Sjukhusfarmaceuter i startgroparna

Om mindre än ett år kan de första apotekarna påbörja den treåriga specialistutbildningen i sjukvårdsfarmaci. För färdigutbildade klinikapotekare ska det mer nära samarbetet med sjukhuspersonal och patienter leda till att läkemedelsanvändningen blir mer säker och effektiv. Astrid Forsström, en av utbildningens initiativtagare, hoppas att många apotekare ska söka in.

8 jun 2002, kl 13:52
0

Efter tjugo år och tre olika utredningar är specialistutbildningen i sjukvårdsfarmaci äntligen klar. De första sökandena börjar i januari nästa år och för dem väntar två års praktik och ett års teoristudier. Därefter ska de kunna kvittera ut sin specialistexamen och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.


? Specialistkompetensen kommer att vara meriterande, säger Astrid Forsström, kundområdeschef på Apoteket AB och en av de drivande personerna bakom utbildningen.


? Den främsta anledningen till utbildningen är dock att apotekarna på ett nytt sätt ska kunna bidra till en mer effektiv läkemedelsterapi.


Som före detta chef på sjukhusapoteket i Danderyd har hon många års erfarenhet av sjukvårdsfarmaci. Då huvuddelen av apotekarutbildningen har en allmän inriktning anser hon att en specialistutbildning i vårdnära farmaci är nödvändig.


? Det som det förut tog tio år att lära sig av egen erfarenhet kan nu fås genom en strukturerad vidareutbildning, berättar hon.


De nyutexaminerade sjukhusfarmaceuterna ska arbeta mer klinikorienterat, exempelvis delta i ronder och expertgrupper, där samarbetet med övrig sjukhuspersonal är viktig. Läkemedelsrådgivningen ska flyttas ut från apoteket närmare patienterna och att varje dag tillbringa en viss tid på kliniken är inte en omöjlighet.


De nya arbetsuppgifterna för apotekarna innebär också ett ökat ansvar.


? Men den ökade kompetensen leder också till att fler frågor går att besvara, säger hon.


 


Sverige efter


Specialistkompetens kan i nuläget endast uppnås via studier utomlands. Hittills är det framförallt Norge och Skottland som varit aktuella.


? Alla europeiska länder har en specialistutbildning utom Sverige och Danmark, säger Astrid Forsström och berättar att i övriga Europa är det rekommenderat att sjukhusapotekare genomgått en sådan utbildning.


Den svenska utbildningen kommer att drivas i ett samarbete mellan Farmaceutiska fakulteten i Uppsala, Apoteket AB och Apotekarsocietetens Förening för sjukhusfarmaci, där för övrigt Astrid Forsström är ordförande. Alla bitar är inte riktigt klara, men Astrid Forsström anser att det ändå är på tiden att utbildningen startar.


? Det är diverse organisationssvårigheter och ekonomiska problem som orsakat förseningen, säger hon men tror också att en del av förklaringen ligger i ett allmänt svenskt förhållningssätt.


? Vi i Sverige är så ambitiösa och försiktiga att allt måste planeras in i minsta detalj innan vi vågar påbörja något.


 


Inget studielån


Specialistutbildningen är indelad i olika block bestående av teori och praktik. Teorikurserna behöver inte avverkas i någon speciell ordning och kan ligga insprängda i praktikmomentet.


Blocken innefattar distribution, tillverkning, läkemedelsinformation, kliniska prövningar, farmakoterapi, hälsoekonomi och ett avslutande valfritt fördjupningsprojekt. Dessutom finns ett block som heter kommunikation och pedagogik.


? Det är viktigt att lära sig mer om hur sjukvården fungerar och vara en mer aktiv resurs när det gäller läkemedelsterapi, anser Astrid Forsström.


Hon kan i nuläget inte säkert säga vilka sjukhus som kommer att bli aktuella som praktikplatser, men det handlar i första hand om de större regions- och länssjukhusen. Ett krav är att det ska finnas tillgång till en lämplig handledare.


? Man behöver heller inte göra hela praktikperioden på samma ställe och det är möjligt att förlägga en del av praktiken på ett mindre sjukhus, förklarar hon.


Om man inte är anställd på ett sjukhusapotek kan man ändå söka och sedan bli tilldelad en praktikplats.


? Tanken är att man ska ha lön och inte studielån under utbildningstiden, säger Astrid Forsström och hoppas att detta ska underlätta rekryteringen av apotekare.


För att få kunna gå utbildningen måste den sökande vara legitimerad apotekare med en examen efter 1988, där kurser i biofarmaci och farmakoterapi ingår.


? Dessutom måste personen ha arbetat minst ett år på apotek, tillägger hon.


 


Varierande respons


En ny yrkesgrupp kan ibland mötas av skepsis från omgivningen, men på de platser där man på försök har introducerat sjukvårdsfarmaci har tveksamheten varit snabbt övergående. Från läkarhåll har det tidigare uttryckts farhågor för att arbetsuppgifter och ansvarsområden ska förändras, men några negativa reaktioner utlösta av att utbildningen nu ska starta har inte uppfattats av Astrid Forsström.


? Jag ser det inte som en konkurrenssituation mellan apotekare och läkare, utan en möjlighet till ett ännu bättre samarbete, säger hon.


Genom att samordna läkemedelshanteringen ska de båda yrkesgruppernas olika utgångspunkter kunna utnyttjas på bästa sätt.


? Meningen är att de båda grupperna genom samverkan ska kunna åstadkomma en bättre vård och läkemedelsterapi, säger Astrid Forsström.


Att informationen i större utsträckning delas upp mellan läkare, apotek och skrivet material är något som uppskattas av patienterna.


? Vi ska verka för tryggare patienter och om det kan leda till att färre patienter felmedicinerar innebär det även en besparing för sjukvården.


Ett av Astrid Forsströms framtidsprojekt är att få till stånd ytterligare en vidareutbildning.


? Vi måste se till att också receptarierna får en strukturerad kompetensutveckling i sjukvårdsfarmaci, säger hon.


Camilla Nilsson