"Signifikant verkan måste bevisas"

HUDKRÄMER TREDJE INLÄGGET, REPLIK PÅ ULF STARLANDER OCH MARTIN KEMPKAS INLÄGG I LMV 12/06

29 jan 2007, kl 16:43
0

“Du behöver inte bli godkänd som tillverkare, du behöver inte visa att antirynkkrämen fungerar och du behöver inte ens visa att den är säker? poängterade den legendariska professorn i dermatologi Albert Kligman när han nyligen ledde en paneldiskussion på temat ?Anti-aging: Where Do We Go From Here?? (1).

Ulf Starlander, Adderma AB, som säljer antirynkkrämen Dermyn hävdar att jag har fel när jag påstår att en ansiktskräm som marknadsförs med att den har fysiologisk effekt ska betraktas som ett läkemedel enligt den nya läkemedelslagstiftningen (2). Det är endast om krämen har signifikant fysiologisk verkan som det ska ske, menar Ulf Starlander. Jag håller med. Men vad är då att betrakta som signifikant verkan?

Låt mig ta ett exempel. En av de aktiva substanserna som används i Ulf Starlanders (Addermas) krämer har testats kliniskt mot flera sjukdomar, till exempel Alzheimers (3). 
I Addermas krämer kombineras den nervstimulerande substansen med andra ingredienser i en patentsökt blandning som marknadsförs med att krämen gör ?ansiktsmuskler som ligger under huden fastare?. ?Effekten påminner lite om botox men utan att man behöver göra några ingrepp i huden, säger Ulf Starlander? (4) ?Ansiktslyft redan efter 45 minuter? och ?Läkemedelsnära hudvård som stimulerar ansiktsmusklerna? säger annonserna. 
En kvinna i Dermynreklamen berättar om hur påsarna under ögonen har blivit mindre och mungiporna gladare. Är inte det en signifikant fysiologisk effekt?


Ordet signifikant är en viktig vattendelare mellan kosmetika och läkemedel. Liksom Adderma tycker vi det är självklart att substanser som saknar signifikant fysiologisk påverkan på huden ska kunna användas i kosmetika. Om man däremot i reklamen hänvisar till en signifikant fysiologisk effekt ska läkemedelslagen appliceras på produkten, det vill säga du måste bli godkänd som tillverkare, du måste visa att produkten fungerar och att den är säker innan du får tillstånd att marknadsföra den. Någon annan tolkning av regelverket är svår att göra. Om den marknadsförda krämen inte har någon signifikant effekt kan det vara fråga om vilseledning enligt marknadsföringslagen.


Ulf Starlander nämner kosmetikaföretagens ökande intresse för avancerade ?delivery-system? för att åstadkomma effektiva krämer och att gränserna mellan läkemedelsindustrin och kosmetikaföretag alltmer suddas ut. Lyckligtvis har Europarådet i dagarna publicerat ett viktigt dokument som ska förbättra myndigheternas och företagens säkerhetsövervakning av kosmetika (5). Biverkningar ska bättre följas upp och individer ska inte behöva utsättas för livslånga skador i onödan. Det är nödvändigt med den snabba utveckling som sker i dag. Stora pengar finns att hämta på skönhetsmarknaden. Därmed ökar risken för fartblinda företag.

Vi är glada att Adderma engagerar sig i debatten och liksom vi vill att myndigheterna värnar om konsumenternas intressen för korrekt marknadsföring och bra och säkra produkter.
Vår förhoppning är att Läkemedelsverket blir mer aktivt när det gäller tillsynen av hur kosmetiska produkter marknadsförs och hjälper oss konsumenter att sortera agnarna från vetet på en miljardmarknad som bara växer.

Louise Ungerth
Chef för konsumentfrågor
Konsumentföreningen Stockholm


 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng