Cecilia Bernsten, apotekare, ordförande för Sveriges Farmacevtförbund:
Det viktigaste med dessa domar är att domstolarna tydligt satt ned foten och markerat att det juridiskt sett är patientens perspektiv som gäller. Det är mycket viktigt, och bra, att detta lyfts fram. LFN får kanske skäl att tänka om i viss utsträckning och väga in patientperspektivet mer än vad man gjort hittills.
Sedan kan domstolsutslagen förstås innebära problem i den praktiska tillämpningen, men det är inte domstolarnas uppgift att hantera det; det får andra lösa.
Barbro Westerholm, ordförande, Sveriges Pensionärsförbund:
De resurser vi har för hälso- och sjukvård idag räcker inte till allt vi skulle vilja göra för patienterna. Det blir därför allt viktigare att riksdagens principer för prioritering av vårdinsatser tillämpas.
Marknadsföringen av Viagra har varit oerhört intensiv och påträngande inte minst på nätet med stort patienttryck som följd. Det är därför bra att förutsättningarna för subvention av Viagra, Cialis och Levitra snävats in till svår erektil dysfunktion och att det bara är urologer som får inleda behandlingen.
Det blir sedan viktigt att se till att förnyad förskrivning inte sker slentrianmässigt och att behandlingsresultaten följs upp. Genom att vi från 1 juli 2005 får ett individbaserat receptregister får vi sådana uppföljningsmöjligheter.
Stefan Carlsson, vd, Apoteket:
Det är bra att frågan om läkemedel mot erektil dysfunktion nu avgörs eftersom det varit många turer. Förmånsvillkoren är tydligare i kammarrättens dom än i länsrättens dom eftersom kopplingar till vissa sjukdomar tagits bort.
Jag tror dock att det kommer att bli svårt att kontrollera att villkoren följs på rätt sätt. Apoteket har inte någon skyldighet att kontrollera att förmånsvillkoren följs. Det är förskrivarens ansvar.
Arne Melander, professor, chef för Nätverk för läkemedelsepidemiologi (Nepi):
Subventionen måste styras av en övergripande, rätlinjig princip: Den bör omfatta läkemedel med väl dokumenterad patientnytta, och man bör undvika värderingar av diagnoser (Är astma värre än diabetes eller hosta värre än impotens?). Kammarrätten bör inte ha en överordnad funktion avseende subvention av läkemedel. Att avgränsa subventionen till särskilda förskrivare och graden av dysfunktion gör det hela ännu värre.