Årlig arkivering 2003

Under hösten ska Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, börja med den systematiska genomgången av alla befintliga läkemedel. Det är sammanlagt omkring 6 000 läkemedel som LFN ska ta ställning till om de även fortsättningsvis ska ingå i läkemedelsförmånen. Man räknar med att det kommer att ta åtskilliga år.
Enligt förslaget ska genomgångarna starta med två grupper av läkemedel. Där vill LFN ha hjälp med förslag på grupper från remissinstanserna, något som dock få tagit ställning till.
Tanken är att genomgången av de två första grupperna ska utgöra modell för det fortsatta arbetet.
LFN föreslår att man i arbetet använder ATC-systemets terapeutiska undergrupper för att dela in läkemedlen.


Problem med ATC-koder
Apoteket påpekar i sitt remisssvar att ATC-systemet är ett tekniskt klassifikationssystem som inte alltid är relevant ur terapeutiska och kliniska aspekter. De tycker att LFN ska prioritera läkemedelsgrupper där det skett ändringar och glidningar i indikationerna snarare än försäljningsvolym när man bestämmer i vilken ordning läkemedelsgrupperna ska värderas.
Apoteket påpekar att det är viktigt att i god tid informera om genomgångarna leder till viktiga förändringar av subventioneringen så att man kan undvika hamstring.
Läkemedelsverket påpekar i sitt svar att det finns många begränsningar med att använda ATC-systemet. Vissa läkemedel kan saknas i en terapeutisk undergrupp eftersom den dominerande användningen internationellt avgör klassificeringen.


Risk för godtycke
De tycker att det är bäst att försäljningsvolymen ska styra i vilken turordning genomgångarna ska ske ? för att undvika debatt om godtycke. De påpekar att det är svårt att bedöma läkemedlens nytta och kostnadseffektivitet på gruppnivå, eftersom det i vissa fall finns stora skillnader i godkända indikationer.
Läkemedelsverket tycker inte att det räcker med att publicera rapporterna på LFN:s hemsida.
Landstingsförbundet undrar i sitt svar hur nämnden ska hantera de nya läkemedel som kontinuerligt ska prövas parallellt med den stora genomgången. Prejudicerande effekter av enskilda subventionsbeslut är också viktigt att ta hänsyn till samt att man måste ha beredskap att ändra turordningen beroende på eventuella nya, dyra läkemedelsgrupper.
Apotekarsocieteten föreslår att man som första områden för genomgång väljer förebyggande vård. Ett problem uppstår dock om man börjar med villkorande begränsningar inom vissa terapiområden men inte andra, påpekar man.
Socialstyrelsen tillstyrker förslaget utan kommentarer. Läkemedelsindustriföreningen har fått några dagars uppskov. Sveriges Farmacevtförbund fanns inte med bland remissinstanserna, men har ändå lämnat synpunkter i en skrivelse.

Under hösten ska Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, börja med den systematiska genomgången av alla befintliga läkemedel. Det är sammanlagt omkring 6 000 läkemedel som LFN ska ta ställning till om de även fortsättningsvis ska ingå i läkemedelsförmånen. Man räknar med att det kommer att ta åtskilliga år.
Enligt förslaget ska genomgångarna starta med två grupper av läkemedel. Där vill LFN ha hjälp med förslag på grupper från remissinstanserna, något som dock få tagit ställning till.
Tanken är att genomgången av de två första grupperna ska utgöra modell för det fortsatta arbetet.
LFN föreslår att man i arbetet använder ATC-systemets terapeutiska undergrupper för att dela in läkemedlen.


Problem med ATC-koder
Apoteket påpekar i sitt remisssvar att ATC-systemet är ett tekniskt klassifikationssystem som inte alltid är relevant ur terapeutiska och kliniska aspekter. De tycker att LFN ska prioritera läkemedelsgrupper där det skett ändringar och glidningar i indikationerna snarare än försäljningsvolym när man bestämmer i vilken ordning läkemedelsgrupperna ska värderas.
Apoteket påpekar att det är viktigt att i god tid informera om genomgångarna leder till viktiga förändringar av subventioneringen så att man kan undvika hamstring.
Läkemedelsverket påpekar i sitt svar att det finns många begränsningar med att använda ATC-systemet. Vissa läkemedel kan saknas i en terapeutisk undergrupp eftersom den dominerande användningen internationellt avgör klassificeringen.


Risk för godtycke
De tycker att det är bäst att försäljningsvolymen ska styra i vilken turordning genomgångarna ska ske ? för att undvika debatt om godtycke. De påpekar att det är svårt att bedöma läkemedlens nytta och kostnadseffektivitet på gruppnivå, eftersom det i vissa fall finns stora skillnader i godkända indikationer.
Läkemedelsverket tycker inte att det räcker med att publicera rapporterna på LFN:s hemsida.
Landstingsförbundet undrar i sitt svar hur nämnden ska hantera de nya läkemedel som kontinuerligt ska prövas parallellt med den stora genomgången. Prejudicerande effekter av enskilda subventionsbeslut är också viktigt att ta hänsyn till samt att man måste ha beredskap att ändra turordningen beroende på eventuella nya, dyra läkemedelsgrupper.
Apotekarsocieteten föreslår att man som första områden för genomgång väljer förebyggande vård. Ett problem uppstår dock om man börjar med villkorande begränsningar inom vissa terapiområden men inte andra, påpekar man.
Socialstyrelsen tillstyrker förslaget utan kommentarer. Läkemedelsindustriföreningen har fått några dagars uppskov. Sveriges Farmacevtförbund fanns inte med bland remissinstanserna, men har ändå lämnat synpunkter i en skrivelse.

Under hösten ska Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, börja med den systematiska genomgången av alla befintliga läkemedel. Det är sammanlagt omkring 6 000 läkemedel som LFN ska ta ställning till om de även fortsättningsvis ska ingå i läkemedelsförmånen. Man räknar med att det kommer att ta åtskilliga år.
Enligt förslaget ska genomgångarna starta med två grupper av läkemedel. Där vill LFN ha hjälp med förslag på grupper från remissinstanserna, något som dock få tagit ställning till.
Tanken är att genomgången av de två första grupperna ska utgöra modell för det fortsatta arbetet.
LFN föreslår att man i arbetet använder ATC-systemets terapeutiska undergrupper för att dela in läkemedlen.


Problem med ATC-koder
Apoteket påpekar i sitt remisssvar att ATC-systemet är ett tekniskt klassifikationssystem som inte alltid är relevant ur terapeutiska och kliniska aspekter. De tycker att LFN ska prioritera läkemedelsgrupper där det skett ändringar och glidningar i indikationerna snarare än försäljningsvolym när man bestämmer i vilken ordning läkemedelsgrupperna ska värderas.
Apoteket påpekar att det är viktigt att i god tid informera om genomgångarna leder till viktiga förändringar av subventioneringen så att man kan undvika hamstring.
Läkemedelsverket påpekar i sitt svar att det finns många begränsningar med att använda ATC-systemet. Vissa läkemedel kan saknas i en terapeutisk undergrupp eftersom den dominerande användningen internationellt avgör klassificeringen.


Risk för godtycke
De tycker att det är bäst att försäljningsvolymen ska styra i vilken turordning genomgångarna ska ske ? för att undvika debatt om godtycke. De påpekar att det är svårt att bedöma läkemedlens nytta och kostnadseffektivitet på gruppnivå, eftersom det i vissa fall finns stora skillnader i godkända indikationer.
Läkemedelsverket tycker inte att det räcker med att publicera rapporterna på LFN:s hemsida.
Landstingsförbundet undrar i sitt svar hur nämnden ska hantera de nya läkemedel som kontinuerligt ska prövas parallellt med den stora genomgången. Prejudicerande effekter av enskilda subventionsbeslut är också viktigt att ta hänsyn till samt att man måste ha beredskap att ändra turordningen beroende på eventuella nya, dyra läkemedelsgrupper.
Apotekarsocieteten föreslår att man som första områden för genomgång väljer förebyggande vård. Ett problem uppstår dock om man börjar med villkorande begränsningar inom vissa terapiområden men inte andra, påpekar man.
Socialstyrelsen tillstyrker förslaget utan kommentarer. Läkemedelsindustriföreningen har fått några dagars uppskov. Sveriges Farmacevtförbund fanns inte med bland remissinstanserna, men har ändå lämnat synpunkter i en skrivelse.