mot Alzheimers sjukdom, men teorin har ifrågasatts av andra forskare. Därför startade forskarna vid Scripps Research Institute i USA den aktuella studien som förhandspublicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.
Inhalerat insulin skadar inte andning
Farhågor för att det inhalerade insulinet Exubera skulle skada andningsfunktionen har tidigare gjorts gällande. Men under en pågående diabeteskongress i New Orleans presenterades data som pekar på att produkten inte skadar lungfunktionen. Bakom fas III-studien står Nektar Therapeutics i samarbete med Pfizer och Aventis.
I studien fick 145 typ 2-diabetiker antingen inhalerat insulin eller rosiglitazon (Avandia) under en tremånadersperiod. Det var ingen skillnad mellan grupperna i lungfunktionstester. Enligt företaget var Exubera också bättre på att hålla blodglukosnivåerna i schack. HbA1C, som är en markör för blodglukosnivåerna, sänktes med 2,3 procent i gruppen som fick Exubera och med 1,4 procent i rosiglitazongruppen.
Inhalerat insulin skadar inte andning
Farhågor för att det inhalerade insulinet Exubera skulle skada andningsfunktionen har tidigare gjorts gällande. Men under en pågående diabeteskongress i New Orleans presenterades data som pekar på att produkten inte skadar lungfunktionen. Bakom fas III-studien står Nektar Therapeutics i samarbete med Pfizer och Aventis.
I studien fick 145 typ 2-diabetiker antingen inhalerat insulin eller rosiglitazon (Avandia) under en tremånadersperiod. Det var ingen skillnad mellan grupperna i lungfunktionstester. Enligt företaget var Exubera också bättre på att hålla blodglukosnivåerna i schack. HbA1C, som är en markör för blodglukosnivåerna, sänktes med 2,3 procent i gruppen som fick Exubera och med 1,4 procent i rosiglitazongruppen.
Inhalerat insulin skadar inte andning
Farhågor för att det inhalerade insulinet Exubera skulle skada andningsfunktionen har tidigare gjorts gällande. Men under en pågående diabeteskongress i New Orleans presenterades data som pekar på att produkten inte skadar lungfunktionen. Bakom fas III-studien står Nektar Therapeutics i samarbete med Pfizer och Aventis.
I studien fick 145 typ 2-diabetiker antingen inhalerat insulin eller rosiglitazon (Avandia) under en tremånadersperiod. Det var ingen skillnad mellan grupperna i lungfunktionstester. Enligt företaget var Exubera också bättre på att hålla blodglukosnivåerna i schack. HbA1C, som är en markör för blodglukosnivåerna, sänktes med 2,3 procent i gruppen som fick Exubera och med 1,4 procent i rosiglitazongruppen.
Amylinanalog förbättrar blodsockerkontrollen
Företaget Amylin Pharmaceuticals lämnade nyligen in kompletterande data för substansen pramlintid till myndigheterna i Schweiz. Läkemedlet är utvecklat för behandling av diabetes typ 1 och insulinkrävande diabetes typ 2. Det fungerar som en amylinreceptoragonist.
Amylin är ett kroppseget peptidhormon som precis som insulin lagras i och utsöndras från betaceller i bukspottskörteln. Förutom att amylin kan påverka mättnadskänslan är det också inblandat i regleringen av sockernivåerna i blodet, bland annat genom att fördröja magtömningen. Personer med typ 1 diabetes har brist både på insulin och amylin.
? Teorin bakom detta läkemedel är intressant. Men jag undrar vilken marknad det kan få eftersom det inte är så effektivt, säger Bo Ahrén, professor vid institutionen för medicin vid Lunds universitet.
I fas III-studier har pramlintid visat sig sänka nivåerna av blodglukosmarkören HbA1C med mellan 0,6 och 0,8 procent hos patienter med oförändrad insulindos.
? Man vill ju gärna att det ska gå ner lite mer. Men för de patienter som inte får tillräcklig kontroll med insulin kan pramlintid bli ett verktyg. Och då behöver det inte heller vara så farligt att det inte har så stor effekt. Det kan inte ersätta insulin men det kan bli ett spännande tillskott.
Amylinanalog förbättrar blodsockerkontrollen
Företaget Amylin Pharmaceuticals lämnade nyligen in kompletterande data för substansen pramlintid till myndigheterna i Schweiz. Läkemedlet är utvecklat för behandling av diabetes typ 1 och insulinkrävande diabetes typ 2. Det fungerar som en amylinreceptoragonist.
Amylin är ett kroppseget peptidhormon som precis som insulin lagras i och utsöndras från betaceller i bukspottskörteln. Förutom att amylin kan påverka mättnadskänslan är det också inblandat i regleringen av sockernivåerna i blodet, bland annat genom att fördröja magtömningen. Personer med typ 1 diabetes har brist både på insulin och amylin.
? Teorin bakom detta läkemedel är intressant. Men jag undrar vilken marknad det kan få eftersom det inte är så effektivt, säger Bo Ahrén, professor vid institutionen för medicin vid Lunds universitet.
I fas III-studier har pramlintid visat sig sänka nivåerna av blodglukosmarkören HbA1C med mellan 0,6 och 0,8 procent hos patienter med oförändrad insulindos.
? Man vill ju gärna att det ska gå ner lite mer. Men för de patienter som inte får tillräcklig kontroll med insulin kan pramlintid bli ett verktyg. Och då behöver det inte heller vara så farligt att det inte har så stor effekt. Det kan inte ersätta insulin men det kan bli ett spännande tillskott.
Amylinanalog förbättrar blodsockerkontrollen
Företaget Amylin Pharmaceuticals lämnade nyligen in kompletterande data för substansen pramlintid till myndigheterna i Schweiz. Läkemedlet är utvecklat för behandling av diabetes typ 1 och insulinkrävande diabetes typ 2. Det fungerar som en amylinreceptoragonist.
Amylin är ett kroppseget peptidhormon som precis som insulin lagras i och utsöndras från betaceller i bukspottskörteln. Förutom att amylin kan påverka mättnadskänslan är det också inblandat i regleringen av sockernivåerna i blodet, bland annat genom att fördröja magtömningen. Personer med typ 1 diabetes har brist både på insulin och amylin.
? Teorin bakom detta läkemedel är intressant. Men jag undrar vilken marknad det kan få eftersom det inte är så effektivt, säger Bo Ahrén, professor vid institutionen för medicin vid Lunds universitet.
I fas III-studier har pramlintid visat sig sänka nivåerna av blodglukosmarkören HbA1C med mellan 0,6 och 0,8 procent hos patienter med oförändrad insulindos.
? Man vill ju gärna att det ska gå ner lite mer. Men för de patienter som inte får tillräcklig kontroll med insulin kan pramlintid bli ett verktyg. Och då behöver det inte heller vara så farligt att det inte har så stor effekt. Det kan inte ersätta insulin men det kan bli ett spännande tillskott.
Nya riktlinjer för lipidsänkning
Ett multifaktoriellt synsätt ska råda vid behandling med lipidsänkande läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets nya rekommendationer ska uppmätta lipidvärden bedömas med hänsyn till vilken riskgrupp patienten i övrigt tillhör.
Patienter med bland annat etablerad kranskärlssjukdom, genomgången stroke eller diabetes mellitus tillhör en grupp med mycket hög risk. Statiner är här ett förstahandsval. Speciellt rekommenderas simvastatin och pravastatin på grund av att dessa två statiner har den mest omfattande dokumentationen. Kostförändring och andra livsstilsförändringar är också viktiga för att minska den kardiovaskulära risken med hjälp av andra mekanismer.
Andelen kvinnor i studier med hjärtsjuka patienter har varit omkring 25 procent. Detta begränsade antal tillsammans med kvinnornas något lägre kardiovaskulära risk innebär att det enligt myndigheten inte går att visa en minskning av total dödlighet hos kvinnor.
Det är möjligt att indikationen för behandling i grupper med mycket hög risk kan behöva utsträckas till alla patienter med totalkolesterol över 3,5 mmol/L. Men enligt Läkemedelsverket behöver ytterligare studieresultat inväntas innan det är läge för detta.
I gruppen med hög risk att utveckla kranskärlssjukdom finns rökare och patienter med högt blodtryck, njursjukdom eller fetma. Dessa personer bör behandlas i förebyggande syfte när den absoluta risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom inom tio år uppskattas till minst 20 procent. Här pekar myndigheten på att livsstilsmodifierande åtgärder är extra viktiga. Läkemedelsbehandling bör övervägas om inte den absoluta risken minskar med hjälp av livsstilsförändringarna. Men de väldokumenterade vinster som finns vid behandling med statiner hos redan kärlsjuka individer ska inte tas som intäkt för en omfattande behandling av personer utan påvisad hjärt-kärlsjukdom.
Nya riktlinjer för lipidsänkning
Ett multifaktoriellt synsätt ska råda vid behandling med lipidsänkande läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets nya rekommendationer ska uppmätta lipidvärden bedömas med hänsyn till vilken riskgrupp patienten i övrigt tillhör.
Patienter med bland annat etablerad kranskärlssjukdom, genomgången stroke eller diabetes mellitus tillhör en grupp med mycket hög risk. Statiner är här ett förstahandsval. Speciellt rekommenderas simvastatin och pravastatin på grund av att dessa två statiner har den mest omfattande dokumentationen. Kostförändring och andra livsstilsförändringar är också viktiga för att minska den kardiovaskulära risken med hjälp av andra mekanismer.
Andelen kvinnor i studier med hjärtsjuka patienter har varit omkring 25 procent. Detta begränsade antal tillsammans med kvinnornas något lägre kardiovaskulära risk innebär att det enligt myndigheten inte går att visa en minskning av total dödlighet hos kvinnor.
Det är möjligt att indikationen för behandling i grupper med mycket hög risk kan behöva utsträckas till alla patienter med totalkolesterol över 3,5 mmol/L. Men enligt Läkemedelsverket behöver ytterligare studieresultat inväntas innan det är läge för detta.
I gruppen med hög risk att utveckla kranskärlssjukdom finns rökare och patienter med högt blodtryck, njursjukdom eller fetma. Dessa personer bör behandlas i förebyggande syfte när den absoluta risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom inom tio år uppskattas till minst 20 procent. Här pekar myndigheten på att livsstilsmodifierande åtgärder är extra viktiga. Läkemedelsbehandling bör övervägas om inte den absoluta risken minskar med hjälp av livsstilsförändringarna. Men de väldokumenterade vinster som finns vid behandling med statiner hos redan kärlsjuka individer ska inte tas som intäkt för en omfattande behandling av personer utan påvisad hjärt-kärlsjukdom.
Nya riktlinjer för lipidsänkning
Ett multifaktoriellt synsätt ska råda vid behandling med lipidsänkande läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets nya rekommendationer ska uppmätta lipidvärden bedömas med hänsyn till vilken riskgrupp patienten i övrigt tillhör.
Patienter med bland annat etablerad kranskärlssjukdom, genomgången stroke eller diabetes mellitus tillhör en grupp med mycket hög risk. Statiner är här ett förstahandsval. Speciellt rekommenderas simvastatin och pravastatin på grund av att dessa två statiner har den mest omfattande dokumentationen. Kostförändring och andra livsstilsförändringar är också viktiga för att minska den kardiovaskulära risken med hjälp av andra mekanismer.
Andelen kvinnor i studier med hjärtsjuka patienter har varit omkring 25 procent. Detta begränsade antal tillsammans med kvinnornas något lägre kardiovaskulära risk innebär att det enligt myndigheten inte går att visa en minskning av total dödlighet hos kvinnor.
Det är möjligt att indikationen för behandling i grupper med mycket hög risk kan behöva utsträckas till alla patienter med totalkolesterol över 3,5 mmol/L. Men enligt Läkemedelsverket behöver ytterligare studieresultat inväntas innan det är läge för detta.
I gruppen med hög risk att utveckla kranskärlssjukdom finns rökare och patienter med högt blodtryck, njursjukdom eller fetma. Dessa personer bör behandlas i förebyggande syfte när den absoluta risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom inom tio år uppskattas till minst 20 procent. Här pekar myndigheten på att livsstilsmodifierande åtgärder är extra viktiga. Läkemedelsbehandling bör övervägas om inte den absoluta risken minskar med hjälp av livsstilsförändringarna. Men de väldokumenterade vinster som finns vid behandling med statiner hos redan kärlsjuka individer ska inte tas som intäkt för en omfattande behandling av personer utan påvisad hjärt-kärlsjukdom.
Diagnosen måste in i registret
I samband med att landstingen övertog kostnaderna för läkemedel i öppenvård beslöt riksdagen att ett register över förskrivna läkemedel och tillhörande diagnos skulle upprättas. Registret mötte så hårt motstånd från Svensk förening för allmänmedicin och Läkarförbundet, att registeruppbyggnaden avbröts. Kritiken sköt in sig på att patienternas integritet hotades och att patient-läkarrelationen skulle försämras.
Nyligen presenterade regeringen ett nytt förslag på hur ett läkemedelsregister ? förteckning som utredarna skriver ? ska utformas. I sak innebär förslaget att det i kraft varande tremånadersregistret, som Apoteket upprätthåller för att bland annat fakturera landstingen, utsträcks till 15 månader, att uppgifterna efter kundens medgivande får delges läkare samt att registret får lämnas ut till Social-styrelsen för forskningsändamål. Diagnos/förskrivningsorsak skall inte registreras.
Utredningen säger nej till att landstingen får ta del av läkemedelsregistret. Det är rätt när det gäller den administrativa nivån, men fel när det gäller förskrivarna, som bör ha tillgång till uppgifterna utan patientens medgivande. Motivet för den förra nivåns tillgång sägs vara bättre uppföljning, planering och styrning. För detta finns dock redan idag gott om förbrukningsdata tillgängliga.
Socialstyrelsen bör i forskningssyfte få samköra registret med andra hälsodataregister och biverkningsregistret, tvärt emot vad utredningen föreslår. Det är annars svårt att se vilka betydelsefulla resultat forskarna kan få ut av ett register, som saknar diagnos/förskrivningsorsak.
Registret borde för kunden vara tillgängligt längre tid än 15 månader. Biverkningar, tillvänjning med mera, som vederbörande misstänker, kan då lättare härledas och bli ett stöd i eventuella ansvars- och förskringsärenden. Kunden bör dessutom när som helst få sina registrerade uppgifter utskrivna från Apoteket och inte som idag maximalt en gång per år.
Ett bra register, som patienten skulle ha direkt nytta av borde bygga på den e-receptdatabas, som är under uppbyggnad. E-receptrutinen kan tvinga förskrivarna att ange diagnos/förskrivningsorsak. Outhämtade recept kan flaggas och persondata döljas för obehöriga. E-recept beräknas täcka 80 procent av alla recept år 2008.
Apotekarsocieteten har sedan mitten av 80-talet argumenterat för att ge förskrivaren en översikt över patientens läkemedelsanvändning. Det aktuella förslaget är ett steg framåt, men motsvarar inte det som kan och borde uppnås på området.
Diagnosen måste in i registret
I samband med att landstingen övertog kostnaderna för läkemedel i öppenvård beslöt riksdagen att ett register över förskrivna läkemedel och tillhörande diagnos skulle upprättas. Registret mötte så hårt motstånd från Svensk förening för allmänmedicin och Läkarförbundet, att registeruppbyggnaden avbröts. Kritiken sköt in sig på att patienternas integritet hotades och att patient-läkarrelationen skulle försämras.
Nyligen presenterade regeringen ett nytt förslag på hur ett läkemedelsregister ? förteckning som utredarna skriver ? ska utformas. I sak innebär förslaget att det i kraft varande tremånadersregistret, som Apoteket upprätthåller för att bland annat fakturera landstingen, utsträcks till 15 månader, att uppgifterna efter kundens medgivande får delges läkare samt att registret får lämnas ut till Social-styrelsen för forskningsändamål. Diagnos/förskrivningsorsak skall inte registreras.
Utredningen säger nej till att landstingen får ta del av läkemedelsregistret. Det är rätt när det gäller den administrativa nivån, men fel när det gäller förskrivarna, som bör ha tillgång till uppgifterna utan patientens medgivande. Motivet för den förra nivåns tillgång sägs vara bättre uppföljning, planering och styrning. För detta finns dock redan idag gott om förbrukningsdata tillgängliga.
Socialstyrelsen bör i forskningssyfte få samköra registret med andra hälsodataregister och biverkningsregistret, tvärt emot vad utredningen föreslår. Det är annars svårt att se vilka betydelsefulla resultat forskarna kan få ut av ett register, som saknar diagnos/förskrivningsorsak.
Registret borde för kunden vara tillgängligt längre tid än 15 månader. Biverkningar, tillvänjning med mera, som vederbörande misstänker, kan då lättare härledas och bli ett stöd i eventuella ansvars- och förskringsärenden. Kunden bör dessutom när som helst få sina registrerade uppgifter utskrivna från Apoteket och inte som idag maximalt en gång per år.
Ett bra register, som patienten skulle ha direkt nytta av borde bygga på den e-receptdatabas, som är under uppbyggnad. E-receptrutinen kan tvinga förskrivarna att ange diagnos/förskrivningsorsak. Outhämtade recept kan flaggas och persondata döljas för obehöriga. E-recept beräknas täcka 80 procent av alla recept år 2008.
Apotekarsocieteten har sedan mitten av 80-talet argumenterat för att ge förskrivaren en översikt över patientens läkemedelsanvändning. Det aktuella förslaget är ett steg framåt, men motsvarar inte det som kan och borde uppnås på området.
Rekordökning av antalet licensansökningar
Sveriges läkare och veterinärer slår rekord i att skriva ut läkemedel på licens, visar siffror från Läkemedelsverket i Uppsala. Under 1990-talet har antalet licensansökningar pendlat kring 30 000 per år. Förra året fick dock myndigheten ta emot hela 36534 ansökningar. Det är den högsta siffran någonsin.
Och den uppåtgående trenden fortsätter. Om siffrorna för första kvartalet i år håller i sig landar antalet licensansökningar för 2003 kring 40000.
Hög belastning
? Vi tar emot mellan 150 och 200 ansökningar per dag, som ska behandlas inom 24 timmar, ibland fortare. Samtidigt är det bara två till tre receptarier som handlägger ansökningarna. Så det är en väldig arbetsbelastning, säger Kerstin Westermark, chef för enheten för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket.
Möjligheten att få läkemedel på licens finns till för att patienter som inte blir hjälpta på annat vis ska kunna få tillgång till preparat vilka egentligen inte är godkända att avändas i Sverige. En stor del av antalet licenser rör läkemedel som avregistrerats men där behovet finns kvar. Där finns också läkemedel som är på väg att bli godkända och läkemedel för sällsynta sjukdomar.
Läkemedelsverket håller nu på att analysera orsakerna till den kraftiga stegringen.
? Det är möjligt att det bara är en temporär ökning. Under 1997 var vi till exempel nere på bara 25000 licensansökningar. Så vi vet sedan tidigare att antalet licensansökningar faktiskt kan svänga upp och ner, säger Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare på Läkemedelsverket.
Prepulsid drogs bort
Samtidigt pekar hon på att flera ?populära? läkemedel nyligen tagits bort från marknaden, där patienterna inte har kunnat ställas över på andra behandlingar. Tre exempel på sådana avregistreringar är tarmläkemedlet Prepulsid, kortisonpreparatet Cortal och hjärtmedlet Saroxolyn.
? Bara vad gäller Prepulsid har vi vid en snabb titt en behandlingskohort på kanske 1400 patienter under 2002 som nu måste få läkemedlet via licensförfarande. Så Prepulsid är helt klart en viktig del i ökningen. En annan betydande del står veterinärsidan för, som ökade med 1300 licenser sedan 2001. Men det var mycket beroende på flera olika avregistreringar, och denna ökning har redan börjat gå tillbaka, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Hon tror inte att ökningen beror på att förskrivarkåren börjat uppfatta licensläkemedel som normalbehandling i stället för något man tar till i undantag.
? Det är trots allt krångligt att skriva läkemedel via licens och det tar lite längre tid. Licensläkemedel har också en nackdel i att det är svårare att få information om dem. Snarare är utvecklingen ett uttryck för att förskrivarna nu bättre följer med vad som händer i omvärlden och därmed oftare söker licens på läkemedel som är godkända i andra länder eller på väg att godkännas i Sverige, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Centralstimulantia ökar
En omskriven grupp läkemedel som skrivs på licens är centralstimulantia mot ADHD, som amfetamin och Ritalin. Även för dessa skedde en ökning av antalet licensansökningar med 500 stycken mellan 2001 och 2002.
? Ökningen förefaller dock att plana ut, även om antalet patienter som blir behandlade är färre än vad som enligt psykiatrisk expertis anses kunna vara aktuella för behandling, säger Jane Alhqvist-Rastad.
Rekordökning av antalet licensansökningar
Sveriges läkare och veterinärer slår rekord i att skriva ut läkemedel på licens, visar siffror från Läkemedelsverket i Uppsala. Under 1990-talet har antalet licensansökningar pendlat kring 30 000 per år. Förra året fick dock myndigheten ta emot hela 36534 ansökningar. Det är den högsta siffran någonsin.
Och den uppåtgående trenden fortsätter. Om siffrorna för första kvartalet i år håller i sig landar antalet licensansökningar för 2003 kring 40000.
Hög belastning
? Vi tar emot mellan 150 och 200 ansökningar per dag, som ska behandlas inom 24 timmar, ibland fortare. Samtidigt är det bara två till tre receptarier som handlägger ansökningarna. Så det är en väldig arbetsbelastning, säger Kerstin Westermark, chef för enheten för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket.
Möjligheten att få läkemedel på licens finns till för att patienter som inte blir hjälpta på annat vis ska kunna få tillgång till preparat vilka egentligen inte är godkända att avändas i Sverige. En stor del av antalet licenser rör läkemedel som avregistrerats men där behovet finns kvar. Där finns också läkemedel som är på väg att bli godkända och läkemedel för sällsynta sjukdomar.
Läkemedelsverket håller nu på att analysera orsakerna till den kraftiga stegringen.
? Det är möjligt att det bara är en temporär ökning. Under 1997 var vi till exempel nere på bara 25000 licensansökningar. Så vi vet sedan tidigare att antalet licensansökningar faktiskt kan svänga upp och ner, säger Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare på Läkemedelsverket.
Prepulsid drogs bort
Samtidigt pekar hon på att flera ?populära? läkemedel nyligen tagits bort från marknaden, där patienterna inte har kunnat ställas över på andra behandlingar. Tre exempel på sådana avregistreringar är tarmläkemedlet Prepulsid, kortisonpreparatet Cortal och hjärtmedlet Saroxolyn.
? Bara vad gäller Prepulsid har vi vid en snabb titt en behandlingskohort på kanske 1400 patienter under 2002 som nu måste få läkemedlet via licensförfarande. Så Prepulsid är helt klart en viktig del i ökningen. En annan betydande del står veterinärsidan för, som ökade med 1300 licenser sedan 2001. Men det var mycket beroende på flera olika avregistreringar, och denna ökning har redan börjat gå tillbaka, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Hon tror inte att ökningen beror på att förskrivarkåren börjat uppfatta licensläkemedel som normalbehandling i stället för något man tar till i undantag.
? Det är trots allt krångligt att skriva läkemedel via licens och det tar lite längre tid. Licensläkemedel har också en nackdel i att det är svårare att få information om dem. Snarare är utvecklingen ett uttryck för att förskrivarna nu bättre följer med vad som händer i omvärlden och därmed oftare söker licens på läkemedel som är godkända i andra länder eller på väg att godkännas i Sverige, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Centralstimulantia ökar
En omskriven grupp läkemedel som skrivs på licens är centralstimulantia mot ADHD, som amfetamin och Ritalin. Även för dessa skedde en ökning av antalet licensansökningar med 500 stycken mellan 2001 och 2002.
? Ökningen förefaller dock att plana ut, även om antalet patienter som blir behandlade är färre än vad som enligt psykiatrisk expertis anses kunna vara aktuella för behandling, säger Jane Alhqvist-Rastad.