Annons

Stor efterfrågan på oberoende utbildningar

Listor med rekommenderade läkemedel är bara en av flera arbetsuppgifter för landets kommittéer. Producentobunden information och utbildning är andra högprioriterade uppgifter.

17 okt 2002, kl 12:27
0

Annons

När umgängesformerna mellan industri och läkare allt mer ifrågasätts höjs röster om oberoende utbildning och information till Sveriges förskrivare. Arbetsgivaren, i de flesta fall landstingen, ses som den naturliga parten att utbilda sjukvårdspersonalen.


Som motvikt till industrin bedriver nästan alla läkemedelskommittéer någon form av utbildningsverksamhet till sjukvårdspersonal. Det handlar om aktiviteter över en eller flera dagar eller kortare informationsträffar. Men det är knappast i sådan utsträckning att det uppväger de utbildningar som industrin står för. Syftet är inte heller alltid att konkurrera med industrins utbildningsalternativ utan snarare att komplettera.


? Vi satsar företrädesvis på utbildningsområden där industrin inte ger en balanserad information, säger Bengt Silfverhielm, ordförande i mellersta Bohusläns läkemedelskommitté.


Med det menar han att företagen idag är mer intresserade av att utbilda sjukvårdens personal inom terapiområden relaterade till nya läkemedels lansering och marknadsföring. Etablerad och fungerande terapi glömmer läkemedelsföretagen gärna bort, trots att nya läkemedels nytta ofta är marginella, menar Bengt Silfverhielm. Vilket också bekräftas i Läkemedelsverkets värdering.


Läkemedelskommittéerna har svårt att konkurrera med industrin när det gäller de yttre formerna ? plats, mat och dryck och annat. Däremot, om kommitténs alternativ presenteras i tid, kommer i rätt fas och svarar mot behoven, är det lättare att nå förskrivarna.


? Det är oftast mer legitimt att bedriva utbildning på arbetstid i huvudmannens egen regi, säger Bengt Silfverhielm.

Söker balans


Flera kommittéer berättar att efterfrågan på deras producentobundna utbildningsaktiviteter ökar. Nästan alla säger att det beror på att förskrivarna söker en balans till industrins ofta ensidiga information och ett mer kritiskt tänkande från förskrivarnas sida. Däremot är kommittéernas kapacitet ofta mer begränsad än företagens.


? Våra alternativ skapar ofta ett friare debattklimat kring frågeställningar som förskrivarna är angelägna att diskutera, säger Bengt Silfverhielm.


Som exempel på utbildningar nämner han hjärtsvikt, smärta, hypertoni samt större teman kring SBU-rapporter.
I Östergötland är tongångarna desamma.


? Efterfrågan på obunden läkemedelsinformation varierar med expertområde, men är stor nog att motivera en ökad satsning inför 2003, säger Claes Hallert, ordförande i läkemedelskommittén i Östergötland.


? Det sker inte i konkurrens med läkemedelsbolagen, snarast som en kollegial dialog kring ett problemområde.

Kan inte stänga dörren


Kommittéerna undviker samarbete med industrin för att alltid kunna hävda oberoende och integritet och för att mottagaren alltid ska veta vem som är avsändare av informationen. Men trots det och de obundna utbildningsalternativen har läkemedelskommittéerna kontakt med läkemedelsföretagen.


Många kommittéer fungerar som expertorgan vid upphandlingar av varor och tjänster till landstinget och därmed blir kontakten både naturlig och nödvändig. Några kommittéer, bland annat i Stockholm och Örebro, har bjudit in företag verksamma inom vissa terapiområden för att presentera sitt läkemedel för förskrivare och besvara frågor från kommittén.


? Vi försöker dock värja oss och träffar dem endast vid upphandlingar, säger Stefan Back, ordförande i läkemedelskommittén i Landstinget Gävleborg.


En av de få kommittéer som har täta kontakter med industrin är Läkemedelsrådet i Skåne. Genom den årliga Rek-mässan, återkommande informationsträffar och individuella möten med företagen vill Läkemedelsrådet vara en aktiv kund.


? Vi kan inte stänga dörren om oss och ändå tro att vi påverkar, säger Bodil Ericsson, administrativ chef på Läkemedelsrådet.