Uppföljningen haltar

Uppföljningen av patienters läkemedelsbehandling är alltjämt eftersatt i vården. Läkemedelsgenomgångar genomförs långt ifrån överallt. Många hoppas att läget kan förbättras med individuella läkemedelsförteckningar och på populationsnivå via det nya läkemedelsregistret ? men problembilden är komplex.

1 dec 2005, kl 23:54
0

Annons

Sjukvården står inför en enorm utmaning i att ta hand om en växande äldre patientgrupp med många sjukdomar och symtom. Läkemedel är den dominerande behandlingsformen för äldre och den tenderar att öka i omfattning; under de senaste tio åren har flera studier visat att äldres läkemedelskonsumtion successivt ökar. Patienter i särskilt boende får i genomsnitt ungefär tio läkemedel om dagen och dessutom många läkemedel som är direkt olämpliga för äldre personer.


Det har resulterat i många debattinlägg av bekymrade anhöriga och sjukvårdspersonal under rubriker som ?Äldre blir fullproppade med läkemedel?.


I början av året kom Socialstyrelsens rapport om äldres läkemedelsanvändning som visade att uppföljning av kvaliteten och säkerheten i användningen inte sker rutinmässigt.


Den baserades på en enkätundersökning till landets samtliga vårdcentralschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och ordförande i läkemedelskommittéer.


? Vi kunde konstatera att det görs en del insatser för att följa upp läkemedelsbehandlingen, men att de är av väldigt varierande kvalitet. Många läkare svarar att de går igenom äldres läkemedel, men det innebär oftast inte mer än att de tittar igenom listan, det görs inte systematiskt, säger Johan Fastbom på Socialstyrelsen och Äldrecentrum.


Socialstyrelsen ska nu göra vissa ändringar i läkemedelshanteringsföreskriften, bland annat ett förtydligande att det är patientens fasta läkarkontakt som har det samordnande ansvaret för läkemedelsanvändningen.


? Visserligen är det inte tillräckligt att ändra föreskrifter, men för att få till förändringar krävs det många olika insatser och det här är ett steg, säger Johan Fastbom.


Beprövad modell


I ett decennium har läkemedelsgenomgångar använts som arbetsmodell på äldreboenden i olika delar av landet. Det innebär att ett team av apotekare, läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal systematiskt går igenom patienternas läkemedelsbehandling och gör eventuella justeringar.


Ett viktigt hjälpmedel vid genomgångarna är de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen tagit fram och där Johan Fastbom varit projektledare. Indikatorerna gör det lättare att definiera vad som är god och dålig kvalitet i läkemedelsanvändningen.


Trots att läkemedelsgenomgångar har funnits sedan 1990-talet har de inte införts i någon större omfattning, vilket förklaras av brist på tid, finansiering och personal. Men det finns exempel på lyckade satsningar.


Krav på uppföljning


I Gislaved drivs exempelvis sedan 2001 projektet Apotekare på vårdcentral. Apotekaren har varit rådgivare och arbetat med läkemedelsgenomgångar och utbildningsverksamhet, något som enligt utvärderingarna uppskattats av både läkare och patienter.


I Stockholm har landstinget beslutat att från och med 2006 införa krav på fortlöpande uppföljning av läkemedel i alla särskilda boendeformer och vårdgivarna ska fritt få disponera datorstöd för uppföljningen.


I nordöstra Skåne har ett framgångsrikt försök genomförts med läkemedelsgenomgångar på distans. Projektet omfattade 17 äldreboenden där apotekare och geriatriker under två år gav skriftlig rådgivning om läkemedel. Resultatet var jämförbart med traditionella läkemedelsgenomgångar och fördelarna är att geografiska avstånd och tidsbrist inte behöver innebära så stora hinder.


Utbildar vårdpersonalen


Michael Borg, informationsapotekare på Läkemedelskommittén i Halland, arbetar med en ny modell för läkemedelsgenomgångar. ?Modell Halland? skiljer sig från Apotekets modell genom att den är lite enklare och att det ingår en hel del utbildning av sjukvårdens personal i konceptet.


? En minst lika viktig bit som själva genomgångarna, säger Michael Borg som själv har arbetat som undersköterska inom sjukvården.


Alla är överens om att läkemedelsgenomgångar behövs på äldreboenden, men man är även överens om att det största behovet finns hos dem som bor kvar hemma.


? Modell Halland fungerar såväl på äldreboenden som inom hemsjukvården, berättar Michael Borg.


Grunden i genomgångarna är Socialstyrelsens indikatorer och per omgång går man igenom tio patienter. Modell Halland kräver i stort sett ingen extra tid för sjukvårdens personal förutom att man behöver träffas, påpekar Michael Borg.


Projektet kommer att fortsätta under hela nästa år och enkelheten i Modell Halland gör att den lätt kan inlemmas i sjukvårdens ordinarie rutiner, vilket också är målet. Michael Borg är entusiastisk över modellen.


? Det brukar bli väldigt givande diskussioner och sjukvårdens personal lär sig en hel del om läkemedel. Det har visat sig i flertalet fall att undersköterskor efter mina besök på eget initiativ också börjat titta på andra patienters läkemedelsanvändning.


Läkemedelsprofilerna införda


Läkemedelsprofiler är en tjänst som vänder sig till apotekskunder som själva sköter sina läkemedel. De är nu införda i så gott som hela landet, berättar Annika Svedberg på Apoteket. Undantagna är i princip alla centrumapotek.


? Det är tydligt att kunderna är nöjda och vi upplever att behovet av rådgivning ökar, säger hon.


Det är främst äldre patienter som använder sig av tjänsten och de har i snitt tio läkemedel. Apotekspersonalen registrerar läkemedelsrelaterade problem som man har upptäckt i kundmötet och åtgärder som vidtagits.


?Tusen bortförklaringar?


Johan Fastbom tycker att man ska skilja på uppföljning och läkemedelsgenomgångar och betonar att båda är lika viktiga. För läkemedelsgenomgångar finns en väl utarbetad struktur, även om det inte bedrivs i tillräcklig omfattning. Men för hur en uppföljning ska gå till saknas det klara riktlinjer.


? En uppföljning ska göras varje gång man sätter in ett nytt läkemedel. Har man skrivit ut ett antidepressivt läkemedel så ska man efter en viss tid följa upp effekten, biverkningar och ta ställning till fortsatt behandling.


Läkemedelsgenomgångar görs idag uteslutande på äldre patienter där det stora behovet finns.


? Visst finns det andra grupper som också kan behöva genomgångar. Det kan vara yngre multihandikappade patienter som också har många läkemedel. ITK Pharma i Västerås är ett företag som nischat in sig på att ta fram kompetensutvecklingsprogram för uppföljning av läkemedelsanvändning och olika IT-stöd för läkemedelsgenomgångar. Men Per Börell, vd på företaget, betonar att datorstöden inte är det viktiga utan att det är själva organisationen kring den äldre patienten som måste lösas först.


? Landstingen måste ta ett helhetsgrepp för att förbättra läkemedelsanvändningen, några enskilda punktinsatser tror jag inte på. I det arbetet har farmacevterna en otroligt stor betydel-se och den bör lyftas fram, säger han.


Efter en artikelserie i Vestmanlands Läns Tidning på temat gamla blir sjuka av läkemedel hörde 300 patienter eller anhöriga av sig med sina läkemedelslistor som Per Börell analyserade via programmen.


? Där hittade vi en hel del skrämmande saker och konstigheter. Lika skrämmande är den bild som växer fram när man pratar i förtroende med läkarna. Det finns tusen bortförklaringar till att inte göra läkemedelsgenomgångar och de system som finns verkar uppenbarligen inte användas av flertalet, säger han.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng