Vill införa ny blodfettmarkör i riktlinjer

Vill införa ny blodfettmarkör i riktlinjer

Forskare vid Karolinska institutet har visat att en ny blodfettmarkör ger pålitlig signal om hjärt-kärlrisk.

6 dec 2021, kl 07:44
0

Göran Walldius

Göran Walldius.

Forskare vid Karolinska institutet vill införa en ny blodfettmarkör i riktlinjer som ska förebygga hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Detta efter att de gjort en stor studie som visar att två proteiner som transporterar kolesterol i blodet tidigt kan ge pålitlig riskinformation. Resultaten kan genom ändrade riktlinjer bidra till bättre förebyggande behandling. Studien är publicerad i Plos medicine.

Ny blodfettmarkör visar kolesterolbalans

Hjärt-kärlsjukdom går i många fall att förebygga genom livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling av högt blodtryck samt av höga blodfetter. Det senare bland annat med hjälp av statiner som är billiga och effektiva blodfettsänkande läkemedel.

För att identifiera personer med blodfettrubbningar som ger ökad hjärt-kärlrisk använder läkarna i dag ofta referensvärden för LDL-kolesterol (ibland kallat det onda kolesterolet). I internationella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdom rekommenderas apolipoproteinet apoB, som transporterar LDL-kolesterol som en alternativ riskmarkör för vissa patienter.

Men forskning har visat att det är viktigt att ta hänsyn även till apolipoproteinet apoA-1, som transporterar HDL-kolesterol (”det goda kolesterolet” med antiinflammatoriska egenskaper). Kvoten mellan värdena för apoB och apoA-1 speglar balansen mellan de olika typerna av kolesterol.

Markör visade hjärt-kärlrisk

I den aktuella studien visade forskarna att kvoten apoB/apoA-1 var en mycket användbar riskmarkör. Forskarna analyserade sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och denna riskkvot hos över 137 000 personer i åldrarna 25-84 år. Personerna följdes i register i upp till 30 år. Totalt drabbades drygt 22 000 av någon hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden.

Resultaten visade att ju högre apoB/apoA-1-värde, desto större var risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och/eller att behöva operera hjärtats kranskärl. Studien visade också att risken förstärktes om personen hade låga värden av apoA-1.

De som hade högst apoB/apoA-1-värde hade 70 procent högre risk för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och nästan tre gånger högre risk för icke-dödlig hjärtinfarkt än de individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Personer med högst riskkvot drabbades också av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar flera år tidigare än de med lägst apoB/apoA-1-värde. Sambanden sågs både för män och kvinnor och de förhöjda kvoterna kunde påvisas redan 20 år före hjärt-kärlsjukdomens debut.

Vill ändra riktlinjer

Forskarna framhåller att den nya blodfettmarkören bygger på analysmetoder som är enkla, billiga och säkra. Metoderna kräver inte att proven tas på fastande mage till skillnad från provtagning för vanlig kolesterolmätning.

– Gränsvärden för apoB, apoA-1 och även apoB/apoA-1-kvoten bör kunna införas i nya riktlinjer och därmed komplettera nuvarande riktlinjer för bedömning och behandling av blodfettrubbningar, säger i ett pressmeddelande Göran Walldius, huvudansvarig författare och professor emeritus vid Institutet för miljömedicin, epidemiologiska enheten, Karolinska institutet.

– Tidig förebyggande behandling och information om hjärt-kärlrisk är givetvis viktig för att den enskilda individen ska behandla sin risksituation. Tidig behandling kan dessutom minska kostnaderna för samhällets hälso-sjukvård.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng