Diagnosen måste in i registret

I samband med att landstingen övertog kostnaderna för läkemedel i öppenvård beslöt riksdagen att ett register över förskrivna läkemedel och tillhörande diagnos skulle upprättas. Registret mötte så hårt motstånd från Svensk förening för allmänmedicin och Läkarförbundet, att registeruppbyggnaden avbröts. Kritiken sköt in sig på att patienternas integritet hotades och att patient-läkarrelationen skulle försämras. Nyligen presenterade […]

16 jun 2003, kl 13:44
0

I samband med att landstingen övertog kostnaderna för läkemedel i öppenvård beslöt riksdagen att ett register över förskrivna läkemedel och tillhörande diagnos skulle upprättas. Registret mötte så hårt motstånd från Svensk förening för allmänmedicin och Läkarförbundet, att registeruppbyggnaden avbröts. Kritiken sköt in sig på att patienternas integritet hotades och att patient-läkarrelationen skulle försämras.


Nyligen presenterade regeringen ett nytt förslag på hur ett läkemedelsregister ? förteckning som utredarna skriver ? ska utformas. I sak innebär förslaget att det i kraft varande tremånadersregistret, som Apoteket upprätthåller för att bland annat fakturera landstingen, utsträcks till 15 månader, att uppgifterna efter kundens medgivande får delges läkare samt att registret får lämnas ut till Social-styrelsen för forskningsändamål. Diagnos/förskrivningsorsak skall inte registreras.



Utredningen säger nej till att landstingen får ta del av läkemedelsregistret. Det är rätt när det gäller den administrativa nivån, men fel när det gäller förskrivarna, som bör ha tillgång till uppgifterna utan patientens medgivande. Motivet för den förra nivåns tillgång sägs vara bättre uppföljning, planering och styrning. För detta finns dock redan idag gott om förbrukningsdata tillgängliga.
Socialstyrelsen bör i forskningssyfte få samköra registret med andra hälsodataregister och biverkningsregistret, tvärt emot vad utredningen föreslår. Det är annars svårt att se vilka betydelsefulla resultat forskarna kan få ut av ett register, som saknar diagnos/förskrivningsorsak.



Registret borde för kunden vara tillgängligt längre tid än 15 månader. Biverkningar, tillvänjning med mera, som vederbörande misstänker, kan då lättare härledas och bli ett stöd i eventuella ansvars- och förskringsärenden. Kunden bör dessutom när som helst få sina registrerade uppgifter utskrivna från Apoteket och inte som idag maximalt en gång per år.
Ett bra register, som patienten skulle ha direkt nytta av borde bygga på den e-receptdatabas, som är under uppbyggnad. E-receptrutinen kan tvinga förskrivarna att ange diagnos/förskrivningsorsak. Outhämtade recept kan flaggas och persondata döljas för obehöriga. E-recept beräknas täcka 80 procent av alla recept år 2008.



Apotekarsocieteten har sedan mitten av 80-talet argumenterat för att ge förskrivaren en översikt över patientens läkemedelsanvändning. Det aktuella förslaget är ett steg framåt, men motsvarar inte det som kan och borde uppnås på området.