”Med fortsatt spridning hotar katastrof”
Neonatalavdelning på ett stort sjukhus i Vietnam.

”Med fortsatt spridning hotar katastrof”

Ett långvarigt svensk-vietnamesiskt forskningssamarbete siktar på att hjälpa Vietnam att minska spridningen av multiresistenta tarmbakterier i sjukvården.

18 okt 2019, kl 08:30
0

Håkan Hanberger

Håkan Hanberger. Foto: Peter Karlsson/Svarteld

Hur kan antibiotikaresistens upptäckas och bekämpas i olika miljöer? Det är den grundläggande forskningsfrågan för Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet och överläkare vid infektionskliniken på Linköpings universitetssjukhus.

Han och hans forskargrupp har ett mångårigt samarbete med forskare och vårdanställda i Vietnam, ett land där begränsade vårdresurser, kunskapsbrist och ett subtropiskt klimat tillsammans bidrar till snabb och omfattande spridning av bakterier som är resistenta mot de flesta antibiotika. Forskningssamarbetet fokuserar främst på spridningen av antibiotikaresistenta bakterier i sjukvården i landet.

– Det känns angeläget att hjälpa våra kollegor i Vietnam att kartlägga spridningen av resistenta bakterier och att uppmärksamma sjukvården och myndigheterna på det allvarliga läget. Om exempelvis de multiresistenta tarmbakterier som fått stor spridning i den vietnamesiska vården blir lika vanliga ute i samhället så har vi ett katastrofscenario där en vanlig urinvägsinfektion kommer att kräva sjukhusvård, säger Håkan Hanberger.

Forskarnas senaste stora studie visade att i genomsnitt omkring hälften av alla patienter på sjukhus i Vietnam var bärare av multiresistenta tarmbakterier som till och med var resistenta mot antibiotikagruppen karbapenemer. Studien har publicerats i Journal of infection.

Globalt hälsohot

Karbapenemresistenta tarmbakterier sprids lätt och kan orsaka allvarliga och mycket svårbehandlade infektioner, främst urinvägsinfektion, sepsis och lunginflammation. Spridningen av karbapenemresistenta tarmbakterier ökar snabbt runt om i världen och är ett av de akuta resistensproblem som världshälsoorganisationen WHO anser har högsta prioritet att ta itu med.

Håkan Hanberger förklarar att det är en rad samverkande faktorer som tillsammans skapar det allvarliga läget i sjukvården i Vietnam. Landets varma klimat ger en god grogrund för bakterietillväxt och i vardagen ute i samhället är det svårt att undvika smittspridning via livsmedel och vatten. Många bär sannolikt av och till på multiresistenta tarmbakterier.

Bara vissa av bärarna blir sjuka av de multiresistenta bakterierna och efter ett år har de försvunnit från två av tre personers bakterieflora. Men under den tiden kan bäraren föra över smittan till andra. Bland de mest utsatta är nyfödda som löper risk att bli långvariga bärare.

På sjukhusen i Vietnam sprids bakterierna lätt till andra patienter på grund av bristande vårdhygieniska resurser.

Varannan patient var bärare

I den aktuella studien samlade Håkan Hanberger och hans medarbetare in avföringsprover från sammanlagt 2 233 patienter – såväl barn som vuxna – som 2017-2018 vårdades på någon av 63 vårdavdelningar vid tolv sjukhus runt om i landet. Forskarna analyserade proverna och kunde konstatera att vid varje givet tillfälle var i genomsnitt 52 procent av patienterna bärare av karbapenemresistenta tarmbakterier.

De flesta hade fått smittan under sjukhustiden. Bara 13 procent var bärare av karbapenemresistenta tarmbakterier vid inläggningen men av dem som varit på sjukhuset i två veckor var 89 procent bärare.

– Mina kollegor i landet ser till att de och deras anhöriga är så kort tid som möjligt på sjukhus, berättar Håkan Hanberger.

Förutom lång vårdtid var behandling med just karbapenemer en riskfaktor för att bära på karbapenemresistenta bakterier.

För särskilt känsliga patienter – exempelvis för tidigt födda eller personer med nedsatt immunförsvar – innebär de multiresistenta tarmbakterierna en allvarlig hälsorisk. I en delstudie av för tidigt födda barn med en vårdrelaterad infektion som intensivvårdades på en neonatalavdelning såg forskarna i den aktuella studien en femfaldigt ökad dödlighet bland dem med karbapenemresistenta tarmbakterier.

Regeringen har reagerat

Forskarna beskriver nu läget som en epidemisk spridning av multiresistenta tarmbakterier på vietnamesiska sjukhus.

– Nu krävs det en Marshallplan för att minska spridningen på sjukhusen. Sjukhusen måste kartlägga smittspridningen för att kunna sätta in effektiva motåtgärder. Det handlar bland annat om bättre handhygien, städning och avloppsrening. Det behövs även sterilt arbetssätt vid skötsel av katetrar och säkerställd kvalitet på rengöring av sjukvårdsutrustning som används till flera patienter, säger Håkan Hanberger.

En annan bra motåtgärd är, framhåller han, att sluta vårda bärare av multiresistenta tarmbakterier tillsammans med patienter som inte är smittade. I ett pilotprojekt med medverkan även av forskare från Karolinska institutet i Stockholm kunde spridningen av multiresistenta tarmbakterier på sjukhus i Vietnam minskas med så kallad kohortvård. Det innebär att de patienter som är bärare identifieras och att gruppen isoleras och vårdas avskild från andra patienter.

Men för att förändra vården krävs politiska beslut och handlingskraft.

– Som forskare försöker vi visa på problemen, nu är det upp till den vietnamesiska regeringen att vidta åtgärder.

Håkan Hanberger berättar med försiktig optimism att den vietnamesiska regeringen nyligen också har reagerat på de alarmerande resultaten.  Studiens förstaförfattare, den vietnamesiska forskaren Dien M. Tran, har ombetts att utarbeta ett förslag till nationell åtgärdsplan.

– Men även om man gör allt rätt så kommer det att krävas ett mångårigt arbete för att få ned smittspridningen till en acceptabel nivå.

Ännu liten spridning i Sverige

Samtidigt framhåller han att forskningsresultaten från Vietnam sannolikt bara visar ”toppen på ett isberg”. Det mesta talar för att spridningen av karbapenemresistenta tarmbakterier i sjukvården och i samhället ligger på liknande nivåer i de flesta länder med liknande klimat och levnadsstandard, som till exempel Kina och Indien.

Och även i USA och Europa ökar spridningen, om än på lägre nivåer. Höga andelar av karbapenemresistenta tarmbakterier har bland annat konstaterats hos patienter inom vården i Italien och Grekland.

Sverige ligger vid en internationell jämförelse mycket bra till med en än så länge låg förekomst av karbapenemresistenta tarmbakterier. Omkring 150 fall av sådan smitta per år konstateras i vårt land, ofta hos personer som rest till länder med högre smittspridning.

– Vårt klimat är sämre för bakterierna och vår kunskap och våra resurser är större. Vi kan troligtvis bromsa spridningen under längre tid än de flesta andra länder, säger Håkan Hanberger.

Han är inte orolig för svensk sjukvård i det korta perspektivet. Men anser att det redan i dag borde satsas mer sjukvårdsresurser på att snabbt hitta och bota infektioner som orsakas av resistenta bakterier. Allt för att försöka bromsa den ökning av karbapenemresistenta tarmbakterier som pågår även i vårt land.

– I ett längre perspektiv är jag orolig även för Sverige. Det kommer att behövas förbättrad vårdhygien och andra åtgärder här också, liksom fortsatt forskning för att ta reda på hur vi smartast ska kunna bromsa utvecklingen.