Den 1 oktober startar med all sannolikhet Läkemedelsförmånsnämnden (LMFN) sitt arbete. Den ska ansvara för subventions- och prisregleringsbeslut i läkemedelsförmånen.
Den senaste läkemedelsutredningen, som ligger till grund för förslaget om LMFN, studerade både hur National Institute for Clinical Excellence (Nice) och den australiska motsvarigheten arbetar.
? En skillnad mellan Nice och Läkemedelsförmånsnämnden är att den svenska ska fatta bindande beslut, Nice ger bara rekommendationer, säger Bengt Sjöberg, tidigare jurist på regeringskansliet och författare till stora delar av propositionen.
En annan viktig skillnad är att Nice inte har något med prissättningen av läkemedel att göra. Det görs istället direkt mellan läkemedelsföretaget och Department of Health (DoH).
Nice grundades i april 1999 som en så kallad ?special health authority? inom det brittiska National Health Service. Myndighetens uppgift är att ge ut behandlingsriktlinjer baserade på bästa tillgängliga evidens och att ta hänsyn till medicinska aspekter samt till kostnadseffektivitet.
Orättvis förskrivning
En anledning till att starta Nice var att få bukt med den så kallade postnummerförskrivningen. En patient som bodde på ena sidan gatan kunde få ett läkemedel som grannen på andra sidan inte fick eftersom de bodde i olika sjukvårdsområden som bedömde samma behandling olika.
Efter tre år börjar verksamheten ta form men Nice-chefen Michael Rawlins har ofta tvingats stå upp och försvara organisationen.
? Det handlar inte om ransonering utan om prioritering. Vi ska se till att pengarna används på bästa sätt.
Kritiker anser istället att Nice blir ett ekonomiskt styrinstrument och ett försök att smyga in ransonering under den fina beteckningen ?clinical excellence?. Vissa menar att National Institute for Cost Effectiveness är ett mer rättvisande namn.
Tuff kritik
Nice har redan från början fått mycket kritik. Patientorganisationer ser myndigheten som ett instrument för myndigheterna att begränsa tillgången på nya effektiva behandlingsmöjligheter. Brittisk media häcklar gärna myndigheten och kritiserar den för att vara långsam i sina beslut och kosta för mycket pengar. Industrin såg och ser Nice som ett hot mot möjligheten att introducera nya och innovativa läkemedel. Industrin har också anklagat Nice för att försena nya läkemedel när myndigheten kräver bevis och data som inte alltid finns till hands i introduktionsskedet.
Andra kritiker undrar om man inte blandar ihop vetenskap och politik och undrar vem som gör prioriteringarna ? politikerna eller Nice. Andra frågor som väckts har ifrågasatt hur pass transparent organisationen är, vilken insyn som finns, hur värderingsprocessen går till, hur frågorna väljs ut och hur patientperspektivet tas med.
För att möta en del av den kritik som riktats mot Nice ska ett borgarråd bildas. Det ska diskutera och ta ställning till etiska, moraliska och sociala frågeställningar som gäller läkemedelsbehandling och medicinska tekniker. Nice fick omedelbart kritik för utformningen eftersom myndigheten själv ska bestämma vilka ämnen som rådet ska diskutera.
Ska utvärderas ? men hur?
I juni 2001 kom Kennedyrapporten som föreslog en lång rad åtgärder för att förbättra kvaliteten i den brittiska vården. Några förslag var en oberoende utvärdering av Nice samt att myndigheten görs helt fristående och oberoende från DoH, en åtgärd som läkemedelsindustrin såg positivt på.
Samtidigt med Kennedyrapporten publicerade den brittiska läkemedelsindustriföreningen ABPI en egen rapport. Där fastslås att av de större Västeuropeiska länderna spenderar Storbritannien minst pengar på läkemedel per capita. ABPI:s rapport är samtidigt ett inlägg i debatten om vad utvärderingen av myndigheten ska ta upp och klargöra ? bland annat ökat oberoende, hur ärenden väljs ut och hur överklaganden ska hanteras.
Fattar obekväma beslut
Nice har redan hunnit fatta flera omdiskuterade beslut. Man sa först nej till influensaläkemedlet zanamivir för att sen ändra sig och säga ja till vissa högriskpatienter. Det blev även nej till TNF-alfa-hämmare för behandling av reumatoid artrit, ett ärende som sen skickades på ny prövning som ska vara klart i mars 2002. Betainterferon för behandling av multipel skleros fick också nej.
Nice har hela tiden anklagats för att titta för mycket på hårda bevis och för lite på de sjuka patienterna. Något hårdraget har det sagts att om inte alla svarar på en behandling säger Nice nej till den.
Viktigt få med alla
Nice har fått stor internationell uppmärksamhet. I Läkartidningen 24/2001 skrev Lars Werkö ?Nice inte så ?nice? som namnet antyder? och ställde den retoriska frågan ?Smygförsök till terapeutisk byråkrati?? Den intensiva debatten kring Nice visar att den svenska Läkemedelsförmånsnämnden har en tuff uppgift framför sig.