Solskyddsmedel gör större skada än nytta enligt nya studier

Om inte solkrämer används på rätt sätt kan de göra mer skada än nytta. Det hävdar amerikanska forskare som i en ny studie visat att solskyddsfilter som trängt in i huden kan ge skadliga effekter.

18 sep 2006, kl 11:16
0

Under den gångna soliga sommaren har det kommit flera rapporter som ifrågasätter om solskyddsmedel faktiskt ger det skydd som utlovas och pekar på svårigheten att använda dem på rätt sätt.
Nyligen offentliggjorde forskare vid University of California, Riverside, USA, resultaten av en studie som visar att solkrämer till och med kan förvärra UV-strålningens skadliga effekter. Enligt studien kan de kemiska filter som används bidra till bildandet av ämnen som skadar hudceller när solkrämen trängt ner i huden.
Reaktionen kan förhindras genom att stryka på nya lager
av solkräm som stoppar UV-stålarna.

Forskarna hävdar att det är första gången som man har visat att filter i solkräm kan fungera på det här sättet och att det behövs mer avancerade solskyddsmedel som gör att filtren stannar kvar på ytan av huden.
I studien, som ska publiceras i ett kommande nummer av tidskriften Free Radical Biology & Medicine, har forskarna undersökt produktionen av så kallat skadligt reaktivt syre (reactive oxygen species, ROS). Ämnet produceras naturligt i kroppen vid exponering för UV-strålar, vilket leder till reaktioner som kan skada huden och ge synbara tecken på åldrande.
I testet undersöktes tre kemiska UV-filter som ofta används i solskyddsmedel, oktylmetoxycinnamat, bensofenon-3 och oktokrylen.

Forskarna testade hur filtren påverkade bildandet av ROS i hudvävnad när de trängt ner i epidermis. Prov tagna före och efter exponering av UV-strålar visade att reaktivt syre ökade när solkrämerna trängt ner i huden.

Finns kvar i kroppen
Tidigare i somras varnade brittiska forskare för att effekten av solskyddsmedel kan reduceras väsentligt om man smörjer in dem alltför intensivt. Det enda raka är att försiktigt lägga på ett tjockt lager så att solkrämen stannar på hudytan, annans kan man lika gärna vara utan, menade man.
Resultatet av en svensk studie visar att man inte bör använda solskyddskräm som innehåller bensofenon-3 till barn under två år. Enligt studien av Helena Gonzalez, läkare och forskare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, tar kroppen upp betydligt mer bensofenon-3 än man tidigare trott. Hon har undersökt hur ämnet utsöndras i urinen och fann att det fanns kvar i kroppen i upp till fem dagar efter användning.

?Inte helt befängda?
Apotekare Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud, säger att det händer mycket på solskyddsområdet just nu.

– Myndigheterna driver på och det finns många intressenter på området som har åsikter.
Hon kan inte bedöma vilken kvalitet den amerikanska studien har, men tycker inte att fynden känns helt befängda. Substanser kan påverkas av huden, det kan exempelvis bildas fria radikaler.

– Sedan kan man alltid spekulera i hur duktig huden är på att ta hand om de fria radikalerna och vilken påverkan de har på lång sikt, om det kan bidra till rynkor eller öka risken för cancer. Det är ju inte förvånande att filtren tas upp av kroppen och kan finnas kvar under en tid.
Hon tror inte att det spelar så stor roll för effekten om man gnuggar in krämerna eller stryker på lätt, de kommer att gå in i huden i alla fall.
– Men det är naturligtvis en fördel om solkrämerna inte tränger in så djupt i huden, och där pågår hela tiden försök att hitta bättre produkter. I de barnprodukter som finns idag använder man titandioxidpartiklar som är så stora att de inte tränger in i huden.
Hon påpekar att det också finns solskyddsfilter i antirynkkrämer, vilket som regel inte kan utläsas på förpackningen om man inte vet vad de olika filtren heter.

Ny lagstiftning
I Europa hör solskyddsmedel till kosmetikalagstiftningen men i USA till läkemedelslagstiftningen. I både USA och Europa godkänns solskyddsfiltren en och en av myndigheterna liksom i vilka halter de får användas. Godkännandet baseras på klassiska toxikologiska tester och i det här fallet är det fototoxiciteten som utvärderas.
Det pågår diskussioner inom EU om reglerna på området och i början av nästa år kommer en
ny lagstiftning som ska reglera märkningen av solskyddsprodukter.
– Det kommer bland annat att innebära att UV A-skyddet ska vara bättre rent generellt i alla solskyddsprodukter, man ska inte kunna överdosera UV A i relation till UV B, säger Marie Lodén.
– Sedan diskuterar man alltid om solskyddsfaktorn är sann.
Effekten hänger ju ihop med hur mycket kräm man lägger på. När faktorn bestäms lägger man på två milligram solkräm per kvadratcentimeter och så mycket brukar folk normalt inte använda.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng