I stora drag är resultatet det förväntade, följsamheten brukar i olika studier ligga på cirka 50 procent, säger Kristin Andersson som i sin magisterexamen gjort kartläggningen.
En grupp med dålig följsamhet som Kristin Andersson speciellt noterat var de astmamedel, kortikosteroider, som ska tas regelbundet. För dessa låg följsamheten på 34 procent och underanvändningen på 40 procent.
? Vi vet att om patienten tar dem regelbundet, slipper de stoppa i sig Bricanyl. Men tydligen är patienterna, vad det verkar, dåligt informerade om detta.
Kristin Anderssons slutsats av kartläggningen är att den dåliga följsamheten leder till onödigt lidande för patienterna.
Studien är ett mått på hur stor del av recipen som togs ut under stipulerad tid, men säger inget om vad som sedan händer.
? Jag har tittat på uttagen under ett år. Patienter kan ju ha bunkrat upp året innan, vilket gör att det i min studie ser ut som en underanvändning. Andra kan ha tagit ut mycket under den period jag tittat vilket ser ut som överanvändning, men jag vet ju inte om patienten konsumerat läkemedlen.
Årlig arkivering 2003
Hälften tog ut läkemedlen inom stipulerad tid
Kostnaderna sjunker och förbrukningen ökar
I och med patentutgångarna av stora läkemedel har läkemedelskostnaderna sjunkit de senaste halvåret.
Men förbrukningen har fortsatt att öka, speciellt för substanser där generika finns att tillgå. Samtidigt som kostnaden för simvastatin minskat med cirka 75 procent första halvåret ökade förbrukningen från april i år då patentet gick ut till och med juni med drygt 730 000 DDD.
Generisk förskrivning testas i Sverige
Vid ett möte i augusti enades en expertgrupp med representanter från läkemedelskommittéer, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden och Landstingsförbundet att man ska göra ett försök med generisk förskrivning. Representanterna tycker att det är ett naturligt steg efter reformen som införde generisk substitution den första oktober förra året.
Testet kommer att genomföras i Västra Götalandsregionen, som kan komma att starta redan i höst. Till en början handlar det om fem vårdcentraler och fem apotek.
Fördelarna som lyfts fram med generisk förskrivning är att systemet effektiviseras då man kommer bort ifrån kravet på återrapportering av byte till förskrivande läkare, något som skapat ett administrativt merarbete. Dessutom kan läkemedelsnotan komma att sänkas ytterligare.
Generisk förskrivning testas i Sverige
Vid ett möte i augusti enades en expertgrupp med representanter från läkemedelskommittéer, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden och Landstingsförbundet att man ska göra ett försök med generisk förskrivning. Representanterna tycker att det är ett naturligt steg efter reformen som införde generisk substitution den första oktober förra året.
Testet kommer att genomföras i Västra Götalandsregionen, som kan komma att starta redan i höst. Till en början handlar det om fem vårdcentraler och fem apotek.
Fördelarna som lyfts fram med generisk förskrivning är att systemet effektiviseras då man kommer bort ifrån kravet på återrapportering av byte till förskrivande läkare, något som skapat ett administrativt merarbete. Dessutom kan läkemedelsnotan komma att sänkas ytterligare.
Generisk förskrivning testas i Sverige
Vid ett möte i augusti enades en expertgrupp med representanter från läkemedelskommittéer, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden och Landstingsförbundet att man ska göra ett försök med generisk förskrivning. Representanterna tycker att det är ett naturligt steg efter reformen som införde generisk substitution den första oktober förra året.
Testet kommer att genomföras i Västra Götalandsregionen, som kan komma att starta redan i höst. Till en början handlar det om fem vårdcentraler och fem apotek.
Fördelarna som lyfts fram med generisk förskrivning är att systemet effektiviseras då man kommer bort ifrån kravet på återrapportering av byte till förskrivande läkare, något som skapat ett administrativt merarbete. Dessutom kan läkemedelsnotan komma att sänkas ytterligare.
Kunder med kredit bara ökar på apoteken
I slutet av augusti var det 103000 kreditkunder som var uppsatta på Apotekets spärrlista. Det är tvåtusen fler än i mitten av juni då kreditstoppet infördes.
Magnus Lind, som ansvarar för krediten i Apotekets ekonomigrupp, vill inte lämna ut den dagsaktuella siffran, men säger att den är ungefär densamma.
? Det tar tid innan processen vänder, innan kunderna förstår att de inte får ut mer läkemedel på kredit om de är spärrade. Dessutom har vi inga verktyg att tvinga dem att betala tillbaka, säger Magnus Lind.
Apoteket har bestämt sig för en mjuk och öppen kreditpolicy. Det betyder att ingen kreditprövning görs.
? Det tar tid, skapar mer administration och kostar pengar. Det enda verktyg vi har mot de spärrade kunderna är att lämna över ärendet till Kronofogden.
Under hösten kommer Apoteket internt att utvärdera kreditsystemet och dess utveckling.
Kunder med kredit bara ökar på apoteken
I slutet av augusti var det 103000 kreditkunder som var uppsatta på Apotekets spärrlista. Det är tvåtusen fler än i mitten av juni då kreditstoppet infördes.
Magnus Lind, som ansvarar för krediten i Apotekets ekonomigrupp, vill inte lämna ut den dagsaktuella siffran, men säger att den är ungefär densamma.
? Det tar tid innan processen vänder, innan kunderna förstår att de inte får ut mer läkemedel på kredit om de är spärrade. Dessutom har vi inga verktyg att tvinga dem att betala tillbaka, säger Magnus Lind.
Apoteket har bestämt sig för en mjuk och öppen kreditpolicy. Det betyder att ingen kreditprövning görs.
? Det tar tid, skapar mer administration och kostar pengar. Det enda verktyg vi har mot de spärrade kunderna är att lämna över ärendet till Kronofogden.
Under hösten kommer Apoteket internt att utvärdera kreditsystemet och dess utveckling.
Kunder med kredit bara ökar på apoteken
I slutet av augusti var det 103000 kreditkunder som var uppsatta på Apotekets spärrlista. Det är tvåtusen fler än i mitten av juni då kreditstoppet infördes.
Magnus Lind, som ansvarar för krediten i Apotekets ekonomigrupp, vill inte lämna ut den dagsaktuella siffran, men säger att den är ungefär densamma.
? Det tar tid innan processen vänder, innan kunderna förstår att de inte får ut mer läkemedel på kredit om de är spärrade. Dessutom har vi inga verktyg att tvinga dem att betala tillbaka, säger Magnus Lind.
Apoteket har bestämt sig för en mjuk och öppen kreditpolicy. Det betyder att ingen kreditprövning görs.
? Det tar tid, skapar mer administration och kostar pengar. Det enda verktyg vi har mot de spärrade kunderna är att lämna över ärendet till Kronofogden.
Under hösten kommer Apoteket internt att utvärdera kreditsystemet och dess utveckling.
Smittkoppor åter ett hot
Enligt betänkandet Extraordinärt smittskydd (SOU 2003:83), som överlämnades den 16 september, ska smittkoppor åter ingå i smittskyddslagen. Sjukdomen har visserligen ansetts utrotad sedan 1970-talet, men det har kommit nya uppgifter som tyder på att den skulle kunna återkomma. Efter den 11 september har hotet ökat för att viruset kan ha spritts från något av de två högrisklaboratorier där det finns bevarat (se temaartikel sidan 33).
I betänkandet föreslås bland annat en ny lag som ger de myndigheter som ansvarar för smittskyddet ökade möjligheter att förebygga spridning av smittkoppor och Sars. Lagen ska vid behov kunna utvidgas även till andra sjukdomar. Möjligheterna att isolera personer som misstänks vara smittade ska öka enligt förslaget.
Smittkoppor åter ett hot
Enligt betänkandet Extraordinärt smittskydd (SOU 2003:83), som överlämnades den 16 september, ska smittkoppor åter ingå i smittskyddslagen. Sjukdomen har visserligen ansetts utrotad sedan 1970-talet, men det har kommit nya uppgifter som tyder på att den skulle kunna återkomma. Efter den 11 september har hotet ökat för att viruset kan ha spritts från något av de två högrisklaboratorier där det finns bevarat (se temaartikel sidan 33).
I betänkandet föreslås bland annat en ny lag som ger de myndigheter som ansvarar för smittskyddet ökade möjligheter att förebygga spridning av smittkoppor och Sars. Lagen ska vid behov kunna utvidgas även till andra sjukdomar. Möjligheterna att isolera personer som misstänks vara smittade ska öka enligt förslaget.
Smittkoppor åter ett hot
Enligt betänkandet Extraordinärt smittskydd (SOU 2003:83), som överlämnades den 16 september, ska smittkoppor åter ingå i smittskyddslagen. Sjukdomen har visserligen ansetts utrotad sedan 1970-talet, men det har kommit nya uppgifter som tyder på att den skulle kunna återkomma. Efter den 11 september har hotet ökat för att viruset kan ha spritts från något av de två högrisklaboratorier där det finns bevarat (se temaartikel sidan 33).
I betänkandet föreslås bland annat en ny lag som ger de myndigheter som ansvarar för smittskyddet ökade möjligheter att förebygga spridning av smittkoppor och Sars. Lagen ska vid behov kunna utvidgas även till andra sjukdomar. Möjligheterna att isolera personer som misstänks vara smittade ska öka enligt förslaget.
NOTISER
Mycket biverkningar med generika
Sedan reformen den 1 oktober förra året kartlägger Läkemedelsverket antalet rapporterade biverkningar med generiska preparat. Verket har sedan dess fått in 27 biverkningsrapporter på generiska läkemedel, majoriteten av dem gäller SSRI-preparat. I en kommentar till nyhetsbrevet Pharma Online säger Ann-Christin Lindgren att man är förvånad över det stora antalet. Man vet inte vad det beror på och inte heller varför så många av dem är SSRI-preparat. Dock fortsätter verket att följa upp rapporterna.
Revirstrid kring nytt institut
Som LMV skrev i nr 9/03 vill Apoteket och Läkemedelsförmånsnämnden skapa ett nytt institut för oberoende läkemedelsinformation. Läkemedelsindustriföreningen har uttalat sig positivt. I en debattartikel i dagens Medicin har emellertid representanter för Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och SBU uttalat sig emot ett nytt institut. Man menar att dessa tre tillsammans redan gör det som det nya institutet skulle göra. Man medger samtidigt att det finns utrymme för förbättringar, men avslutar med att det framför allt behövs en utvecklad samverkan mellan sjukvård, myndigheter och universitet.
Socialstyrelsen varnar för säkerhetsbrister
Läkemedelsanvändningen är ett särskilt angeläget område där det måste till förbättringar för att öka patientsäkerheten. Det menar Socialstyrelsen i en ny rapport som tar upp läkemedelshanteringsfrågor, förväxlingar, kommunikation och informationsöverföring som tillfällen med hög felrisk. Av det totala antalet ogynnsamma händelser inom sjukvården utgör avvikelser vid läkemedelshantering runt 20 procent. Endast fallolyckor sker oftare.
Matpyramiden dammas av i USA
Hälsomyndigheterna i USA ska göra om den gamla hederliga matpyramiden för att hjälpa de allt fetare amerikanerna att äta mindre och motionera mer. Med två tredjedelar överviktiga eller feta amerikaner har befolkningen tydligen ignorerat alla tidigare råd om hälsosam livsstil.
Den nya pyramiden ska vara basen i den hälsokampanj som lanseras 2005. I den nya modellen finns tolv olika kalorinivåer ? från 1000 till 3200 kalorier. Den gamla modellen har bara tre, 1600, 2200 och 2800.
Kombination effektiv vid Alzheimers sjukdom
Amerikanska forskare har visat att en kombination av läkemedlen donepezil (Aricept) och memantin (Ebixa) kan ge signifikant förbättring av den mentala förmågan hos alzheimerpatienter. Det är första gången som läkemedlen testas tillsammans.
Memantin är godkänd i Europa men ännu inte i USA. Studien är gjord vid University of Rochester i New York.
Blodsocker kan mätas i tårar
Diabetiker har socker i sina tårar och halten stämmer väl överens med deras blodsockernivåer. Forskare i Indien har studerat sambandet mellan sockerhalt i tårar och blodglukosnivåer hos 200 personer vid en diabetesmottagning.
De kom fram till att man kan identifiera personer med normala respektive förhöjda blodglukosnivåer genom att mäta halten av socker i deras tårar.
Vaccin lovande mot livmoderhalscancer
Ett experimentellt vaccin som kan skydda kvinnor mot två av de vanligaste orsakerna till cancer i livmoderhalsen har gett mycket bra resultat. Amerikanska forskare har i preliminära studier fått ett hundraprocentigt skydd mot upprepade infektioner med de två humana papillomvirus som vanligen kopplas till den här formen av cancer.
Forskarna uppskattar att vaccinet kan förhindra upp till tre fjärdedelar av de 500 000 fall av livmoderhalscancer som rapporteras i USA varje år. De två HPV-strängarna som man använt i vaccinet svarar för omkring 75 procent av dessa.
NOTISER
Mycket biverkningar med generika
Sedan reformen den 1 oktober förra året kartlägger Läkemedelsverket antalet rapporterade biverkningar med generiska preparat. Verket har sedan dess fått in 27 biverkningsrapporter på generiska läkemedel, majoriteten av dem gäller SSRI-preparat. I en kommentar till nyhetsbrevet Pharma Online säger Ann-Christin Lindgren att man är förvånad över det stora antalet. Man vet inte vad det beror på och inte heller varför så många av dem är SSRI-preparat. Dock fortsätter verket att följa upp rapporterna.
Revirstrid kring nytt institut
Som LMV skrev i nr 9/03 vill Apoteket och Läkemedelsförmånsnämnden skapa ett nytt institut för oberoende läkemedelsinformation. Läkemedelsindustriföreningen har uttalat sig positivt. I en debattartikel i dagens Medicin har emellertid representanter för Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och SBU uttalat sig emot ett nytt institut. Man menar att dessa tre tillsammans redan gör det som det nya institutet skulle göra. Man medger samtidigt att det finns utrymme för förbättringar, men avslutar med att det framför allt behövs en utvecklad samverkan mellan sjukvård, myndigheter och universitet.
Socialstyrelsen varnar för säkerhetsbrister
Läkemedelsanvändningen är ett särskilt angeläget område där det måste till förbättringar för att öka patientsäkerheten. Det menar Socialstyrelsen i en ny rapport som tar upp läkemedelshanteringsfrågor, förväxlingar, kommunikation och informationsöverföring som tillfällen med hög felrisk. Av det totala antalet ogynnsamma händelser inom sjukvården utgör avvikelser vid läkemedelshantering runt 20 procent. Endast fallolyckor sker oftare.
Matpyramiden dammas av i USA
Hälsomyndigheterna i USA ska göra om den gamla hederliga matpyramiden för att hjälpa de allt fetare amerikanerna att äta mindre och motionera mer. Med två tredjedelar överviktiga eller feta amerikaner har befolkningen tydligen ignorerat alla tidigare råd om hälsosam livsstil.
Den nya pyramiden ska vara basen i den hälsokampanj som lanseras 2005. I den nya modellen finns tolv olika kalorinivåer ? från 1000 till 3200 kalorier. Den gamla modellen har bara tre, 1600, 2200 och 2800.
Kombination effektiv vid Alzheimers sjukdom
Amerikanska forskare har visat att en kombination av läkemedlen donepezil (Aricept) och memantin (Ebixa) kan ge signifikant förbättring av den mentala förmågan hos alzheimerpatienter. Det är första gången som läkemedlen testas tillsammans.
Memantin är godkänd i Europa men ännu inte i USA. Studien är gjord vid University of Rochester i New York.
Blodsocker kan mätas i tårar
Diabetiker har socker i sina tårar och halten stämmer väl överens med deras blodsockernivåer. Forskare i Indien har studerat sambandet mellan sockerhalt i tårar och blodglukosnivåer hos 200 personer vid en diabetesmottagning.
De kom fram till att man kan identifiera personer med normala respektive förhöjda blodglukosnivåer genom att mäta halten av socker i deras tårar.
Vaccin lovande mot livmoderhalscancer
Ett experimentellt vaccin som kan skydda kvinnor mot två av de vanligaste orsakerna till cancer i livmoderhalsen har gett mycket bra resultat. Amerikanska forskare har i preliminära studier fått ett hundraprocentigt skydd mot upprepade infektioner med de två humana papillomvirus som vanligen kopplas till den här formen av cancer.
Forskarna uppskattar att vaccinet kan förhindra upp till tre fjärdedelar av de 500 000 fall av livmoderhalscancer som rapporteras i USA varje år. De två HPV-strängarna som man använt i vaccinet svarar för omkring 75 procent av dessa.
Farmakogenomiken och farmacin
Författare var bland annat Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins, som alla tre erhöll Nobelpriset i medicin 1962. I Nature beskrivs i år i ett antal artiklar den historiska, vetenskapliga och kulturella betydelsen av händelsen som inledning till en bioteknologisk revolution. Det gick dock trögt i början och det var först när man insåg DNA-molekylens involvering i proteinsyntesen som vetenskapsvärlden tog upptäckten på allvar. Mot bakgrund av det mänskliga genomets fastställande i början av detta sekel ses DNA-upptäckten alltmer som den största vetenskapliga bedriften under 1900-talet.
Efterhand anses den bioteknologiska utvecklingen också starkt påverka sjukvårdens organisation och utförande. Den processen anses dock gå långsammare än vad som förutsågs för några år sedan och under våren har frågan diskuterats i ett antal artiklar i tidskriften Science, där man bland annat framhåller att kraftfullare metoder bör utvecklas för att identifiera individer med högre risker för sjukdomar och en individuellt anpassad behandling. Vetenskapsmännen måste ta ett större ansvar för att bryta det traditionella mönstret, och nu avsättes också stora ekonomiska resurser i USA för att implementera ny vetenskap i praktisk sjukvård.
I England har regeringen tillsatt en särskild kommission, Human Genetics Commission (HGC), som i en rapport före sommaren presenterade ett program för att kvalitetssäkra den genetiska utvecklingen med ny utbildning för läkare och organisation av sjukvården. Enligt sjukvårdsministern står sjukvården på tröskeln till en ny revolution, vilket han uttryckte i samband med presentationen av rapporten. Pharmaceutical Society har följt upp detta och på olika sätt beskrivit hur apoteken och farmacin kommer att beröras i framtiden. I ett PM framhålls farmakogenomiken som grundläggande för hur en individ svarar på en läkemedelsbehandling, såväl med avseende på positiva som negativa effekter. Att kunna de molekylära verkningsmekanismerna är nödvändiga för att förstå de kliniska effekterna. En kunskap, som är mycket begränsad hos apotekarna och här måste medicinarna och farmaceuterna samverka. Därför avser Pharmaceutical Society ingå samarbete med andra institutioner för att ordna utbildning på området för all sjukvårdspersonal.
Var står vi då i Sverige? Vad gäller bioteknologisk FoU hävdar Sverige sig väl enligt en nyligen publicerad rapport från IVA och VINNOVA. Däremot anses implementeringen av den nya läkemedelsforskningen i den praktiska vardagen inom sjukvård och apoteksverksamhet gå trögt. Folke Sjöqvist, pionjär på området, har under våren i en artikel i Läkartidningen beskrivit hur farmakogenetiska metoder för rationellt val av läkemedel och individuell läkemedelsdosering är under snabb utveckling, vilket leder till ett paradigmskifte i läkemedelsbehandlingen. Sjöqvists artikel har nyligen kommenterats i en artikel av Ulf Kristoffersson och Tore Nilstun, som menar att de farmakogenetiska landvinningarna måste utnyttjas med respekt för de etiska konsekvenserna och läkarnas begränsade kunskap om sambandet mellan normal variation, sjukdom och arv. Kjell Strandberg har vid olika tillfällen beskrivit vilka möjligheter apoteken och farmaceuterna har att medverka i den nya utvecklingen, dock hittills med begränsad respons.
Förhoppningsvis fångar professionerna i den patientnära verksamheten i Sverige upp trenderna i den nya läkemedelsutvecklingen. Intryck kan hämtas från de årliga FIP-kongresserna, som av och till tar upp aktiviteter inom området. Utvecklingen i England och USA kan också vara värd att studera. En förutsättning är att man löser upp stelbenta organisatoriska strukturer, motverkar revirtänkande och utvecklar det professionella ledarskapet inom sjukvård och läkemedelsförsörjning.
Farmakogenomiken och farmacin
Författare var bland annat Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins, som alla tre erhöll Nobelpriset i medicin 1962. I Nature beskrivs i år i ett antal artiklar den historiska, vetenskapliga och kulturella betydelsen av händelsen som inledning till en bioteknologisk revolution. Det gick dock trögt i början och det var först när man insåg DNA-molekylens involvering i proteinsyntesen som vetenskapsvärlden tog upptäckten på allvar. Mot bakgrund av det mänskliga genomets fastställande i början av detta sekel ses DNA-upptäckten alltmer som den största vetenskapliga bedriften under 1900-talet.
Efterhand anses den bioteknologiska utvecklingen också starkt påverka sjukvårdens organisation och utförande. Den processen anses dock gå långsammare än vad som förutsågs för några år sedan och under våren har frågan diskuterats i ett antal artiklar i tidskriften Science, där man bland annat framhåller att kraftfullare metoder bör utvecklas för att identifiera individer med högre risker för sjukdomar och en individuellt anpassad behandling. Vetenskapsmännen måste ta ett större ansvar för att bryta det traditionella mönstret, och nu avsättes också stora ekonomiska resurser i USA för att implementera ny vetenskap i praktisk sjukvård.
I England har regeringen tillsatt en särskild kommission, Human Genetics Commission (HGC), som i en rapport före sommaren presenterade ett program för att kvalitetssäkra den genetiska utvecklingen med ny utbildning för läkare och organisation av sjukvården. Enligt sjukvårdsministern står sjukvården på tröskeln till en ny revolution, vilket han uttryckte i samband med presentationen av rapporten. Pharmaceutical Society har följt upp detta och på olika sätt beskrivit hur apoteken och farmacin kommer att beröras i framtiden. I ett PM framhålls farmakogenomiken som grundläggande för hur en individ svarar på en läkemedelsbehandling, såväl med avseende på positiva som negativa effekter. Att kunna de molekylära verkningsmekanismerna är nödvändiga för att förstå de kliniska effekterna. En kunskap, som är mycket begränsad hos apotekarna och här måste medicinarna och farmaceuterna samverka. Därför avser Pharmaceutical Society ingå samarbete med andra institutioner för att ordna utbildning på området för all sjukvårdspersonal.
Var står vi då i Sverige? Vad gäller bioteknologisk FoU hävdar Sverige sig väl enligt en nyligen publicerad rapport från IVA och VINNOVA. Däremot anses implementeringen av den nya läkemedelsforskningen i den praktiska vardagen inom sjukvård och apoteksverksamhet gå trögt. Folke Sjöqvist, pionjär på området, har under våren i en artikel i Läkartidningen beskrivit hur farmakogenetiska metoder för rationellt val av läkemedel och individuell läkemedelsdosering är under snabb utveckling, vilket leder till ett paradigmskifte i läkemedelsbehandlingen. Sjöqvists artikel har nyligen kommenterats i en artikel av Ulf Kristoffersson och Tore Nilstun, som menar att de farmakogenetiska landvinningarna måste utnyttjas med respekt för de etiska konsekvenserna och läkarnas begränsade kunskap om sambandet mellan normal variation, sjukdom och arv. Kjell Strandberg har vid olika tillfällen beskrivit vilka möjligheter apoteken och farmaceuterna har att medverka i den nya utvecklingen, dock hittills med begränsad respons.
Förhoppningsvis fångar professionerna i den patientnära verksamheten i Sverige upp trenderna i den nya läkemedelsutvecklingen. Intryck kan hämtas från de årliga FIP-kongresserna, som av och till tar upp aktiviteter inom området. Utvecklingen i England och USA kan också vara värd att studera. En förutsättning är att man löser upp stelbenta organisatoriska strukturer, motverkar revirtänkande och utvecklar det professionella ledarskapet inom sjukvård och läkemedelsförsörjning.
Farmakogenomiken och farmacin
Författare var bland annat Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins, som alla tre erhöll Nobelpriset i medicin 1962. I Nature beskrivs i år i ett antal artiklar den historiska, vetenskapliga och kulturella betydelsen av händelsen som inledning till en bioteknologisk revolution. Det gick dock trögt i början och det var först när man insåg DNA-molekylens involvering i proteinsyntesen som vetenskapsvärlden tog upptäckten på allvar. Mot bakgrund av det mänskliga genomets fastställande i början av detta sekel ses DNA-upptäckten alltmer som den största vetenskapliga bedriften under 1900-talet.
Efterhand anses den bioteknologiska utvecklingen också starkt påverka sjukvårdens organisation och utförande. Den processen anses dock gå långsammare än vad som förutsågs för några år sedan och under våren har frågan diskuterats i ett antal artiklar i tidskriften Science, där man bland annat framhåller att kraftfullare metoder bör utvecklas för att identifiera individer med högre risker för sjukdomar och en individuellt anpassad behandling. Vetenskapsmännen måste ta ett större ansvar för att bryta det traditionella mönstret, och nu avsättes också stora ekonomiska resurser i USA för att implementera ny vetenskap i praktisk sjukvård.
I England har regeringen tillsatt en särskild kommission, Human Genetics Commission (HGC), som i en rapport före sommaren presenterade ett program för att kvalitetssäkra den genetiska utvecklingen med ny utbildning för läkare och organisation av sjukvården. Enligt sjukvårdsministern står sjukvården på tröskeln till en ny revolution, vilket han uttryckte i samband med presentationen av rapporten. Pharmaceutical Society har följt upp detta och på olika sätt beskrivit hur apoteken och farmacin kommer att beröras i framtiden. I ett PM framhålls farmakogenomiken som grundläggande för hur en individ svarar på en läkemedelsbehandling, såväl med avseende på positiva som negativa effekter. Att kunna de molekylära verkningsmekanismerna är nödvändiga för att förstå de kliniska effekterna. En kunskap, som är mycket begränsad hos apotekarna och här måste medicinarna och farmaceuterna samverka. Därför avser Pharmaceutical Society ingå samarbete med andra institutioner för att ordna utbildning på området för all sjukvårdspersonal.
Var står vi då i Sverige? Vad gäller bioteknologisk FoU hävdar Sverige sig väl enligt en nyligen publicerad rapport från IVA och VINNOVA. Däremot anses implementeringen av den nya läkemedelsforskningen i den praktiska vardagen inom sjukvård och apoteksverksamhet gå trögt. Folke Sjöqvist, pionjär på området, har under våren i en artikel i Läkartidningen beskrivit hur farmakogenetiska metoder för rationellt val av läkemedel och individuell läkemedelsdosering är under snabb utveckling, vilket leder till ett paradigmskifte i läkemedelsbehandlingen. Sjöqvists artikel har nyligen kommenterats i en artikel av Ulf Kristoffersson och Tore Nilstun, som menar att de farmakogenetiska landvinningarna måste utnyttjas med respekt för de etiska konsekvenserna och läkarnas begränsade kunskap om sambandet mellan normal variation, sjukdom och arv. Kjell Strandberg har vid olika tillfällen beskrivit vilka möjligheter apoteken och farmaceuterna har att medverka i den nya utvecklingen, dock hittills med begränsad respons.
Förhoppningsvis fångar professionerna i den patientnära verksamheten i Sverige upp trenderna i den nya läkemedelsutvecklingen. Intryck kan hämtas från de årliga FIP-kongresserna, som av och till tar upp aktiviteter inom området. Utvecklingen i England och USA kan också vara värd att studera. En förutsättning är att man löser upp stelbenta organisatoriska strukturer, motverkar revirtänkande och utvecklar det professionella ledarskapet inom sjukvård och läkemedelsförsörjning.