Scheelepriset fyller 60 år
”Vi vill lyfta viktiga upptäckter tidigt”

”Vi vill lyfta viktiga upptäckter tidigt”

När proteinforskaren Craig Crews i november tar emot Scheelepriset blir han den 50:e pristagaren i ordningen. Men priset firar faktiskt 60-årsjubileum.

30 jun 2021, kl 12:30
0

Craig Crews

Craig Crews.

Lisa Bandholtz

Lisa Bandholtz.

Årets Scheelepristagare, Yaleprofessorn och proteinkemisten Craig Crews, skulle säkert ha haft en hel del att diskutera med Frank L Rose som år 1961 var först ut att få utmärkelsen. Även han var organisk kemist och en pionjär inom ett läkemedelsforskningsområde på frammarsch. Då var det kemoterapi, medan Craig Crews forskar om det i dag heta området riktad proteinnedbrytning, targeted protein degradation.

Jubileumsår för Scheelepriset

I början skedde prisutdelning varje år. Men numer är det vartannat vilket förklarar varför det blivit 50 pristagare på 60 år. Bland dem finns fem forskare som senare fick Nobelpriset i kemi eller medicin. 2019 års Scheelepristagare Emmanuelle Charpentier slog snabbhetsrekord när hon redan året därpå fick Nobelpriset i kemi. Detta för gensaxen Crispr/Cas9 tillsammans med Jennifer A. Doudna.

Men Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare hos Apotekarsocieteten, påpekar att Scheelepriset och Nobelpriset har, och ska ha, olika profiler. Nobelpriset går till etablerade forskare vars upptäckter redan hunnit leda till avgörande förändringar på olika områden. Målsättningen för Scheelepriset är i stället att hitta viktig, läkemedelsrelaterad forskning och utveckling tidigt. Priskriterierna kräver inte att det finns något färdigt läkemedel som är baserat på pristagarens forskning.

Så om Scheelepristagare får Nobelpris så gör det alltså inget om det går ett bra tag däremellan.

– Vi vill framför allt uppmärksamma forskare vars upptäckter har potential att bli viktiga inom läkemedelsutveckling och läkemedelsforskning. Lyfta yngre forskare som också verkligen har nytta av uppmärksamheten. När vi lyckas med det är det som allra roligast, då fyller Scheelepriset verkligen sin funktion, säger Lisa Bandholtz.

Lång process

Nästan två år innan nästa pristagare får sin medalj börjar förberedelserna. Det första steget är att sätta samman en nomineringskommitté med sex ledamöter. Fyra brukar komma från Apotekarsocietetens olika sektioner och två från den vetenskapliga världen utanför. Sedan gäller det att försöka sprida inbjudan att nominera till priset så brett det bara går.

Nomineringsperioden är slut efter sommaren. Ofta finns ett 20-tal nomineringar varav kommittén till slut ska välja en. Det är ett tidskrävande arbete att granska alla nomineringar efter förutbestämda kriterier. Kriterierna säger bland annat att priset ska belöna läkemedelsforskning eller -utveckling. Forskaren ska också vara fortfarande aktiv samt internationellt känd.

Blir offentligt i januari

Genom utvärderingar och diskussioner i kommittén minskar antalet kandidater successivt. Till slut är det dags för det avgörande mötet i november då bara några kandidater finns kvar. Kommittén diskuterar ingående de kvarvarande namnen innan det är dags för röstning.

Som vetenskaplig sekreterare samordnar Lisa Bandholtz kommitténs arbete och följer kommitténs arbete nära.

– Det är roligt med dessa otroligt kunniga personer. De har väldigt många intressanta diskussioner under mötena kring nomineringarna. Jag får lära mig mycket och ofta väldigt brett.

Formellt är det Apotekarsocietetens styrelse som fastställer nomineringskommitténs val av pristagare. Därefter blir beslutet offentligt i januari.

Scheelesymposiet 11 november

Så fort det är klart vem som får priset kan dock en annan fas av arbetet med Scheelepriset köra i gång på allvar. Då börjar detaljplaneringen av Scheelesymposiet där prisutdelningen sker.

Det ska vara ett vetenskapligt symposium som fokuserar på pristagarens forskningsfält. Det ska också ha tillräcklig vetenskaplig tyngd för att locka till sig framstående forskare på detta fält.

– Tanken är att symposiet ska bidra till att bygga nätverk mellan Sverige och omvärlden inom det aktuella området, säger Lisa Bandholtz.

I år är det den 11 november som allt detta ska ske. När så symposiet med prisceremonin och den högtidliga middagen efteråt är över, och pristagaren och övriga föreläsare åkt hem igen, då är det snart dags att börja spana efter nästa Scheelepristagare.

– Först kan man andas ut i ett par månader. Men sedan sätter vi i gång på nytt.

Läs mer årets Scheelesymposium och hur du anmäler dig här.

Så började det

Det var Farmacevtiska föreningen som skapade Scheelepriset. I samband med föreningens 100-årsjubileum 1961 föddes idén att instifta en utmärkelse till en framstående forskare inom läkemedelsområdet, företrädesvis någon från utlandet. Utmärkelsen skulle delas ut till ära av den världskända svenska kemisten Carl Wilhelm Scheele.

Den som utsågs skulle presentera sitt forskningsområde vid en så kallad Scheeleföreläsning och evenemanget avslutades med en gemensam måltid. År 1967 kompletterades ritualen med att dela ut en Scheelemedalj i brons.  Under flera år skaffade föreningen också plats för Scheeleföreläsaren att närvara vid Nobelprisutdelningen och den efterföljande banketten i Stadshuset i Stockholm. I övrigt fick pristagaren i början ingen ersättning utöver rese- och logikostnader.

Sedermera tog Apotekarsocieteten – som gick samman med Farmacevtiska föreningen – över Scheelepriset. Numer delas det ut vartannat år. Pristagaren får utöver medaljen i dag även en prissumma på 250 000 kronor.

Källa: Leif H. Eklund & Jan Ernberg: Farmacevtiska föreningen 1936-1980.

Årets pristagare – och några föregångare

Efter att tillsammans med forskarkollegor i början av 2000-talet ha utvecklat det proteashämmande cancerläkemedlet carfilzomib (Kyprolis) riktade professor Craig Crews, Yale university, USA, sitt fokus mot mer riktad proteinnedbrytning. Inom det snabbt expanderande området ”targeted protein degradation”, riktad proteinnedbrytning har hans forskning öppnat vägen för en helt ny typ av proteinnedbrytande läkemedel. Nu får han 2021 års Scheelepris för sina insatser.

De tre pristagarna före honom var Crispr-upptäckaren professor Emmanuelle Charpentier (2019), professor Charles L Sawyers (2017) som forskar om läkemedelsresistens och professor Robert S Langer (2015)som forskar om läkemedelsformulering.

Sedan priset instiftades 1961 har det fem gånger gått till forskare som senare fick Nobelpriset. Dessa forskare var Emmanuelle Charpentier (2019), Gregory P Winter (1994), K Barry Sharpless (1991), Luc Montaigner (1986) och James W Black (1983).

Hittills har två kvinnor fått priset – Emmanuelle Charpentier och Kathleen M Giacomini (2011) som forskar om membrantransport vid University of California i San Fransisco, USA.

När det gäller pristagarnas hemmahörighet har USA och Storbritannien hittills dominerat. Endast en svensk forskare har fått Scheelepriset. Det var professor Mathias Uhlén vid Kungliga tekniska högskolan som fick priset 2007.

Källa: Apotekarsocieteten

Vem var Carl Wilhelm Scheele?

Kemisten och apotekaren Carl Wilhelm Scheele är framför allt känd för sin upptäckt av grundämnet syre. Men han upptäckte även sju andra tidigare okända grundämnen, bland andra klor och mangan.

Scheele föddes 1742 i Stralsund i Tyskland som då tillhörde Sverige. Som 14-åring skickades han till Göteborg för att utbilda sig till apotekare. Han blev lärling på apoteket Enhörningen där han skaffade sig viktiga kunskaper i kemisk analys. Efter åtta år flyttade han till Malmö där han blev apoteksgesäll och fortsatte att utveckla sitt intresse för kemi.

Han kom sedan att bo och arbeta på apotek även i Stockholm och Uppsala innan han slog sig ned i Köping. Där fortsatte han att kombinera arbetet som apotekare med experimenten i laboratoriet och det var där som de flesta av hans stora upptäckter gjordes.

Carl Wilhelm Scheele gick bort 1786, vid endast 44 års ålder.

Scheele har fått gator och torg i flera svenska städer uppkallade efter sig och har även gett namn åt bland annat Scheelelaboratoriet på Karolinska institutet och apoteket CW Scheele på Klarabergsgatan i Stockholm. Han står staty vid Köpings kyrka, i Humlegården i Stockholm och i entréhallen hos Apotekarsocieteten på Wallingatan i Stockholm.

Källa: Apotekarsocieteten

Föregående artikel Första CAR-T-terapin mot multipelt myelom
Nästa artikel Roligast med de komplicerade frågorna

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng