Slump och register ska ge svar

Syrgas vid hjärtinfarkt är exempel på behandling som används inom vården utan att effekten egentligen utvärderats. Randomiserade registerstudier kan ge besked om vedertagna metoder verkligen är bra.

5 feb 2013, kl 09:00
0

"Registerstudier är ett utmärkt sätt att undersöka olika strategier på"."

Inom sjukvården finns det metoder som används mer eller mindre slentrianmässigt av tradition eller gammal vana. Ett exempel är att patienter som söker vård för hjärtinfarkt alltid ges syrgas trots att det vetenskapliga stödet för att det ökar överlevnaden är svagt. Tvärtom finns det studier som tyder på att det kan vara skadligt. Nu planerar forskare från Stockholm, Göteborg och Uppsala  med stöd av Uppsala kliniska forskningscenter, UCR, ta reda på hur det förhåller sig genom en randomiserad registerstudie .

En randomiserad registerstudie bygger på att patienter slumpas till att få en viss typ av en redan etablerad behandling. Läkaren får besked om vilken metod som ska väljas, i detta fall med eller utan syrgas, och alternativet förs in i ett befintligt kvalitetsregister. Med hjälp av  personnummer nationella kvalitetsregister kan man enkelt ta reda på vilka som dör eller drabbas av komplikationer eller ny hjärtinfarkt. Därefter kan forskarna på ett kontrollerat sätt följa upp patienterna och se vilken metod som gav bäst utfall.
– Det här är ett utmärkt sätt att undersöka olika strategier och metoder, utan att göra en traditionell klinisk prövning, säger Stefan James, överläkare och docent i kardiologi vid UCR.

Med samma metod genomför han just nu en studie som utvärderar om dödligheten vid behandling av akut hjärtinfarkt kan minska genom att man suger ut blodproppar med hjälp av en sugkateter. I studien ingår sjukhus från hela landet och  totalt inkluderas nästan 7000 patienter vilket gör den till  världens största hjärtinfarktstudie av en medicin-teknisk produkt. Stefan James menar att en vanlig klinisk studie är så pass dyr att den inte går att genomföra utan medverkan från industrin vilket betyder att många behandlingar som idag används aldrig kommer att studeras. Genom randomiserade registerstudier kan man göra detta på ett betydligt billigare sätt.

Enligt Stefan James lämpar sig den här typen av studier väldigt bra för medicinteknik och för strategier som används inom vården, han nämner till exempel frågan om man bör operera eller inte vid blindtarmsinflammation, men också för läkemedelsbehandling. Under våren kommer en studie startas för att jämföra behandling med tromboshämmarna heparin och det betydligt dyrare bivalirudin vid kranskärlsintervention.
– Detta är ytterligare ett exempel på där det finns få studier med stora brister om vilken behandling som är bäst. Vi har engagerat kliniker i hela landet och räknar med att inkludera runt 6000 patienter i studien.

Registerstudierna kommer aldrig att kunna ersätta de kliniska studierna helt och passar inte heller för helt nya läkemedel. Men Stefan James menar att just för att jämföra redan godkända läkemedel, eller studera dem för nya indikationer kan de få stor betydelse.
– Framför allt lämpar de sig när man mäter hårda endpoint som överlevnad, säger han.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng