Hans Ågren, professor i psykiatri vid Huddinge universitetssjukhus, är starkt kritisk mot begreppet utbrändhet som på senare tid fått stor användning. Och han är inte ensam; åtskilliga psykiatriker har uttryckt sitt missnöje med begreppet som sådant och inriktningen på den mediala debatten.
? Det är märkligt att kritiken inte gått fram i större utsträckning. Antagligen illustrerar detta sociologiska förklaringsmodellers överläge över medicinska. De förstnämnda dominerar i dagens populärvetenskapliga debatt. Utbrändhet är varken en psykiatrisk term eller ens en egentlig diagnos. Begreppet saknar medicinsk och psykiatrisk bakgrund, det är snarare ett sociologiskt ord som fått en pseudomedicinsk innebörd. Om en patient fått diagnosen utbrändhet kan detta mycket väl vara ett tecken på att läkaren som ställt den varit slarvig och inte genomfört en ordentlig utredning, säger Hans Ågren.
Men vad är det då den som fått diagnosen utbrändhet lider av?
? Utan tvekan finns en underliggande problematik som man inte får bagatellisera. Men det kan handla om allt från att inte komma överens med chefen till att vara deprimerad eller lida av någon kroppslig sjukdom.
Någon form av depression är enligt Hans Ågren sannolikt det vanligaste bakomliggande tillståndet, något som också verkar bekräftas av de preliminära resultaten från den pågående studien vid sektionen för personskadeprevention, Karolinska institutet (se artikel på sidan 34).
Ingen behandling
Psykiatrikernas kritik bottnar också delvis i att en etablerad behandling mot tillståndet saknas. En patient som fått diagnosen utbrändhet kommer alltså definitionsmässigt att lida av ett tillstånd som saknar specifik behandling ? det är ofta bara ?vila och vänta? som gäller.
? Patienten ges i praktiken liten chans att få behandling och bli frisk, utan blir borta från jobbet under lång tid med allt större svårigheter att så småningom komma tillbaka till arbetslivet. I själva verket finns antagligen ett behandlingsbart somatiskt eller psykiatriskt tillstånd i botten, men eftersom patienten inte får en rimlig diagnos får hon i regel inte heller någon adekvat behandling, och kan därför inte komma ur sin onda cirkel, säger Hans Ågren.
Modediagnos
Trots detta har alltså utbrändhet på senare tid blivit en allt vanligare sjukskrivningsorsak, och att utbrändhet är en viktig faktor i den totala stegringen av sjukskrivningarna är förmodligen ett kvalificerat antagande. Hans Ågrens läkarkollegor har allt oftare ställt den omdebatterade diagnosen och försäkringskassan har accepterat den.
? Det skulle vara intressant att ta reda på hur detta egentligen gått till, det borde utredas. Även om det naturligtvis finns vissa slarviga läkare, är min huvudmisstanke att läkaren i praktiken fått ett allt mindre inflytande i den sociala sjukskrivningsprocessen. Begreppet sjukskriven har fått en vidare betydelse än att vara sjuk i medicinsk mening ? man kan även vara ?socialt sjuk?.
? Utbrändhet har blivit dagens modediagnos, för 20 år sedan stod det kanske ?psyk insuff? i motsvarande patienters journaler, säger Hans Ågren.
Skönmålning av livet förr
Hans Ågren anser att flera påståenden som aktualiserats i medierapporteringen kring utbrändhet på senare tid är missvisande. En myt är enligt Ågren att utbrändhet beror på att kraven är för höga och arbetstempot orimligt uppskruvat i dagens arbetsliv.
? Visst är arbetstempot högt på många håll, men att tillvaron idag är så oerhört mycket mer stressande än tidigare är nog egentligen en skönmålning av det gamla livet. Det var helt säkert väldigt stressigt även i gamla tider i många avseenden.
Ärbar diagnos
Att utbrändhet alltid beror på hög arbetsbelastning på jobbet är också en förenkling, enligt Hans Ågren.
? Visst kan arbetskrav finnas med som en bakomliggande faktor, men det är samtidigt bekvämt att ha arbetssituationen som en förklaringsmodell. Jobbet blir syndabocken och vardagliga problem kan ges en kausalitet.
? Utbrändhet är också en mer ?ärbar? diagnos än exempelvis depression. Är man utbränd innebär det att man gjort sitt bästa men fallit offer för en orimlig arbetsbelastning som man själv inte bär skulden till.
Hans Ågrens erfarenhet är inte heller att de utbrända individer inom IT-branschen som fått uppmärksamhet i media på senare tid är speciellt representativa för den grupp som verkligen drabbas av de tillstånd som ofta rubriceras som utbrändhet. Han följer med intresse den omfattande pågående studien vid Karolinska institutet som bland annat försöker ringa in vilka yrkeskategorier och personlighetstyper som är de mest drabbade (se artikel på sidan 34).