Annons

Starta eget!

Hitintills har diskussionerna om apoteksmonopolets avskaffande gällt rätten att driva detaljhandel med läkemedel. Flera trovärdiga aktörer har anmält sitt intresse att sälja läkemedel till medborgarna.Det har i sammanhanget saknats en diskussion om tjänster, som monopolet utfört men inte har monopol på. Sedan 60-talet har läkare och farmacevter delat på kunskapsförmedlingen kring läkemedel till konsumenterna. Många […]

19 jul 2002, kl 03:44
0

Annons

Hitintills har diskussionerna om apoteksmonopolets avskaffande gällt rätten att driva detaljhandel med läkemedel. Flera trovärdiga aktörer har anmält sitt intresse att sälja läkemedel till medborgarna.
Det har i sammanhanget saknats en diskussion om tjänster, som monopolet utfört men inte har monopol på. Sedan 60-talet har läkare och farmacevter delat på kunskapsförmedlingen kring läkemedel till konsumenterna. Många har tagit för givet att förskrivning eller utlämning av läkemedel är siamesiska tvillingar med kunskapsmassan om deras användning. Men så är inte fallet. De senaste åren har patientföreningar och läkemedelsindustrin klivit in som en tredje och fjärde part. Utvecklingen är en konsekvens av att sjukvårdens och apotekens tjänster inte täckt befolkningens behov.
Sjukvårdshuvudmännen och förskrivarnas behov av kunskaper om läkemedelsanvändningen ökar snabbt, som ett resultat av HSU-2000. Läkemedelskommittéerna, industrin och Apoteket AB ömsom tävlar och ömsom samarbetar om uppdraget som kunskapsleverantör. Alla har dock i varierande utsträckning problem med resurser, ovälden och kompetensen. Situationen öppnar för nya aktörer, som har tillhandahållandet av läkemedelskunnande som enda affärside´.
Rena tjänsteföretag, som kan erbjuda mixturer av medicinsk, farmacevtisk, epidemiologisk, ekonomisk och pedagogisk kompetens har en framtid, som kanske kan jämföras med läkemedelsindustrins i seklets början. Deras uppkomst vilar på två förutsättningar, nämligen att det finns människor som vill utveckla något nytt samt att det finns en marknad att tjäna pengar på. Människor, som är beredda på utmaningar finns alltid vare sig det gäller att starta friskolor, city-akuter, internethandel, parallellimport eller forskande läkemedelsföretag. Värre är det med den offentliga sektorns ovilja att släppa in konkurrens. Nedvärderingen av vinstmotivet som en motor för tillhandahållandet av effektiva och professionella tjänster har alltför länge fått stå oemotsagd.
Att starta tjänsteproducerande kunskapsföretag inom läkemedelsområdet har stor potential. Läkemedelsindustrin behöver hjälp att förbättra användningen och därmed förtroendet för sina produkter. Sjukvårdshuvudmännen önskar förbättra läkemedelsanvändningen inom äldreomsorgen och förskrivare behöver bollplank och utbildning. Alla behöver hjälp med utredningar och överblick av förhållandena i andra rum och i andra länder. Problemen är likartade inom hela EU.
Trots att verksamhetsfältet är så stort att det är svårt att överblicka, kan såväl läkare, sjuksköterskor, apotekare, receptarier, ekonomer och marknadsförare med flera börja i liten skala med nätverk bestående av några komplementära kompetenser. Informationsteknologin har skapat helt nya förutsättningar för kunskapsföretag, på samma sätt som energiteknologin tidigare lade grunden till transportföretag, researrangörer, bilreparatörer mm.
Lättast är givetvis att utveckla nya företag ur redan existerande som t ex privatpraktiker, vårdbolag eller apotek. Flera sådana finns redan och öppnandet av friapotek kan vara nära. Få röster hörs till försvar för apoteksmonopolet och 65% av farmacevtförbundets medlemmar vill ha fler aktörer på apoteksområdet. Det är hoppfullt för alla, som vill berika läkemedelsområdet med nya tjänster och affärsidéer. Men om monopolet trots allt skulle bestå ännu en tid, så finns det redan nu utrymme för företagsamhet inom läkemedelsområdet. Undervärdera inte de egna förutsättningarna att bilda nätverk, som kan växa till nya innovativa företag, vilka utvecklar en effektivare läkemedelsanvändning till gagn för patienterna!