Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

Apoteket valdes in som medlem i FIP

Läkemedelsvärlden
-
0

Under FIP-kongressen i Sydney, som avslutades den 9 augusti, valdes Apoteket AB in som medlem av den internationella farmaciorganisationen FIP. Detta skedde trots att FIP:s stadgar säger att enbart juridiskt stiftade organisationer, och inte kommersiella företag, kan bli medlemmar.
För att möjliggöra Apotekets medlemskap infogades ett tilllägg till stadgarna som gör det möjligt att undanta från medlemskravet enligt stadgarna. Men tillägget gjordes efter det att Apoteket valts in som medlem.
? Så löper arbetet på våra kongresser, nya medlemmar behandlas alltid före stadgeändringar, säger Ton Hoek, generalsekreterare i FIP.
Även om stadgeändringen hade tagits först, hade det inte gjort någon skillnad eftersom de ändrade stadgarna börjar gälla först vid nästa möte. Men att det var något problem med Apotekets inval förnekar Ton Hoek.
? Enligt svensk lag är inte apoteket ett företag. Det är en icke vinstdrivande organisation. Därmed är det inget problem med FIP:s stadgar.
Enligt Apoteket självt är företaget ett statligt ägt bolag. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ska det i år lämna en vinst på 100 miljoner kronor till staten.



Varken ja eller nej

Sveriges Farmacevtförbund, SFF, var innan omröstningen tveksamt till att Apoteket skulle bli medlem.
?Byrån, FIP:s styrelse, gjorde bedömningen att Apoteket passade in enligt stadgarna. Därmed rekommenderade de inval av Apoteket och då har Council, som fattar det formella beslutet, ingen anledning att gå emot den rekommendationen, säger Ronnie Hansson, ordförande i SFF.
? Jag kände att jag varken kunde rösta ja eller nej. Därför la jag ner min röst, fortsätter Ronnie Hansson.
Den andra svenska medlemsorganisationen, Apotekarsocieteten, röstade för Apotekets medlemskap.
? Principiellt har Apotekarsocietetens styrelse inget emot det eftersom det förefaller vara det enda sättet att få representation för svensk apoteksfarmaci i FIP, säger Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten.
? Men vi tycker det hade varit bättre att vi som oberoende organisation hade fått förtroendet att representera svensk apoteksfarmaci. Men där har Apoteket alltid ställt sig på tvären.



Svensk anpassning

Enligt Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket, har FIP som mål att samla företrädare för samtliga apotekssystem. Därmed måste FIP ta hänsyn till de nationella regler och system som finns.
? Då är det inte rimligt att stänga ute Apoteket bara för att det är ett statligt bolag. FIP har gjort en anpassning till ett faktiskt fall i ett aktuellt land.
Både SFF och Apotekarsocieteten är tveksamma till att fortsätta sina medlemskap i FIP.
? Vi ska ta upp frågan till diskussion på vårt fullmäktigemöte i november, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund.
? Apotekarsocieteten kommer inte att betala medlemsavgiften som vanligt i januari utan frågan om medlemsskap kommer att tas upp på fullmäktige i maj. Medlemsskapet kostar för mycket i relation till vad vi får ut av det, säger Björn Lindeke.
Hur mycket Apoteket ska betala i medlemsavgift är ännu inte klart. Men både SFF och Apotekarsocieteten betalar runt 19000 Euro om året. En liknande summa är trolig för Apoteket.

Etiska regler saknas för apotekspersonalens
förhållande till företag

Ingert Nilsson
-
0

Sedan beslutet om utbytbarhet har apoteken blivit en intressant grupp för läkemedelsbolagens marknadsföring.
? Ja, främst är det generikaföretagen som gör sig påminda, i brevform, men också per telefon. Även konsulentbesöken har ökat hos oss, berättar Anna Berglin på apoteket Nordstjärnan i Skellefteå.
Även om bilden vid en mindre rundringning inte är helt entydig, så uppger flera apotek att man numera upplever ett ökat tryck främst från generikaföretagen.
Ann-Kristin Pålsson på generikaföretaget Alpharma bekräftar också tendensen.
? Ja, visst är det så, eftersom apoteken i allt större utsträckning beslutar om vad de ska ha i lager.

Ingen fråga för etikrådet
Till skillnad mot läkarkåren saknar farmacevter etiska regler som mer handfast reglerar förhållandet till industrin. De regler man har talar i mer allmänna termer om ett professionellt oberoende och att värna om yrkets anseende.
Sveriges Farmacevtförbund har ett etikråd, men den här frågan har inte varit upp till diskussion, säger Ann-Sofi Fyhr som sitter med i rådet.
? Vi har diskuterat en mängd andra frågor som kommit upp i och med utbytbarheten, till exempel om det finns en gräns för hur många byten man kan utsätta en patient för.
Men när det gäller förhållandet till företag menar hon att apotekspersonalens handlingsutrymme är begränsat till vad landstingens läkemedelskommittéer beslutar och att Apoteket också i hög grad styr vad som köps in.
? De lokala apotekens möjligheter att påverka är fortfarande mycket begränsad.
Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund säger sig inte heller ha hört att personalen upplever någon besvärande anstormning från läkemedelsföretagen.
? Inte ännu, men jag tycker nog att företagen borde bli allt mer intresserade av oss, speciellt om det blir generisk förskrivning.
Men än så länge förefaller man från fackligt håll alltså inte finna det nödvändigt att i likhet med förskrivarna ta fram regler för förhållandet till säljarna.

Etiska regler saknas för apotekspersonalens
förhållande till företag

Ingert Nilsson
-
0

Sedan beslutet om utbytbarhet har apoteken blivit en intressant grupp för läkemedelsbolagens marknadsföring.
? Ja, främst är det generikaföretagen som gör sig påminda, i brevform, men också per telefon. Även konsulentbesöken har ökat hos oss, berättar Anna Berglin på apoteket Nordstjärnan i Skellefteå.
Även om bilden vid en mindre rundringning inte är helt entydig, så uppger flera apotek att man numera upplever ett ökat tryck främst från generikaföretagen.
Ann-Kristin Pålsson på generikaföretaget Alpharma bekräftar också tendensen.
? Ja, visst är det så, eftersom apoteken i allt större utsträckning beslutar om vad de ska ha i lager.

Ingen fråga för etikrådet
Till skillnad mot läkarkåren saknar farmacevter etiska regler som mer handfast reglerar förhållandet till industrin. De regler man har talar i mer allmänna termer om ett professionellt oberoende och att värna om yrkets anseende.
Sveriges Farmacevtförbund har ett etikråd, men den här frågan har inte varit upp till diskussion, säger Ann-Sofi Fyhr som sitter med i rådet.
? Vi har diskuterat en mängd andra frågor som kommit upp i och med utbytbarheten, till exempel om det finns en gräns för hur många byten man kan utsätta en patient för.
Men när det gäller förhållandet till företag menar hon att apotekspersonalens handlingsutrymme är begränsat till vad landstingens läkemedelskommittéer beslutar och att Apoteket också i hög grad styr vad som köps in.
? De lokala apotekens möjligheter att påverka är fortfarande mycket begränsad.
Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund säger sig inte heller ha hört att personalen upplever någon besvärande anstormning från läkemedelsföretagen.
? Inte ännu, men jag tycker nog att företagen borde bli allt mer intresserade av oss, speciellt om det blir generisk förskrivning.
Men än så länge förefaller man från fackligt håll alltså inte finna det nödvändigt att i likhet med förskrivarna ta fram regler för förhållandet till säljarna.

Etiska regler saknas för apotekspersonalens
förhållande till företag

Ingert Nilsson
-
0

Sedan beslutet om utbytbarhet har apoteken blivit en intressant grupp för läkemedelsbolagens marknadsföring.
? Ja, främst är det generikaföretagen som gör sig påminda, i brevform, men också per telefon. Även konsulentbesöken har ökat hos oss, berättar Anna Berglin på apoteket Nordstjärnan i Skellefteå.
Även om bilden vid en mindre rundringning inte är helt entydig, så uppger flera apotek att man numera upplever ett ökat tryck främst från generikaföretagen.
Ann-Kristin Pålsson på generikaföretaget Alpharma bekräftar också tendensen.
? Ja, visst är det så, eftersom apoteken i allt större utsträckning beslutar om vad de ska ha i lager.

Ingen fråga för etikrådet
Till skillnad mot läkarkåren saknar farmacevter etiska regler som mer handfast reglerar förhållandet till industrin. De regler man har talar i mer allmänna termer om ett professionellt oberoende och att värna om yrkets anseende.
Sveriges Farmacevtförbund har ett etikråd, men den här frågan har inte varit upp till diskussion, säger Ann-Sofi Fyhr som sitter med i rådet.
? Vi har diskuterat en mängd andra frågor som kommit upp i och med utbytbarheten, till exempel om det finns en gräns för hur många byten man kan utsätta en patient för.
Men när det gäller förhållandet till företag menar hon att apotekspersonalens handlingsutrymme är begränsat till vad landstingens läkemedelskommittéer beslutar och att Apoteket också i hög grad styr vad som köps in.
? De lokala apotekens möjligheter att påverka är fortfarande mycket begränsad.
Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund säger sig inte heller ha hört att personalen upplever någon besvärande anstormning från läkemedelsföretagen.
? Inte ännu, men jag tycker nog att företagen borde bli allt mer intresserade av oss, speciellt om det blir generisk förskrivning.
Men än så länge förefaller man från fackligt håll alltså inte finna det nödvändigt att i likhet med förskrivarna ta fram regler för förhållandet till säljarna.

Lagligt stöd saknas för riktlinjer om behandling av opiatberoende

Ingert Nilsson
-
0

Meningen var att Socialstyrelsen under våren skulle ha kommit med nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling. Att några sådana ännu inte kommit beror på att Socialstyrelsen inte har bemyndigande att skriva sådana föreskrifter.
De riktlinjer som idag finns för metadonbehandling av heroinmissbrukare är inte heller giltiga i juridisk mening. Det lagrum man använde sig av när föreskrifterna för metadon kom i slutet av 1960-talet överfördes i början av 1990-talet till Läkemedelsverket.

Kan dröja
? I så fall kan det att dröja flera år innan det kommer några regler för behandling med buprenorfin (Subutex), säger Magnus Mathiasson, rättssakkunnig på socialdepartementet.
Skälet till att såväl socialdepartementet som Socialstyrelsen vill ha nya föreskrifter, som gäller också för buprenorfin, är det som man anser ökande missbruket av läkemedlet.
När Läkemedelsverket 1999 godkände Subutex omgärdades det inte med några speciella föreskrifter förutom en icke tvingande formulering om att preparatet bör förskrivas av läkare vid narkomanvårdsenhet. En receptinsamling under 2002 tydde enligt Läkemedelsverket inte på någon felaktig förskrivning.
Men att recepten är riktigt utskrivna betyder inte att behandlingen är det, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen.
? De rapporter vi får visar att allt för många missbrukare får Subutex, men inget annat. Det har i studier visat sig att vare sig buprenorfin eller metadon fungerar om man inte samtidigt får en psykosocial behandling.

Lagligt stöd saknas för riktlinjer om behandling av opiatberoende

Ingert Nilsson
-
0

Meningen var att Socialstyrelsen under våren skulle ha kommit med nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling. Att några sådana ännu inte kommit beror på att Socialstyrelsen inte har bemyndigande att skriva sådana föreskrifter.
De riktlinjer som idag finns för metadonbehandling av heroinmissbrukare är inte heller giltiga i juridisk mening. Det lagrum man använde sig av när föreskrifterna för metadon kom i slutet av 1960-talet överfördes i början av 1990-talet till Läkemedelsverket.

Kan dröja
? I så fall kan det att dröja flera år innan det kommer några regler för behandling med buprenorfin (Subutex), säger Magnus Mathiasson, rättssakkunnig på socialdepartementet.
Skälet till att såväl socialdepartementet som Socialstyrelsen vill ha nya föreskrifter, som gäller också för buprenorfin, är det som man anser ökande missbruket av läkemedlet.
När Läkemedelsverket 1999 godkände Subutex omgärdades det inte med några speciella föreskrifter förutom en icke tvingande formulering om att preparatet bör förskrivas av läkare vid narkomanvårdsenhet. En receptinsamling under 2002 tydde enligt Läkemedelsverket inte på någon felaktig förskrivning.
Men att recepten är riktigt utskrivna betyder inte att behandlingen är det, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen.
? De rapporter vi får visar att allt för många missbrukare får Subutex, men inget annat. Det har i studier visat sig att vare sig buprenorfin eller metadon fungerar om man inte samtidigt får en psykosocial behandling.

Lagligt stöd saknas för riktlinjer om behandling av opiatberoende

Ingert Nilsson
-
0

Meningen var att Socialstyrelsen under våren skulle ha kommit med nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling. Att några sådana ännu inte kommit beror på att Socialstyrelsen inte har bemyndigande att skriva sådana föreskrifter.
De riktlinjer som idag finns för metadonbehandling av heroinmissbrukare är inte heller giltiga i juridisk mening. Det lagrum man använde sig av när föreskrifterna för metadon kom i slutet av 1960-talet överfördes i början av 1990-talet till Läkemedelsverket.

Kan dröja
? I så fall kan det att dröja flera år innan det kommer några regler för behandling med buprenorfin (Subutex), säger Magnus Mathiasson, rättssakkunnig på socialdepartementet.
Skälet till att såväl socialdepartementet som Socialstyrelsen vill ha nya föreskrifter, som gäller också för buprenorfin, är det som man anser ökande missbruket av läkemedlet.
När Läkemedelsverket 1999 godkände Subutex omgärdades det inte med några speciella föreskrifter förutom en icke tvingande formulering om att preparatet bör förskrivas av läkare vid narkomanvårdsenhet. En receptinsamling under 2002 tydde enligt Läkemedelsverket inte på någon felaktig förskrivning.
Men att recepten är riktigt utskrivna betyder inte att behandlingen är det, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen.
? De rapporter vi får visar att allt för många missbrukare får Subutex, men inget annat. Det har i studier visat sig att vare sig buprenorfin eller metadon fungerar om man inte samtidigt får en psykosocial behandling.

Proteashämmare ger ökad risk för hjärtinfarkt

Läkemedelsvärlden
-
0

Det visade nyligen en kongressrapport från den stora internationella DAD-studien, där bland annat den svenska så kallade Hivbivus-kohorten (se LMV 12/00) ingår. Uppgifterna är ännu inte publicerade i någon medicinsk tidskrift.

En stor andel av patienterna som fått kombinationsbehandling med proteashämmare har drabbats av metabola biverkningar som fettansamling i buken, förhöjda blodfetter och insulinresistens. Det är sedan länge allmänt känt att sådana rubbningar är förknippade med en ökad risk för åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom.

Oväntat tidigt

Utvecklingen av åderförkalkning anses i allmänhet vara en mycket långsam process som först efter decennier leder till hjärtinfarkt eller stroke. De hivinfekterade patienterna som fått kombinationsbehandlingen i västvärlden är i regel unga; medelåldern i Sverige är exempelvis bara drygt 40 år. De metabola riskfaktorerna har alltså inte hunnit föreligga särskilt länge. Därför vore översjuklighet i hjärtkärlsjukdom kanske inte att förvänta redan nu.
? Biverkningen i sig är inte helt oväntad, men det är förvånande och oroväckande att vi ser den så tidigt. Förut dog människor i aids, nu kan det i värsta fall vara så att patienter börjar dö av behandlingen, säger Linda Morfeldt, infektionsläkare vid Karolinska sjukhuset.

Proteashämmare ger ökad risk för hjärtinfarkt

Läkemedelsvärlden
-
0

Det visade nyligen en kongressrapport från den stora internationella DAD-studien, där bland annat den svenska så kallade Hivbivus-kohorten (se LMV 12/00) ingår. Uppgifterna är ännu inte publicerade i någon medicinsk tidskrift.

En stor andel av patienterna som fått kombinationsbehandling med proteashämmare har drabbats av metabola biverkningar som fettansamling i buken, förhöjda blodfetter och insulinresistens. Det är sedan länge allmänt känt att sådana rubbningar är förknippade med en ökad risk för åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom.

Oväntat tidigt

Utvecklingen av åderförkalkning anses i allmänhet vara en mycket långsam process som först efter decennier leder till hjärtinfarkt eller stroke. De hivinfekterade patienterna som fått kombinationsbehandlingen i västvärlden är i regel unga; medelåldern i Sverige är exempelvis bara drygt 40 år. De metabola riskfaktorerna har alltså inte hunnit föreligga särskilt länge. Därför vore översjuklighet i hjärtkärlsjukdom kanske inte att förvänta redan nu.
? Biverkningen i sig är inte helt oväntad, men det är förvånande och oroväckande att vi ser den så tidigt. Förut dog människor i aids, nu kan det i värsta fall vara så att patienter börjar dö av behandlingen, säger Linda Morfeldt, infektionsläkare vid Karolinska sjukhuset.

Proteashämmare ger ökad risk för hjärtinfarkt

Läkemedelsvärlden
-
0

Det visade nyligen en kongressrapport från den stora internationella DAD-studien, där bland annat den svenska så kallade Hivbivus-kohorten (se LMV 12/00) ingår. Uppgifterna är ännu inte publicerade i någon medicinsk tidskrift.

En stor andel av patienterna som fått kombinationsbehandling med proteashämmare har drabbats av metabola biverkningar som fettansamling i buken, förhöjda blodfetter och insulinresistens. Det är sedan länge allmänt känt att sådana rubbningar är förknippade med en ökad risk för åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom.

Oväntat tidigt

Utvecklingen av åderförkalkning anses i allmänhet vara en mycket långsam process som först efter decennier leder till hjärtinfarkt eller stroke. De hivinfekterade patienterna som fått kombinationsbehandlingen i västvärlden är i regel unga; medelåldern i Sverige är exempelvis bara drygt 40 år. De metabola riskfaktorerna har alltså inte hunnit föreligga särskilt länge. Därför vore översjuklighet i hjärtkärlsjukdom kanske inte att förvänta redan nu.
? Biverkningen i sig är inte helt oväntad, men det är förvånande och oroväckande att vi ser den så tidigt. Förut dog människor i aids, nu kan det i värsta fall vara så att patienter börjar dö av behandlingen, säger Linda Morfeldt, infektionsläkare vid Karolinska sjukhuset.

4 MINUTER MED? PehrOlov Pehrsson

Läkemedelsvärlden
-
0

Varför är Läkare utan gränser kritiska till det nya avtalet?

? Man har i stor utsträckning gått USA och den rika världens läkemedelsindustri till mötes i stället för de människor som skulle ha nytta av läkemedel till ett överkomligt pris. Tekniskt sett är det komplicerat med tvångslicenser både i det importerande och exporterande landet. Det finns också en risk för att exportlandet inte ska finna det mödan värt, samt risk för att påtryckningar från länder med stark läkemedelsindustri gör att möjligheten inte utnyttjas.



Vad måste göras istället?

? Det behövs en förenklad procedur. Vi menar att producentlandet inte ska behöva ansöka om en tvångslicens. Det är också viktigt att pröva reglerna och att omvärlden är uppmärksam på påtryckningar, inskränkningar och förhalningar. Praktiken kommer att visa om avtalet är något att ha eller ej.



Kan man inte se detta som ett steg på vägen istället för det sista steget?

? Det måste prövas innan man kan säga om det är en framkomlig väg eller inte.



Inför samtalen uttryckte över 20 utvecklingsländer sin oro över texten. Sedan utsattes de för massiva påtryckningar att anta den?

? Överenskommelsen var viktig för att WTO skulle kunna gå vidare med att diskutera jordbruksfrågorna. Kohandel heter det väl på svenska?

4 MINUTER MED? PehrOlov Pehrsson

Läkemedelsvärlden
-
0

Varför är Läkare utan gränser kritiska till det nya avtalet?

? Man har i stor utsträckning gått USA och den rika världens läkemedelsindustri till mötes i stället för de människor som skulle ha nytta av läkemedel till ett överkomligt pris. Tekniskt sett är det komplicerat med tvångslicenser både i det importerande och exporterande landet. Det finns också en risk för att exportlandet inte ska finna det mödan värt, samt risk för att påtryckningar från länder med stark läkemedelsindustri gör att möjligheten inte utnyttjas.



Vad måste göras istället?

? Det behövs en förenklad procedur. Vi menar att producentlandet inte ska behöva ansöka om en tvångslicens. Det är också viktigt att pröva reglerna och att omvärlden är uppmärksam på påtryckningar, inskränkningar och förhalningar. Praktiken kommer att visa om avtalet är något att ha eller ej.



Kan man inte se detta som ett steg på vägen istället för det sista steget?

? Det måste prövas innan man kan säga om det är en framkomlig väg eller inte.



Inför samtalen uttryckte över 20 utvecklingsländer sin oro över texten. Sedan utsattes de för massiva påtryckningar att anta den?

? Överenskommelsen var viktig för att WTO skulle kunna gå vidare med att diskutera jordbruksfrågorna. Kohandel heter det väl på svenska?

4 MINUTER MED? PehrOlov Pehrsson

Läkemedelsvärlden
-
0

Varför är Läkare utan gränser kritiska till det nya avtalet?

? Man har i stor utsträckning gått USA och den rika världens läkemedelsindustri till mötes i stället för de människor som skulle ha nytta av läkemedel till ett överkomligt pris. Tekniskt sett är det komplicerat med tvångslicenser både i det importerande och exporterande landet. Det finns också en risk för att exportlandet inte ska finna det mödan värt, samt risk för att påtryckningar från länder med stark läkemedelsindustri gör att möjligheten inte utnyttjas.



Vad måste göras istället?

? Det behövs en förenklad procedur. Vi menar att producentlandet inte ska behöva ansöka om en tvångslicens. Det är också viktigt att pröva reglerna och att omvärlden är uppmärksam på påtryckningar, inskränkningar och förhalningar. Praktiken kommer att visa om avtalet är något att ha eller ej.



Kan man inte se detta som ett steg på vägen istället för det sista steget?

? Det måste prövas innan man kan säga om det är en framkomlig väg eller inte.



Inför samtalen uttryckte över 20 utvecklingsländer sin oro över texten. Sedan utsattes de för massiva påtryckningar att anta den?

? Överenskommelsen var viktig för att WTO skulle kunna gå vidare med att diskutera jordbruksfrågorna. Kohandel heter det väl på svenska?

Oklart vad som händer om LFN:s regler inte följs

Ingert Nilsson
-
0

Om subventionen av ett läkemedel är förenat med vissa villkor och avgränsningar kräver Läkemedelsförmånsnämnden, LFN att företaget noga redogör för dessa i sin marknadsföring.
Men vad som händer om de inte gör det är än så länge oklart. Såväl LFN, som företag och de som har att granska marknadsföringen vet idag inte vad som kommer att gälla.
? Faktum är att vi ännu inte riktigt vet vilka befogenheter vi har, säger Anna Märta Stenberg, chefsjurist på LFN.
Men hon menar att det inte heller är så konstigt eftersom allt är nytt. Detsamma säger representanter för företagen.
Samtal mellan parterna har precis börjat.
? Det är lite oklart vad LFN kräver att vi ska ha med i annonserna, säger till exempel Anna-Karin Ström på Abbott som marknadsför Reductil.

Synpunkter på annons
I LFN:s beslut står att företagen i marknadsföringen noga ska redogöra både för de villkor för behandlingen som anges i den godkända indikationen och för de avgränsningar av patientgrupper som görs i nämndens beslut. Abbott hade dock i sin första annons efter subventionsbeslutet inte tagit med villkoren för behandling, något LFN haft synpunkter på.
Även Astrazeneca har fått kritik för att man i sin annonsering för Crestor inte skrivit att Crestor bara ska användas när generiskt simvastatin inte räcker för att nå behandlingsmålen.
Om man på LFN är missnöjd med marknadsföringen är det NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation man ska vända sig till.
? Men vi har inte fått någon anmälan hit ännu, säger Torsten Brink.
Än så länge känner man sig för på båda sidor, menar han.
? Om LFN anser det vara för drastiskt att dra in subventionen kan de vända sig till oss för att få marknadsföringen prövad. Vår övergripande norm är att företagen ska hålla sig till god affärssed och då är det ett minimum att man följer myndighetspåbud.
Men Torsten Brink flaggar för att det kan bli problem mellan olika regelsystem.

Inte IGM:s bord
Det vanligaste är att konkurrenter anmäler varandra. Sådana ärenden sköts av IGM, Informationsgranskningsmannen. Göran Vennersten på IGM är osäker på hur han ska handla om ett företag anmäler ett konkurerande företag för att inte ha följt LFN:s regler.
? Vad jag förstår ingår det inte i mitt mandat idag att sätta mig till doms över om ett företag inte följer LFN:s beslut. Mitt mandat är att granska att företagen i sin information följer det som står i produktresumén och de indikationer man fått godkända av Läkemedelsverket.
Om en sådan anmäla kommer in till IGM kommer den därför troligen att sändas över till NBL.

Oklart vad som händer om LFN:s regler inte följs

Ingert Nilsson
-
0

Om subventionen av ett läkemedel är förenat med vissa villkor och avgränsningar kräver Läkemedelsförmånsnämnden, LFN att företaget noga redogör för dessa i sin marknadsföring.
Men vad som händer om de inte gör det är än så länge oklart. Såväl LFN, som företag och de som har att granska marknadsföringen vet idag inte vad som kommer att gälla.
? Faktum är att vi ännu inte riktigt vet vilka befogenheter vi har, säger Anna Märta Stenberg, chefsjurist på LFN.
Men hon menar att det inte heller är så konstigt eftersom allt är nytt. Detsamma säger representanter för företagen.
Samtal mellan parterna har precis börjat.
? Det är lite oklart vad LFN kräver att vi ska ha med i annonserna, säger till exempel Anna-Karin Ström på Abbott som marknadsför Reductil.

Synpunkter på annons
I LFN:s beslut står att företagen i marknadsföringen noga ska redogöra både för de villkor för behandlingen som anges i den godkända indikationen och för de avgränsningar av patientgrupper som görs i nämndens beslut. Abbott hade dock i sin första annons efter subventionsbeslutet inte tagit med villkoren för behandling, något LFN haft synpunkter på.
Även Astrazeneca har fått kritik för att man i sin annonsering för Crestor inte skrivit att Crestor bara ska användas när generiskt simvastatin inte räcker för att nå behandlingsmålen.
Om man på LFN är missnöjd med marknadsföringen är det NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation man ska vända sig till.
? Men vi har inte fått någon anmälan hit ännu, säger Torsten Brink.
Än så länge känner man sig för på båda sidor, menar han.
? Om LFN anser det vara för drastiskt att dra in subventionen kan de vända sig till oss för att få marknadsföringen prövad. Vår övergripande norm är att företagen ska hålla sig till god affärssed och då är det ett minimum att man följer myndighetspåbud.
Men Torsten Brink flaggar för att det kan bli problem mellan olika regelsystem.

Inte IGM:s bord
Det vanligaste är att konkurrenter anmäler varandra. Sådana ärenden sköts av IGM, Informationsgranskningsmannen. Göran Vennersten på IGM är osäker på hur han ska handla om ett företag anmäler ett konkurerande företag för att inte ha följt LFN:s regler.
? Vad jag förstår ingår det inte i mitt mandat idag att sätta mig till doms över om ett företag inte följer LFN:s beslut. Mitt mandat är att granska att företagen i sin information följer det som står i produktresumén och de indikationer man fått godkända av Läkemedelsverket.
Om en sådan anmäla kommer in till IGM kommer den därför troligen att sändas över till NBL.

Oklart vad som händer om LFN:s regler inte följs

Ingert Nilsson
-
0

Om subventionen av ett läkemedel är förenat med vissa villkor och avgränsningar kräver Läkemedelsförmånsnämnden, LFN att företaget noga redogör för dessa i sin marknadsföring.
Men vad som händer om de inte gör det är än så länge oklart. Såväl LFN, som företag och de som har att granska marknadsföringen vet idag inte vad som kommer att gälla.
? Faktum är att vi ännu inte riktigt vet vilka befogenheter vi har, säger Anna Märta Stenberg, chefsjurist på LFN.
Men hon menar att det inte heller är så konstigt eftersom allt är nytt. Detsamma säger representanter för företagen.
Samtal mellan parterna har precis börjat.
? Det är lite oklart vad LFN kräver att vi ska ha med i annonserna, säger till exempel Anna-Karin Ström på Abbott som marknadsför Reductil.

Synpunkter på annons
I LFN:s beslut står att företagen i marknadsföringen noga ska redogöra både för de villkor för behandlingen som anges i den godkända indikationen och för de avgränsningar av patientgrupper som görs i nämndens beslut. Abbott hade dock i sin första annons efter subventionsbeslutet inte tagit med villkoren för behandling, något LFN haft synpunkter på.
Även Astrazeneca har fått kritik för att man i sin annonsering för Crestor inte skrivit att Crestor bara ska användas när generiskt simvastatin inte räcker för att nå behandlingsmålen.
Om man på LFN är missnöjd med marknadsföringen är det NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation man ska vända sig till.
? Men vi har inte fått någon anmälan hit ännu, säger Torsten Brink.
Än så länge känner man sig för på båda sidor, menar han.
? Om LFN anser det vara för drastiskt att dra in subventionen kan de vända sig till oss för att få marknadsföringen prövad. Vår övergripande norm är att företagen ska hålla sig till god affärssed och då är det ett minimum att man följer myndighetspåbud.
Men Torsten Brink flaggar för att det kan bli problem mellan olika regelsystem.

Inte IGM:s bord
Det vanligaste är att konkurrenter anmäler varandra. Sådana ärenden sköts av IGM, Informationsgranskningsmannen. Göran Vennersten på IGM är osäker på hur han ska handla om ett företag anmäler ett konkurerande företag för att inte ha följt LFN:s regler.
? Vad jag förstår ingår det inte i mitt mandat idag att sätta mig till doms över om ett företag inte följer LFN:s beslut. Mitt mandat är att granska att företagen i sin information följer det som står i produktresumén och de indikationer man fått godkända av Läkemedelsverket.
Om en sådan anmäla kommer in till IGM kommer den därför troligen att sändas över till NBL.

1...232425...88Sida 24 av 88