Sju covid-19-boosters jämförda i stor studie
Foto: istock

Sju covid-19-boosters jämförda i stor studie

Brittiska forskare publicerar den första randomiserade studien som utvärderar olika vacciner som tredje dos.

2 dec 2021, kl 17:29
0

Sex olika covid-19-boosters är säkra och framkallar immunsvar efter grundvaccinering med vaccinerna från Astrazeneca eller Pfizer/Biontech. Det visar en brittisk fas II-studie bland 2 878 vuxna från 30 år och uppåt. Den är den första randomiserade studien som utvärderad påfyllnadsdoser av olika vacciner efter grundvaccinering mot covid-19.

Studien är publicerad i the Lancet.

Studerade covid-19-boosters

Boosterstudien var finansierad av National institute of health i Storbritannien samt landets Vaccine taskforce. Den genomfördes med hjälp av vaccinmottagningar vid 18 vårdenheter runt om i Storbritannien.

Deltagarna var grundvaccinerade med antingen två doser av Comirnaty (med minst 84 dagars mellanrum) från företagen Pfizer och Biontech eller två doser av Astrazenecas vaccin Vaxzevria (med minst 70 dagars mellanrum). Ungefär hälften hade fått det ena och hälften det andra. Comirnaty och Vaxzevria är tillsammans med Modernas Spikevax de vacciner som hittills har använts även i Sverige.

Syftet var att undersöka dels biverkningar och dels immunsvar vid en tredje dos av olika vacciner. Allt för att skapa ett underlag för länders planering av vaccinationsarbetet.

Sju vacciner ingick

Undersökningens upplägg tillät dock inte forskarna att även utvärdera hur mycket de olika boostervaccinerna i verkligheten ökade skyddet mot sjukdomen. (Den frågan studerar nu de i en annan, fortfarande pågående undersökning.) Men eftersom de mätte antikroppsnivåer ger resultaten ändå en bra fingervisning om skyddseffekten. Det menar forskarna som där framhåller att erfarenhet och forskning har visat på ett starkt samband mellan vaccinskydd mot covid-19 och nivåerna av antikroppar.

De sju vacciner som studerades som covid-19-boosters var Astrazenecas Vaxzevria, Comirnaty från Pfizer/Biontech, Nuvavoxid från Novavax, Janssens vaccin, Spikevax från Moderna, vaccinkandidaten från Curevac och Valnevas vaccinkandidat. Av några av vaccinerna prövade forskarna både hel och halv dos som booster.

Som kontrollvaccin använde de ett vaccin mot meningokocker som kan orsaka hjärnhinneinflammation.

Inga nya biverkningar

Deltagarna delades in i olika grupper och randomiserade till ett av bostervaccinerna eller kontrollgrupp. Varken deltagarna själva eller de som analyserade resultaten visste vilket vaccin som deltagaren hade fått.

Vaccineringen med boosterdoser skedde redan 10-12 veckor efter avslutad grundvaccinering med två doser. Detta är ett kortare tidsmellanrum än vad Sverige och andra länder nu använder mellan andra och tredje dosen. Skälet till det kortare mellanrummet var att forskarna ville få fram resultaten så snabbt som möjligt.

Resultaten visade att säkerhetsprofilen för samtliga sju covid-19-boosters var acceptabel. De biverkningar som dök upp var desamma som är kända för de två första doserna. De vanligaste var trötthet, huvudvärk och smärta på injektionsstället. Biverkningar var också lite vanligare bland yngre än bland äldre personer.

Skillnader mellan olika kombinationer

När det gällde immunsvaret fanns det en hel del skillnader mellan de olika vaccinkombinationerna. Hos dem som var grundvaccinerade med Astrazenecas vaccin gav samtliga sju boostervacciner ökade antikroppsnivåer.

Och hos dem som var grundvaccinerade med vaccinet från Pfizer ökade alla vacciner utom vaccinkandidaten från Valneva (det enda av vaccinerna som bygger på inaktiverat virus) antikroppsnivåerna. Många av kombinationerna gav också ett t-cellssvar, även det en betydelsefull komponent i immunförsvaret mot virusinfektioner.

mRNA-vaccinerna gav mest antikroppar

Vissa av boostervaccinerna gav dock mycket högre nivåer av antikroppar efter 28 dagar än andra. Hos dem som var grundvaccinerade med Astrazenecas vaccin ökade antikroppsnivåerna med mellan 1,8 och 32,3 gånger, beroende på vad de fått som booster.

Hos dem som var grundvaccinerade med vaccinet från Pfizer/Biontech ökade antikroppsnivåerna med mellan 1,3 och 11,5 gånger, beroende på vilken boostern var.

En tredje dos bestående av något av mRNA-vaccinerna från Moderna eller Pfizer/Biontech var det som gav de största ökningarna av antikroppar, både bland de tidigare Pfizervaccinerade och de som fått Astrazenecavaccinet.

Även i halv dos gav mRNA-vaccinerna bra immunsvar. Forskarna framhåller att en sådan lägre dos som booster möjligen skulle kunna minska risken för vissa biverkningar, som exempelvis den sällsynta biverkningen myokardit, hjärtmuskelinflammation.

Studierna fortsätter

– Det är verkligen uppmuntrande att ett brett urval av vacciner, med olika teknologier, visar fördelar som en tredje dos efter antingen Astrazeneca eller Pfizer/Biontech. Det ger trygghet och flexibilitet vid utveckling av boosterprogram här i Storbritannien och globalt, säger professor Saul Faust, som ledde studien, i ett uttalande i samband med publiceringen.

Saul Faust är chef för NIHR clinical research facility vid University hospital Southampton NHS foundation trust. Han framhåller att den aktuella studien bara ger svar på vissa frågor och att fortsatt forskning behövs för att få en bredare bild av hur covid-19-vacciner bör ges för att skydda så bra som möjligt

– Vårt fortsatta arbete kommer att generera data tre månader och ett år efter att personerna fått sina boosters. Det kommer att ge kunskap om deras påverkan på långtidsskyddet och det immunologiska minnet. Vi studerar också två av vaccinerna som tredje dos 7-8 månader efter grundvaccineringen. De resultaten blir tillgängliga först nästa år.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng