Viktigt att ny kunskap om p-piller också når användarna

    28 april 2017, klockan 10:14
    0

    Sara Heyman
    Medicinjournalist/webbredaktör

    Om bloggen

    Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

    För ett par veckor sedan kom en nyhet som borde slagit ner som en bomb. Det gjorde den inte. Det var en studie som visade att det vanligaste p-pillret ger signifikant försämrad livskvalitet.

    Resultaten i studien, som gjordes av forskare vid Karolinska institutet och publicerades i tidskriften Fertility and Sterility, visar att kvinnor som åt p-piller av typen Neovletta under tre månader hade en signifikant försämrad livskvalitet mätt utifrån en internationellt vedertagen skattningsskala, jämfört med de kvinnor som fick placebo.

    Att hormonella preventivmedel påverkar många kvinnors mående är väl känt. Det har dock inte tidigare bevisats i en blindad, randomiserad prövning som denna. En kohortstudie på över en miljon kvinnor i Danmark från november förra året påvisade ett möjligt samband mellan hormonella preventivmedel och depression. ”Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara medvetna om denna hittills relativt okända biverkning” skrev artikelförfattarna.

    Men p-pillers humörpåverkan är inte okänt. I Neovlettas produktinformation för allmänheten står nedstämdhet och humörförändringar listade som vanliga biverkningar, det vill säga som drabbar fler än 1 av 100 användare. Tillsammans med andra, lika vanliga biverkningar som också har direkt påverkan på livskvaliteten, som huvudvärk, illamående och magsmärtor. Biverkningar är också den vanligaste orsaken till att kvinnor slutar med p-piller.

    För att inte kantra i denna bloggtext måste en viktig sak bara klargöras: Det är BRA att preventivmedel finns, i alla dess former, och nödvändigt att kvinnor får tillgång till dem på ett enkelt och säkert sätt. RÖR DEM INTE! Det som händer på flera håll i världen, där tillgången till preventivmedel och säkra aborter minskas eller rentav försvinner, är ingenting annat än kränkningar av rättigheter och en hårresande tillbakagång i utvecklingen.

    Men. Vi måste få förutsättningar för att kunna ta väl informerade beslut när vi ska ta börja ta preventivmedel. En fråga om blodproppsrisk är nog den enda frågan många av oss minns från ungdomsmottagningens rådgivning. Jag har hört fler än en person i min närhet säga ”Så många år som jag åt p-piller, innan jag förstod att de fick mig att må dåligt!” För där på ungdomsmottagningen, i en tid i livet där mycket ställs på ända, när man kanske befinner sig i sin första vuxna relation, och man rekommenderas p-piller, hur informerat beslut tar man då egentligen? Och om man sedan påverkas av p-pillren, hur lätt är det att definiera sitt mående, humör och grad av energi, när livet ändå är en berg- och dalbana? Och hur kan man urskilja preventivmedlets eventuella biverkning bland tusen andra faktorer som påverkar ens tillvaro?

    I en artikel i KIT med rubriken ”Har Sverige drabbats av hormonskräck?” från februari intervjuas en rad gynekologer och specialister. (Artikeln kom innan den blindade, randomiserade kliniska prövningen från Karolinska institutet hade publicerats.) Flera experter betonar att det kvinnor tror är biverkningar inte behöver vara det. Men att det KAN vara det. En professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet säger: ”Det är nog orealistiskt att ett preventivmedel inte skulle ha någon som helst påverkan på hur man mår. Men det är lättare att komma över det om man tänker på att det är tidsbegränsat, ofarligt och vad man vinner på att slippa risken för oönskade graviditeter.” Hon säger också: ”Det är klart att det inte känns bra om man går runt och känner efter hela tiden.”

    Biverkningar av hormonella preventivmedel är såklart svårt att forska på. Och de ekonomiska incitamenten hos företag med redan säljande, säkra preventivmedel, att börja göra kliniska prövningar för att se om deras produkt får kvinnor att må sämre, utan att ha någon ny produkt att börja sälja, är förstås minimal. Jag kan ändå inte undgå känslan av att omsorgen om kvinnors mående har skuffats undan här. Särskilt i perspektivet av vart vi kommit när det gäller preventivmedel för män.

    I februari rapporterade Läkemedelsvärlden.se om en studie där en ny preventivmetod för män utvecklas, i form av en gel som injicerades i sädesledarna. Försöken gjordes på apor. Reaktionerna på vår artikel var inte oväntade: ”..slutade läsa vid ’injicerades’. Hu.” Och visst, ett kirurgiskt snitt för att injicera en spermiestoppande gel låter kanske inte supertrevligt. Men att stoppa in en kopparspiral i livmodern är heller inte på något vis smärtfritt. Och det saknar inte biverkningar. (Som av en händelse noterade jag att alla fem författarna till studien om preventivmetoden för män var kvinnor. Sen jag började läsa vetenskapliga artiklar dagligen har jag aldrig tidigare, eller senare, sett en artikel med enbart kvinnliga författare.)

    Även BBC rapporterade om försöket med rhesusaporna. En expert som intervjuades kommenterade att vissa män faktiskt vill göra sin del och vara en del av lösningen. Och metoden hade potential, sa han, eftersom den inte var hormonell. En hormonell preventivmetod för män var ingen framkomlig väg, förstod man. Att be män att ta hormoner för att kontrollera sin fertilitet skulle, kommenterade den manliga läkaren, vara ”a big ask”.

    Den nya kunskapen om p-piller kan förhoppningsvis bana väg för mer forskning på området, och leda till bättre information vid rådgivning om preventivmedel. Miljontals kvinnor äter p-piller. Att det finns sätt att kontrollera att man inte blir gravid är fantastiskt. Men att ta hormoner som kan försämra ens mående är inte desto mindre, även för kvinnor, ”a big ask”.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här