Stillsam debatt om heta ämnen

Det finns inga hinder för de apotek som vill börja registrera kundernas läkemedelsanvändning, så länge de har kundernas medgivande. Det var en konkret slutsats under årets läkemedelsriksdag, som annars bjöd på en sansad debatt kring etik.

25 feb 2002, kl 11:31
0

En moralfilosof som hävdar att läkemedelsbolagen inte har någon skyldighet att sänka priset på aidsläkemedel i fattiga länder. Det är förmodligen provocerande i de flesta sammanhang. Men på årets Läkemedelsriksdag, med temat etik, fick Mats G Hansson från Uppsala Universitet inget mothugg. Debattklimatet var över huvud taget stillsamt under dagen. Det var bara på slutet, när en mer ideologisk än etisk debatt drog igång kring marknadsföring av läkemedel, som det hettade till med några hårda ord mot de närvarande industrirepresentanterna.

Förmiddagen handlade om användning av läkemedel. Moderatorn StenErik Jensen från Dagens Medicin ville veta vad som händer med patientens rättigheter när man sätter en kostnadsram. Flera av deltagarna i panelen ville vidga problemet, och istället fråga sig vilka kostnader man ska se till. Socialstyrelsens Cecilia Bernsten ansåg att ett dyrt läkemedel inte nödvändigtvis måste vara dyrt för sjukvården, eftersom det kan medföra andra vinster. Curt Peterson från Linköpings universitetssjukhus ville vidga problemet till att omfatta även socialförsäkringarna; även om läkemedlet är dyrt för sjukvården kan det vara lönsamt för samhället. Ulf Janzon från Paranova Läkemedel hörde i och för sig till eftermiddagens panel, men utvidgade ändå diskussionen till att också omfatta inkomstbortfall vid sjukdom.

När bollen kom tillbaks till Cecila Bernsten sammanfattade hon med att det saknas kunskap om hur stora de nämnda summorna är, och utan kunskap kan inte myndigheterna agera.

Läkemedelslista möjlig idag


Olof Edhag, välkänd återkommande utredare åt Socialdepartementet, efterlyste en läkemedelslista. Idag vet förskrivaren ofta inte vilka läkemedel en patient tar sedan tidigare. Det etiska problemet med en lista är att patientens integritet inskränks. Nils Blom, biträdande chefsjurist på Socialstyrelsen, menade att den hårda patientsekretess vi har i Sverige ibland hindrar patientsäkerheten. Men samtidigt verkade panelen vara enig om att det är fritt fram för det apotek som vill prova på att registrera läkemedelsinköp, så länge kunderna ger sitt medgivande.

Cecilia Bernsten ansåg att en läkemedelslista nog gick an för patienternas del, om det kan ge bättre sjukvård. Däremot hade hon stött på en del läkare som inte gärna vill att deras kollegor ska se vilka preparat de skriver ut. Men när hon ansåg att lagstiftningen inte hängt med den moderna tekniken fick hon mothugg av Nils Blom, som menade att det snarare är så att integriteten väger tungt hos riksdag och regering.

Årets läkemedelsriksdag var något mindre välbesökt än vanligt, och auditoriet fick nöja sig med röda och gröna lappar i stället för förra årets mentometerknappar. En viss majoritet ansåg att patientprofiler skulle riskera patientens integritet.

Provokationer och parallellhandel


Efter lunch inledde Mats G Hansson med ett längre anförande om etikens grunder. Det mynnade alltså ut i ett ställningstagande för industrins rätt att ta ut de priser de ville. Det är det offentliga och inte enskilda företag som ska ansvara för den grundläggande tryggheten. Han hoppades att inledningen skulle vara provokativ, men debatten uteblev.

I stället diskuterades parallellhandel. Paranova Läkemedel är ett företag som ägnar sig åt att importera billiga läkemedel till Sverige. Därifrån kom Ulf Janzon för att försvara företagets verksamhet. Han menade att parallellhandeln gör patienter med ovanliga sjukdomar en stor tjänst, eftersom handeln enar den europeiska marknaden så att patientgrupperna blir större. Därmed inte sagt att det var hans motiv för parallellhandel; poängen var att tjäna pengar. De stora läkemedelsföretagen har försökt motverka fenomenet, men han tyckte inte att de verkade lida någon nöd.

Christina Rångemark Åkerman, medicinsk chef på Astrazeneca Sverige AB, pläderade för en fri prissättning, eftersom det skulle minska prisskillnaderna mellan olika länder. Ulf Janzon kontrade med exempel på att priser kan variera mycket inom EU även på en fri marknad. Han jämförde med USA, där parallellhandel förekommer mellan olika landsändar.

Auditoriet tillfrågades om en marknad utan parallellhandel skulle vara mer etisk. Svaret blev ett tydligt nej, vilket inte gjorde Ulf Janzon förvånad men däremot glad.

Hårda ord om reklam


Dagen avslutades med en diskussion kring företagens marknadsföring mot förskrivare. Många i både panel och publik verkade överens om att förskrivarkåren är dåligt rustad att stå emot reklam. Läkare får för lite stöd från arbetsgivare och myndigheter. Många hoppades på bra utbildning från läkemedelskommittéerna. Ulf Janzon menade att man inte får kasta ut barnet med badvattnet: Även om det skulle vara bra med oberoende information så har faktiskt bolagen den bästa kunskapen om produkterna. Det som behövs är jämförelser mellan produkter från olika företag.

Det förekom en del hårda ord om marknadsföring över huvud taget under diskussionen. Representanter från små läkemedelsbolag med udda produkter kände inte igen sig i beskrivningar av stora jippon för blodtrycksmediciner. De menade att det också finns en annan form av marknadsföring som fungerar mer som fortbildning av förskrivarna.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng