Annons
Bristen på östrogenläkemedel
Därför lämnar östrogenpreparat det svenska högkostnadsskyddet
"Socialstyrelsen har ändrat sina riktlinjer och fler kvinnor erbjuds nu behandling. Det har skapat ett tryck på marknaden som sammanfaller med globala tillverkningsproblem", säger Jenny Carlsson, TLV. Foto: Magnus Länje/Getty Images

Därför lämnar östrogenpreparat det svenska högkostnadsskyddet

Östrogenplåstret Estradot lämnade förmånen för ett par år sedan, och i april i år gick sprayen Lenzetto samma väg. När läkemedelsbolagen nekas prishöjningar väljer de att ställa sig utanför systemet och prissätta produkterna fritt.

6 maj 2026, kl 15:58
0

Annons

Beslutet att lyfta sprayen Lenzetto ur förmånen i april var ett affärsmässigt vägval, säger Mats Jonsson, vd på Gedeon Richter. Bolaget ansökte om en prishöjning på 15 procent i höstas, men när man insåg att myndigheten TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, förmodligen inte tänkte godkänna nivån valde man att dra tillbaka ansökan.

Kraftiga prishöjningar på östrogenprodukter

Enligt Mats Jonsson är det svenska systemet med den så kallade 15-årsregeln – som tvingar fram automatiska prissänkningar på äldre läkemedel – en ekvation som inte alltid går ihop.

– Vi var helt enkelt för billiga i Sverige. Men nu har vi tagit tjuren vid hornen och justerat priserna, säger han.

Effekten av att produkterna ställs utanför högkostnadsskyddet märks direkt i kvinnors plånböcker. Mats Jonsson bekräftar att priset på Lenzetto har höjts med cirka 40 procent efter att produkten lämnade förmånen – en enpack kostar nu 145 kronor mot tidigare 114 kronor.

Samma trend syns på marknaden för hormonplåster. Aktuella apotekspriser för plåstret Estradot visar att styrkor inom förmånen kostar drygt 320 kronor, medan styrkan 25 mikrogram – som står utanför – kostar 900 kronor för ett uttag på två förpackningar. Det innebär en prisskillnad på 130 kronor per ask som inte räknas in i patientens högkostnadsskydd.

– För ett par procent av kvinnorna, som samtidigt genomgår dyra behandlingar för exempelvis endometrios, blir det en merkostnad på mer än tusen kronor per år. Vi har funderat på att söka subventioner för just den gruppen, men det är överlag svårt att få subventioner för gynekologiska produkter i Sverige, säger Mats Jonsson.

Enormt tryck på marknaden

Från TLV:s sida ser man med oro på att bolag lämnar förmånssystemet, men betonar att regelverket är tydligt. För att få höja priset inom högkostnadsskyddet måste företagen kunna bevisa att lönsamheten är så pass dålig att läkemedlet annars riskerar att försvinna från den svenska marknaden.

– Vi uppmanar alltid företag att ansöka om prishöjning om de anser att det behövs, men de måste kunna visa hur lönsamheten ser ut. I fallet med Lenzetto drog företaget tillbaka sin ansökan innan vi hunnit fatta beslut, säger Jenny Carlsson, enhetschef på TLV.

Hon påpekar att hormonpreparat inte omfattas av ”Periodens vara”, eftersom de inte bedöms som medicinskt utbytbara på apotek. Samtidigt konstaterar hon att efterfrågan skapat en ny dynamik.
– Socialstyrelsen har ändrat sina riktlinjer och fler kvinnor erbjuds nu behandling. Det har skapat ett tryck på marknaden som sammanfaller med globala tillverkningsproblem.

Vissa styrkor av Estradot utanför förmånen

Sandoz, som tillverkar plåstret Estradot, bekräftar samma bild som Gedeon Richter. Nicolai Haugaard, nordisk chef för Corporate Affairs på Sandoz, förklarar att vissa styrkor (25 och 37,5 mikrogram) står utanför högkostnadsskyddet efter att TLV sagt nej till prishöjningar.

– Vi fattade beslutet att dra ut dem ur förmånssystemet för att stödja en mer hållbar försörjning över tid, säger Nicolai Haugaard, nordisk chef för Corporate Affairs på Sandoz.

Men det är inte bara priset som spökar. Mats Jonsson på Gedeon Richter förklarar att det även finns en teknisk flaskhals för sprayen. Det handlar inte om brist på själva hormonet, utan om att antalet plastpumpar inte räcker till. En underleverantör har inte kunnat skala upp produktionen i takt med efterfrågan.

Sandoz ser liknande utmaningar för plåstertillverkningen.

– Tillverkningen av depotplåster är tekniskt komplex och förlitar sig på en global försörjningskedja. Kapaciteten kan inte utökas snabbt, säger Nicolai Haugaard.

Begränsad tillgång på östrogenläkemedel även framåt

Prognoserna framåt är dystra. Medan Sandoz förväntar sig en begränsad tillgång under hela 2026, bedömer Mats Jonsson att det kan dröja ända till 2028 innan Gedeon Richter kan möta hela efterfrågan.

Alla bolag väljer dock inte att lämna subventionssystemet. Alexander Karlsen på Besins Healthcare, som tillverkar gelen Estrogel, meddelar att bolaget har ambition att stanna kvar i högkostnadsskyddet. Men att gelen påverkas av att konkurrenternas produkter tar slut.

– Vi planerar vår kapacitet långsiktigt, men vi kan inte ta höjd för de stora och oförutsedda svängningar som vi ser nu på grund av produktionsproblem hos andra leverantörer. Just nu klarar vi att försörja apoteken i Norden, men med den ökade efterfrågan riskerar även vi att få leveransproblem framöver, säger Alexander Karlsen.

Faktaruta: Priser och subventioner

Läkemedelsförmånen: Innebär att staten subventionerar kostnaden för mediciner. Patienten betalar max 3 800 kronor under en tolvmånadersperiod (högkostnadsskydd).

Prissättning: För att ingå i förmånen måste företaget komma överens om ett pris med TLV. Företaget får inte höja priset utan myndighetens godkännande.

Utanför förmånen: Om ett bolag lämnar systemet råder fri prissättning. Patienten får då betala hela kostnaden själv, och inköpet räknas inte in i patientens högkostnadsskydd.

15-årsregeln: En regel som innebär att priset på läkemedel som har funnits på marknaden i mer än 15 år sänks automatiskt med 7,5 procent om det finns konkurrens.

Previous article Viktminskningsläkemedel i tablettform också bra för hjärtat