Stelbent finansiering får kritik

Stelbent finansiering får kritik

I Storbritannien betalar staten för de första doserna av det dyra ögonläkemedlet Lucentis om företaget lovar att betala resten. Internationellt är trenden tydlig och nu höjs röster för att liknande avtal ska kunna göras även här.

3 okt 2008, kl 16:35
0

Idag går det inte att i Sverige teckna ett avtal liknande det som tidigare i höstas tecknades mellan NICE och Novartis i England. Enligt avtalet går brittiska skattepengar till att betala de första 14 doserna av läkemedlet, och om patienten behöver förlängd behandling går företaget in och sponsrar resten. Flera olika aktörer i Sverige efterfrågar nu ett mer flexibelt finansieringssystem, framförallt för de läkemedel som används inom öppenvården. Idag gäller det för företagen att deras öppenvårdsprodukter godkänns av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Om så sker gäller samma pris för alla och vårdgivare kan inte själva förhandla om priset. Betydligt flexiblare är det inom slutenvården. 

Där är förhandlingar en realitet. Då träffar landsting och regioner egna avtal med industrin och förhandlar fram priser och rabatter. Men den här uppdelningen mellan öppen- och slutenvård får nu kritik från flera håll för att vara omodern och inaktuell.
? Det är många läkemedel som ligger i gråzonen idag, vilket gör att gränsen mellan öppenvård och slutenvård suddas ut. Ett exempel är flera cancerläkemedel som är avsedda att användas i slutenvården men som patienten kan få med sig hem, säger Ann-Christine Tauberman, generaldirektör för TLV.

Ett sätt att låta de båda läkemedelsgrupperna närma sig varandra skulle vara att låta samtliga produkter på marknaden bli bedömda av TLV. Det är ett av förslagen som finns med i den delrapport som regeringens arbetsgrupp för en effektiv läkemedelsanvändning kommit med. Något som bland annat Läkemedelsindustriföreningen, Lif, uppmuntrar.
? Det vore rimligt om de olika landstingen fick samma underlag när de tar ställning till ett läkemedel. Faktaunderlaget borde vara detsamma i Göteborg som i Stockholm, säger Anders Blanck, vice vd i Lif.

Enligt Anders Blanck har industrin ett stort intresse av att föra en direkt dialog med landstingen. Han menar att en enhetlig bedömning av produkters kostnadseffektivitet också banar väg för att företagen på ett mer strukturerat sätt kan förhandla med landstingen om såväl priser som olika tilläggstjänster på alla läkemedel, inte bara slutenvårdsprodukterna. Om TLV skulle ta ställning till samtliga produkters värde i ekonomiska termer kan köparen utifrån det diskutera med det marknadsförande företaget om eventuella rabatter.

Även från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, arbetar man för ett ökat egenansvar emot företagen.
? Det är ju landstingen som driver sjukvården och självklart skulle vi vilja ha ett större inflytande vad gäller produkterna vi köper. Det skulle vara väldigt positivt om vi kunde förhandla oss till förmånliga tjänster i form av utbildningar och utvärderingar från företagen, eller att ett landsting får rabatt om de är först ut med att testa ett läkemedel i stor skala, säger Magnus Thyberg, apotekare och utredare på SKL.

Internationellt är trenden tydlig och den här sortens förhandlingar och uppgörelser direkt mellan stat och läkemedelsföretag blir allt vanligare. Företagen förbereder sig som bäst för liknande samarbeten i Sverige och landstingen vill. Kravet på ett ökat samarbete mellan industri och landsting kommer alltså från många håll. Samtidigt gav Rejeutredningen inte något tydligt förslag på hur den frågan ska hanteras efter omregleringen. Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig på socialdepartementet, säger att frågan var förhandlingarna om läkemedelspriser ska ligga just nu bereds av regeringskansliet och ett förslag är att vänta senare under hösten.
? Vi känner till önskemålen och har fått in många olika förslag från remissinstanserna men det är i nuläget inte klart hur det kommer att bli i slutändan säger Joakim Petterson.

En fråga är hur läkemedlet som ett visst landsting upphandlat sedan ska distribueras hos återförsäljare. Enligt Magnus Thyberg är detta ett logistiskt problem som det idag inte finns någon bra struktur för. Men med tid skulle ett bra system kunna utvecklas tror han. Han understryker dock att alla läkemedel som TLV ansett vara kostnadseffektiva ska finnas tillgängliga. Landstingen skulle inte kunna välja bort vissa produkter, i stället kan det komma att handla om att läkaren väljer att skriva ut ett visst preparat som landstinget fått köpa förmånligt.
Anders Blanck instämmer och drar tanken ännu längre:
? Sverige är ett så pass litet land att vi har svårt att värja oss för den globala utvecklingen. Nu gäller det att sjukvården, myndigheter och industrin hittar rutiner som gör att det fungerar.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng